Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattning om hur kunskapskraven gynnar/missgynnar nyanlända i slöjdämnet och om det har betydelse för om de nyanlända kan uppnå betyg i ämnet. Mina frågeställningar var: Hur tror lärarna att teoretiseringen av slöjdämnet påverkar nyanländas betyg i slöjd, hur anpassar läraren sin undervisning för de nyanlända eleverna i slöjdämnet och vilka förutsättningar vill lärarna ha för att den nyanlända eleven ska ha möjlighet att lära i slöjd. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. I studien ingick sex lärare från en kommun i mellersta Sverige. Min undersökning visar på att även om Skolverket påstår att kursplanen i slöjd inte ska tolkas som att slöjden teoretiserats, så är uppfattningen bland lärarna att det blivit så. Lärarna tycker att språket har fått en större vikt i slöjdundervisningen och detta gör det svårare för de nyanlända att få betyg i ämnet.

Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.

Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.

<p>Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.</p>

<p>This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work.</p><p>Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform.</p><p>Pauline Gibbons book, <em>Stärk språket, stärk lärandet </em>(2006), has become a base for this school’s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study.</p><p>I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers. The results, from the teacher’s views and opinions in this subject, are presented individually. The spread between the teacher’s thoughts, when it comes to the connection between language development and knowledge, is quite extensive and so are the methods they choose, consciously or unconsciously, to work in a language developing way. The most important result, drawn from this study, is that all four teachers give examples of how to work in a language developing way, but only one presents a more well-thought-out method of how to work, and also explains why these methods develops the students knowledge and not only the language development.</p><p>Consequently, there is a gap between the awareness of how important language development is in the process of developing ones knowledge, and how this is performed in the teachers’ daily work with the students’. This could be of interest for the school to investigate further.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students.</p><p><strong>Method:</strong> I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers</p><p><strong>Results:</strong> In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.</p>

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.

The aim of this thesis is to explore school classes with a higher level of achievement in reading than could be expected, with regard to socio-economic background factors and language background. What do those classes practice? Which attitudes towards reading and schooling do those children and their teachers display? The teacher and the classroom environment are in particular focus. The thesis is based on three studies. Firstly, over-achieving and underachieving grade three-classes in reading are compared in a large-scale statistical study. Reading tests, student questionnaires and teacher questionnaires provided data. The results indicate that a positive classroom climate, frequent voluntary reading, the use of authentic literature and many years of teaching experience characterise the over-achieving classes. In a second study eight over-achieving classes, in the same data material were in focus. The schools were located in a low-income, low-education multicultural suburban area. In-depth interviews were performed with adults active in those classes at the time of the data collection. The joint analyses of quantitative and qualitative data indicate that teachers’ ways of relating to their students is important as the Deficit Discourse is replaced by future oriented pedagogy with features such as aesthetic activities, dynamic assessment, strong raming, abundant reading of fiction and a lot of writing. In a third smaller, qualitative study five young university students, former students in one of the targeted classes in the second study, were interviewed in-depth about their school experiences and their Future Time Perspective. The informants emphasize the importance of being acknowledged in school, reading competency and knowledge of oral and written Swedish as factors for success. / Syftet med avhandlingen är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund. Hur arbetar dessa klasser? Vilka uppfattningar och attityder visavi läsning och skola kännetecknar dessa barn och deras lärare? Framför allt fokuseras läraren och undervisningen. Avhandlingen baserar sig på tre studier. I en första storskalig statistisk studie jämförs över- och underpresterande klasser i läsning i skolår tre. Lästester, lärarenkäter och elevenkäter låg till grund för analyserna. Resultaten indikerar ett positivt klassrumsklimat, höga frekvenser av fritidsläsning, autentisk litteratur i undervisningen samt lärares långa yrkeserfarenhet som karaktäristika. I en andra uppföljande studie, fokuserades åtta överpresterande klasser i samma datamaterial, i ett multikulturellt förortsområde med låga utbildnings- och inkomstnivåer. I denna studie djupintervjuades även vuxna som varit aktiva i de överpresterande klasserna under tiden för datainsamlingen. De samlade analyserna av kvalitativa och kvantitativa data indikerar att lärares förhållningssätt intar en nyckelroll, då ett brist-synsätt ersatts av framtidsorienterad pedagogik, med inslag som estetisk verksamhet, dynamisk utvärdering, fasta strukturer, riklig läsning av skönlitteratur och eget skrivande. I en tredje, mindre, kvalitativ studie djupintervjuas tidigare elever från en av de undersökta klasserna, nu unga vuxna i början av sin akademiska karriär, om sin skolgång och sitt framtidsperspektiv. Informanterna betonar värdet av att få lyckas, att bli sedd och uppskattad för den man är, samt hemtamhet med litteratur och svenska språket i tal och skrift som framgångsfaktorer.

This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work. Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform. Pauline Gibbons book, Stärk språket, stärk lärandet (2006), has become a base for this school’s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study. I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers. The results, from the teacher’s views and opinions in this subject, are presented individually. The spread between the teacher’s thoughts, when it comes to the connection between language development and knowledge, is quite extensive and so are the methods they choose, consciously or unconsciously, to work in a language developing way. The most important result, drawn from this study, is that all four teachers give examples of how to work in a language developing way, but only one presents a more well-thought-out method of how to work, and also explains why these methods develops the students knowledge and not only the language development. Consequently, there is a gap between the awareness of how important language development is in the process of developing ones knowledge, and how this is performed in the teachers’ daily work with the students’. This could be of interest for the school to investigate further.

No description available.