Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande?Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden. Därför har vi använt oss av två teoretiska begrepp, nämligen kompetensdiskurs och bristdiskurs, som genomsyrar vårt arbete och som har gjort det lättare att förstå och reflektera över pedagogers syn och förhållningssätt i demokratiarbetet. Under undersökningens gång tydliggjordes en del viktiga aspekter som spelar roll för det pedagogiska arbetet med inflytande och delaktighet. Aspekter som vi har fått syn på i undersökningen, och som har spelat en viktig roll i arbetet med delaktighet och inflytande, är bland annat miljön, barnens ålder och språk.

The aim of this thesis is to explore school classes with a higher level of achievement in reading than could be expected, with regard to socio-economic background factors and language background. What do those classes practice? Which attitudes towards reading and schooling do those children and their teachers display? The teacher and the classroom environment are in particular focus. The thesis is based on three studies. Firstly, over-achieving and underachieving grade three-classes in reading are compared in a large-scale statistical study. Reading tests, student questionnaires and teacher questionnaires provided data. The results indicate that a positive classroom climate, frequent voluntary reading, the use of authentic literature and many years of teaching experience characterise the over-achieving classes. In a second study eight over-achieving classes, in the same data material were in focus. The schools were located in a low-income, low-education multicultural suburban area. In-depth interviews were performed with adults active in those classes at the time of the data collection. The joint analyses of quantitative and qualitative data indicate that teachers’ ways of relating to their students is important as the Deficit Discourse is replaced by future oriented pedagogy with features such as aesthetic activities, dynamic assessment, strong raming, abundant reading of fiction and a lot of writing. In a third smaller, qualitative study five young university students, former students in one of the targeted classes in the second study, were interviewed in-depth about their school experiences and their Future Time Perspective. The informants emphasize the importance of being acknowledged in school, reading competency and knowledge of oral and written Swedish as factors for success. / Syftet med avhandlingen är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund. Hur arbetar dessa klasser? Vilka uppfattningar och attityder visavi läsning och skola kännetecknar dessa barn och deras lärare? Framför allt fokuseras läraren och undervisningen. Avhandlingen baserar sig på tre studier. I en första storskalig statistisk studie jämförs över- och underpresterande klasser i läsning i skolår tre. Lästester, lärarenkäter och elevenkäter låg till grund för analyserna. Resultaten indikerar ett positivt klassrumsklimat, höga frekvenser av fritidsläsning, autentisk litteratur i undervisningen samt lärares långa yrkeserfarenhet som karaktäristika. I en andra uppföljande studie, fokuserades åtta överpresterande klasser i samma datamaterial, i ett multikulturellt förortsområde med låga utbildnings- och inkomstnivåer. I denna studie djupintervjuades även vuxna som varit aktiva i de överpresterande klasserna under tiden för datainsamlingen. De samlade analyserna av kvalitativa och kvantitativa data indikerar att lärares förhållningssätt intar en nyckelroll, då ett brist-synsätt ersatts av framtidsorienterad pedagogik, med inslag som estetisk verksamhet, dynamisk utvärdering, fasta strukturer, riklig läsning av skönlitteratur och eget skrivande. I en tredje, mindre, kvalitativ studie djupintervjuas tidigare elever från en av de undersökta klasserna, nu unga vuxna i början av sin akademiska karriär, om sin skolgång och sitt framtidsperspektiv. Informanterna betonar värdet av att få lyckas, att bli sedd och uppskattad för den man är, samt hemtamhet med litteratur och svenska språket i tal och skrift som framgångsfaktorer.