The aim of this study is to investigate the opportunities for oral language development that teachers offer pupils during lessons in Swedish in grade 3. The following questions guided the study: how do teachers perceive that they offer the pupils opportunities for oral language development in their teaching and what possibilities for oral language development do teachers offer pupils? The methods used to answer the questions are interview and observation of two teachers in two different classrooms. In all, two interviews and four observations were conducted. An observation schedule was used during the observations and the interviews were semi-structured, based on the same questions. The interviews were audio-recorded and transcribed. The collected material showed that the oral activities which the teachers said they offered their pupils were working in pairs or small groups, whole-class conversations and drama. The teachers said that they interacted with the pupils through taking turns and asking questions. The activities the teachers offered their pupils during the four observations were whole-class conversations led by the teacher, structured conversations in small groups and spontaneous conversations among pupils and between pupils and teacher, and interactive book reading. The interactions used by the teachers took the form of speech, questions and body language. The conclusion of the study is that teachers must have more tools for taking advantage of opportunities to let the pupils develop their oral language. The view of what oral language development can involve should also be broadened.

InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.

The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.

Swedish wrestling faces an issue, in that participation seems to decrease after the age of 9. The main purpose of this study is to examine factors that motivate, gives joy and supports adolescents to continue wrestling, with the aim of providing insights that can be useful when striving to retain participant numbers among young wrestlers. The study employs a quantitative method, using a survey to collect empirical data from active wrestlers aged 13-16. The survey yielded 82 responses, which were analyzed through the use of SPSS. The results indicate that friendship, a sense of community, and a desire to perform well during practice sessions and competitions are the most prominent factors listed by the respondents of the study. Furthermore, the study did not find any big differences in the results depending on age or gender. Recommendations for future research include studying wrestlers who are no longer active and investigating whether there is a relationship between their decision to quit and a lack of the produced factors identified within this thesis

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Studiens syfte är att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 1-3 använder för att stötta andraspråkselevers lärande och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena. Studiens frågeställningar avser att ta reda på de metoder och hjälpmedel lärare använder för att stötta andraspråkselever vid undervisandet av naturvetenskapliga begrepp och vilka kommunikationsmöjligheter dessa elever ges i NO-undervisningen. Åtta verksamma lärare som alla undervisar i de naturorienterande ämnena intervjuades. Materialet analyserades liknande innehållsanalys och fem strategier utmärkte sig i undersökningens resultat; vikten av språkinriktad undervisning, stöttning genom visuellt stöd och genom praktiskt arbete, värdet av kommunikation och förberedelse inför nya områden. Den här studien visar att det största hinder andraspråkselever möter i naturvetenskapsundervisningen är deras begreppsuppfattning. Därtill är förståelsen för begrepp och kommunikation ledande i läroplanens syfte för de naturvetenskapliga ämnena. Kravet på landets andraspråkselever kan därmed ses som mycket högt, då de ska nå upp till samma kunskapskrav som elever med svenska som förstaspråk. De intervjuade lärarna poängterar därför vikten av att andraspråkselever ges möjligheter att samtala, både på sitt modersmål och på svenska i naturvetenskapsundervisningen. Genom att stötta andaspråkselever med hjälp av olika strategier och göra dessa till en naturlig del av naturvetenskapsundervisningen, skapas förutsättningar för eleverna att ta till sig lärandet och utveckla begreppsuppfattningen. / <p>NO</p>

Den aktuella studien behandlar hur svensklärare organiserar läsförståelseundervisningen för elever med lässvårigheter och vilken stöttning svensklärarna ger dessa elever. Syftet är att i den empiriska delen undersöka hur en grupp svensklärare beskriver sin stöttning av elever med lässvårigheter. Elever som har svårt med läsningen behöver stöttning för att utveckla läsförmågan. Det har visat sig i forskning att många lärare uppfattar att läsförståelse automatiskt utvecklas när eleven uppnått ett läsflyt, något som forskningen tillbakaslår då det bland annat kan krävas stödinsatser för att utveckla god läsförståelse, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien avser att utgå från är det sociokulturella perspektivet som belyser att människan lär genom språk och artefakter, vilket ger detta arbete nyckelorden kulturella redskap och stöttning. Den empiriska undersökningen avser att grunda sig i kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer söka förståelse för hur en grupp svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att de i läsförståelseundervisningen stöttar elever med lässvårigheter. / <p>Svenska</p>

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram förskollärarnas uttalande om matematik. Kan deras erfarenheter från barndomen ha en betydelse för hur de arbetar med matematik i deras yrke som förskollärare. Även höra hur förskollärarna stöttar och utmanar barn utifrån deras individuella kunskapsnivå både i planerade aktiviteter men också i vardagssituationer. Genom syftet har följande forskningsfrågor dykt upp: Hur upplever förskollärarna sina tidigare matematiska erfarenheter? Vad anser förskollärarna om hur deras tidigare matematiska erfarenheter har för betydelse för deras undervisning, idag? Hur resonerar förskollärare kring utmaning och stöttning i barns kunskapsutveckling inom matematiklärande i förskolans verksamhet? Problemområdet i studien utgår från att tidigare forskning som i största del är utomnordisk forskning nämner att pedagoger inte har tillräckligt med kunskap inom matematik, vilket leder till att de inte kan stötta barnen med de grundläggande kunskaperna inom matematik. Medverkande i studien är sju förskollärare från totalt två förskolor, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vi har analyserat utifrån en hermeneutisk ansats. Genom vår förförståelse av deltagarnas uttalande har vi sedan tolkat uttalandet och därefter skapat en ny förståelse. Resultatet från studien är att förskollärarna har olika erfarenheter från deras barndom och en del anser sig dåliga på matematik. Förskollärarnas erfarenheter har påverkat dem positivt i deras undervisning inom matematik. De anser att det är viktigt att stötta och utmana varje barn utifrån deras individuella kunskapsnivå och att det är lättast att göra i vardagssituationer med enskilda barn. Slutsatsen belyser att det är viktigt att vara medveten om barns individuella kunskapsnivå för att kunna stötta och utmana dem. Samt att erfarenheter och verktyg bidrar till nytt lärande.

Denna studie fokuserar på dans som en estetisk uttrycksform. Studiens övergripande syfte är att skapa större förståelse för yngre barnens dansaktiviteter i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån det blir vårt syfte att synliggöra de estetiska innehållen i yngre barns dansaktiviteter i förskolan. Därmed blir våra frågeställningar: vilka estetiska innehåll kännetecknar barns dansaktiviteter och vilka medierande handlingar och verktyg främjar barns dansaktiviteter? För att kunna besvara dessa frågor har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt eftersom den fokuserar på sociala och fysiska handlingar i samspel med omgivningen. Vidare genomfördes observationer och filminspelningar på tre olika förskolor på småbarnsavdelningar. Data analyserades sedan utifrån tre analyskategorier av estetiska innehåll: modesta estetiken, radikala estetiken och marknadsestetiken. Dessutom använde vi oss av två analysbegrepp, vilka är stöttning och mediering. Resultatet visar att i förskolan är det estetiska innehåll som är mest framträdande är den modesta estetiken. De verktyg som medierade till dans var projektor, bandspelare och bilder. De handlingar som medierade till dans var pedagogernas aktiva närvaro i form av dans, sång och stöttning.