Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.