Syftet med denna studie är att undersöka hur genrepedagogiken kan användas i språkinlärningför alla elever eftersom det i den svenska skolan finns elever som har behov av svenska somandraspråk, men som ändå undervisas enligt kursplanen i svenska. Studien inleds med enbeskrivning av de bakomliggande faktorer till det valda problemområdet. En faktor som liggertill grund för valet av problemområde är ett intresse för att undersöka om det genrebaseradearbetssättet underlättar skrivundervisningen för flerspråkiga elever. Detta eftersom denyrkesverksamma läraren ställts inför nya utmaningar i relation till den ökande migrationen.Utifrån tidigare forskning betonar vi ett antal utgångspunkter om genrepedagogik. Till exempelvisar forskning att denna pedagogiska metod skapar möjligheter för eleverna att utveckla engenremedvetenhet och de språkliga drag som utmärker en specifik text. Forskare har ävenpoängterat att denna undervisningsmetod främjar elevernas skrivförmåga som i sin tur stärkerderas självförtroende. För att kunna besvara forskningsfrågorna som denna studie fokuserar påhar sökningar gjorts i ett antal databaser. I metoddelen presenteras bland annat att vårtempiriska material är inhämtat ur databasen Eric. Vi sökte i EBSCO och Proquest för attåterfinna relevant information om detta forskningsområde. Med hjälp av granskade artiklar harvi kunnat skapa en trovärdighet och avgränsa studien. I resultat- och analysdelen diskuterasgenrepedagogiken i möte med svensk skola, användningen av genrebaserad undervisninginternationellt i möte med flerspråkighet samt negativa och positiva effekter avgenrepedagogik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.