京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間・環境学) / 甲第21471号 / 人博第872号 / 新制||人||209(附属図書館) / 2018||人博||872(吉田南総合図書館) / 京都大学大学院人間・環境学研究科共生人間学専攻 / (主査)准教授 高橋 幸, 教授 桂山 康司, 准教授 DALSKY,David Jerome, 教授 田地野 彰 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DGAM

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school. The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects. They also agree that this approach benefits both immigrant students and ethnic Swedish students. Another way for these teachers to work language developing has been to work with genres. Since the teachings of genres include language and subject content integration, this has been a way to expand their language developing teachings. One clear approach in their teaching has been to support their pupils, which is a central point within the genre-based pedagogy. The reason for the support is to stimulate the pupils and to make their education easier and more approachable, without lowering the standards of the content being taught. Thus making the teaching more adapted to the needs of every individual.

Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärarna med genrepedagogik, hur ser låg- och mellanstadielärare på arbetet med genrepedagogik och vilka effekter upplever lärarna att genrepedagogiken ger? Materialet till studien består av fem lärares intervjusvar. Intervjuerna har dels analyserats med hjälp av en innehållsanalysdär svaren har tematiserats utifrån studiens frågeställningar, dels analyserats utifrån de två sociokulturella begrepp som genrepedagogiken utgår från: stöttning och samarbete.  Innehållsanalysen visar att lärarna använder cirkelmodellen som en grund i skrivprocessen när de lär ut en ny genre samt att de använder både systemisk-funktionell grammatik och traditionell grammatik i sin undervisning. De effekter av genrepedagogik som lärarna upplever är genomgående positiva och beskrivs som att eleverna utvecklas i sitt språk och får verktyg som de kan använda i skrivandet. Några lärare lyfter dock negativa aspekter från sina erfarenheter att arbeta genrepedagogiskt som att det tar lång tid och att det fria skrivandet hämmas. Resultatet från analysen som är gjord med stöd av begreppen från den sociokulturella teorin visar att lärarna stöttar sina elever genom checklistor, stödstrukturer och ämnesspecifika begrepp samt genom samarbete. Lärarna beskriver att de upplever att ett genrepedagogiskt arbetssätt skapar tillfällen för elever att samarbeta.

The aim of this study is to examine in what way teachers in upper secondary school who teaches non-language centered courses uses scaffolding within the theoretical context of language-based learning to support their students’ learning. The study will also examine if there is a difference depending on what subjects the teacher is licensed to teach in. The main methods used are observations and audio recordings of three different teachers during a total of six lessons. The material also consists of interviews with the observed teachers to give additional information about the teachers’ backgrounds and thoughts about language-based learning in relation to their teaching methods. The study is based on a sociocultural and cognitive approach along with the principles of scaffolding based in genre-based pedagogy and Jim Cummins’ theory on how to achieve language proficiency within a school-based contexed and its specialised domains. The results show that all teachers use scaffolding by creating an extensive context for learning within each domain. This contextual scaffolding helps the students learn the new language domain. The teachers also show variations in how they scaffold depending on the subject and student group with more abstract subjects being provided with more concrete exemplification. The conclusions drawn from this is that teachers use scaffolding to help students build the field of the domain and provide scaffolding according to the different subjects and student groups' current conditions and need for cognitive challenges.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sex lärares enskilda beskrivningar och upplevelser av genrepedagogiken. Inledningsvis presenteras kravet som undervisningen och samhället ställer på elevers skrivförmåga. Därefter ges en förklaring till hur genrepedagogiken kan möta dessa krav. För att undersöka detta har studien bedrivits utifrån två frågeställningar som är: Hur uppfattar läraren elevens förutsättningar för lärande utifrån genrepedagogiken? Vilka hinder och möjligheter framträder i lärares genrebaserade arbetssätt? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har vi kunnat få en djupare bild av lärarnas genrebaserade skrivundervisning. I vårt resultat framgår det att lärarna grundar både sin planering och undervisning på cirkelmodellens fyra faser. Det framkommer delade uppfattningar kring effekterna av genrepedagogiken. En del lärare menar att eleverna blir uttråkade och frustrerade, medan andra betonar att eleverna motiveras och inspireras. Slutligen betonas det att genrepedagogiken utgör både hinder och möjligheter i skrivundervisningen. Metoden hjälper eleverna att skriva utförligare texter efter genrens karaktäristiska drag. Däremot beskrivs genrepedagogiken också som hämmande för elevernas kreativitet och tidskrävande. Studiens slutsatser är att scaffolding är avgörande för elevernas lärande och skrivande. En annan slutsats är vikten av variation i skrivundervisningen för att hitta rätt balans mellan stöttning och utmaning för eleverna. / The aim of this study is to examine six teachers' descriptions and experiences of genre pedagogy. The study begins by presenting the requirement that teaching and society place on students' writing ability. Then an explanation is given of how genre pedagogy can meet these requirements. The study has been conducted based on two questions: How does the teacher perceive the student's conditions for learning based on genre pedagogy? What obstacles and opportunities appear in teachers' genre-based working methods? Through a qualitative study with semi-structured interviews, we have been able to get a deeper picture of teachers' genre-based writing instruction. Our result shows that teachers base both their planning and teaching on the four phases of the circle model. There are divided views about the effects of genre pedagogy. Some teachers believe that students become bored and frustrated, while others emphasize that students are motivated and inspired. Finally, it's pointed out that genre pedagogy constitutes both obstacles and opportunities in writing instruction. The method helps students write more detailed texts according to the genre's characteristic features. Despite this, the genre pedagogy is inhibiting students' creativity and also being time-consuming. The study concludes that scaffolding is crucial for students' learning and writing. Another conclusion is the importance of variation in writing instruction to find the right balance between scaffolding and challenge for student's