I engelskämnets centrala innehåll och kunskapskrav ställs det krav på att eleverna i slutet avårskurs 6 ska kunna skriva olika typer av texter. Samtidigt identifieras skrivandet som enmöjliggörande faktor för utvecklingen av ett andraspråk. Syftet med den här studien var att fåkunskap om hur elever i årskurs 6 stöds i skrivandet av olika texttyper på engelska utifrånläroboken och lärarens undervisning, vilket har skett genom en kombinerad metod avläroboksanalyser och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att eleverna främst skrevberättande- och beskrivande texter. I läroböckerna gavs eleverna stöd genom att läsa ellerlyssna på texter kopplat till ämnet, introducera nyckelbegrepp, studera exempeltextersutformning och samtala om ämnet. För att stödja elevernas skrivande erbjöd lärarna tydligtavgränsade skrivuppgifter och gav återkoppling. Lärarna uppgav att de använde läroboken menatt de valde bland uppgifterna och tog de som ansågs passande samt att nivåskillnader mellanelever skapade svårigheter i skrivundervisningen. / The English curriculum has requirements for writing different kinds of texts in English in year6. The act of writing can also be a way to develop a second language. The purpose with thisstudy has therefore been to examine how English textbooks and teachers are working to supportpupils in year 6 in their writing of different kinds of texts. This has been done through acombination of content analysis and semi-structured interviews. The result showed that thepupils mainly wrote narrative- and describing texts. The textbooks gave the pupils support intheir writing through the work of reading texts connected to the subject, introducing keywords,studying texts as examples and through conversations about the subject. The teachers wereusing the textbooks by choosing exercises that were thought to be relevant. Further, theyoffered the pupils feedback on their texts and suggested that aspects of level differencesbetween the pupils’ knowledge affected the teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.

This study examines how adult second language learners in the context of a writing pedagogical intervention give and receive feedback and how they talk about argumentative texts. The study highlights students' work with peer response and the questions that can arise when students need to relate to instructions, model texts, and feedback that can provide inconsistent information about the text's desired design. The design of this study has taken inspiration from genre theory and formative assessment, emphasizing the role of an explicit writing pedagogy. The results show the importance of teacher guided practice and teaching metafunctional linguistic resources in order to improve students´ writing. Furthermore the results indicate the role of function in writing instruction. Second language writers, as well as any student concerned with writing, need to understand how different linguistic choices affect the content and the readers´ perception of the text.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över vad aktuell forskning kommit fram till om undervisning med genrepedagogik i årskurserna F–6. I studien besvaras följande tre frågeställningar: hur arbetar lärare med genrepedagogik, vilka elever undervisas med genrepedagogik och vilka effekter får genrepedagogik i undervisningen? Materialet till studien består av 12 empiriska studier, 4 svenska och 8 internationella. Studierna har analyserats systematiskt med stöd av två analysscheman som ordnat innehållet i forskningen tematiskt som underlag för beskrivning av såväl genomförandet av studierna som uppgifter som är relevanta som svar på denna studies forskningsfrågor. Genomgången av forskningen visar att lärare som arbetar med genrepedagogik tar stöd av den pedagogiska modell för undervisning som benämns cykeln för undervisning och lärande eller cirkelmodellen, vilken är indelad i fyra faser som främjar elevernas kompetens att skriva texter i olika genrer. Genomgången visar även att lärare använder systemisk funktionell grammatik och situationskontexten för att göra eleverna medvetna om språkliga drag som är funktionella i sin kontext. Vidare framkommer att lärarna stöttar sina elever genom att hjälpa dem i det som eleverna inte klarar på egen hand. De effekter av genrepedagogik som forskningen redovisar är genomgående mycket positiva och beskrivs som att eleverna stärks i sitt språk och utvecklar såväl sin skrivförmåga som sina ämneskunskaper. I flertalet publikationer som ingår i studien redovisas forskning om genrepedagogik i klassrum med flerspråkiga elever och i några redovisas forskning om genrepedagogik för elever i svårigheter; det finns således ett fåtal studier om genrepedagogik för elever som inte är flerspråkiga eller i svårigheter.