Antalet andraspråkselever i den svenska skolan har idag ökat, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och hur lärare genom multimodala arbetssätt kan stötta denna i ämnet svenska i årskurs 1 – 3. Resultatet i den här studien visar att lärarens stöttning har en avgörande betydelse vid andraspråkselevers utveckling och att det är viktigt att lärare har kunskaper om hur andraspråkselever lär. I studien redovisas även framgångsrika exempel på hur lärare kan stötta andraspråkselever genom att arbeta multimodalt. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanfatta och analysera forskning kring hur lärare kan använda multimodala arbetssätt för att stötta elevers muntliga kommunikation i engelska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare använda multimodala arbetssätt i sociala samspel för att motivera elevernas muntliga kommunikation i engelska inomhus och utomhus i skolan? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om multimodala arbetssätt, motivation till att lära sig ett språk och talängslan samt utomhuspedagogik.   Vårt resultat visar på att när lärare använder sig av multimodala arbetssätt gynnar detta elevers motivation till engelskinlärning, minskar talängslan vid muntlig kommunikation och främjar språkinlärningen. Vidare har bedrivandet av utomhuspedagogik och ett främjande av social interaktion i undervisningen även detta positiva effekter på språkinlärningen med tydliga resultat på ett långsiktigt lärande.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.

Föreliggande intervjustudie undersöker kopplingen mellan multimodala arbetssätt och differentierad undervisning, för att utreda huruvida multimodala arbetssätt kan användas för att möta alla elever i läs- och skrivundervisningen utan att exkludera. Syftet är att bidra med kunskap om multimodal differentierad läs- och skrivundervisning som möjliggör att alla elever möts, kan lära samt utveckla kunskap. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver lärare att differentierad undervisning möjliggörs? Vilka möjligheter och hinder för elevernas språk- och kunskapsutveckling identifierar lärarna i den beskriva undervisningen? Det teoretiska ramverket grundas i forskningsområdet kring multimodalitet, differentierad undervisning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom nyttjas en teoretisk modell avseende läspraktiker för att diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultatet indikerar att möjligheterna med multimodala arbetssätt är att begripliggöra innehåll och bearbeta samt fördjupa innehåll för att stötta språk- och kunskapsutveckling i gemensamma sammanhang. Det senare kan medföra att den tidiga läs- och skrivundervisningen blir differentierad, eftersom fler elever får möjlighet att förstå, lära och delta. Samtidigt framkommer hinder i form av att undervisningen eventuellt upplevs oregelbunden, blir för intrycksrik för en del elever, förlorar sammanhanget eller kan få elever att undvika utmaningar ifall de själva får välja vilken uttrycksform de ska använda. / This interview study examines the relation between multimodal practices and differentiated instruction, to investigate if multimodal practices could offer a way to meet all students, without exclusion during literacy instruction. The aim is to contribute with knowledge about multimodal differentiated literacy instruction which meets all students, helps them to learn and develop knowledge. The research questions that will be answered are: How do teachers describe that differentiated instruction is made possible? What possibilities and obstacles for students’ language and knowledge development are identified by the teachers? The theoretical frame is based on the research area of multimodality, differentiated instruction, and to scaffold language and knowledge development. Moreover, a theoretical model about reading practices is used to discuss the result of the study. The material was gathered through qualitative semi-structured interviews and the analyzed through thematic analysis. The result shows that possibilities with multimodal practice include making teaching content more understandable together with opportunities of processing and deepening it to support language and knowledge development within a context. The later can contribute to make early literacy instruction differentiated, because more students get a chance to understand, learn and participate. Although, obstacles appear since instruction might come across as irregular, contain too much stimulus, lose context or students might avoid challenges if they choose what form of expression to use.