Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.

The aim of this study is to analyze how four teachers work with verbal scaffolding during text talk to develop pupils' conceptual understanding in fourth grade. There are five forms of verbal scaffolding that the study focuses on. This study answers the following questions: What specific strategies does the teacher use to develop conceptual understanding? How does the teacher apply verbal scaffolding during text talk?   The questions are answered by two qualitative methods, classroom observations and interviews with the four participant teachers. The two methods interact with a shared focus directed on answering the study’s questions. The purpose of the observations was to have a focus on how the teachers used verbal scaffolding during text talk to develop pupils’ conceptual understanding. However, during the interviews, the teachers had the opportunity to express their own perception of their teaching. The study's theoretical framework is based on the concept scaffolding. To make the analysis more concrete, scaffolding has been categorized into five forms of verbal scaffolding. The result showed that all the teachers apply the different categorized verbal scaffolding during the text-talks, although with varying approaches. Furthermore, teachers advocate for different strategies to enhance pupils’ conceptual understanding.