41 |
”Textsamtal är en nödvändighet för att barnen ska kunna utvecklas” - En undersökning utifrån lärares perspektivLöfroth, Cecilia, Sundberg, Hanna January 2023 (has links)
I denna studie har lärares arbete med textsamtal i samband med skönlitterär högläsning undersökts. Skolinspektionen har genomfört en granskning där det framkom att det läsfrämjande arbetet på skolorna minskar och att det var en brist på samtal om text. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på mellanstadiet studerades aspekter som utmärker lärares arbete med textsamtal samt om deras arbete med textsamtal kan öka elevernas läsförståelse. Undersökningen visade att lärarnas arbete utformas genom att de stannar upp vid svåra ord, ställer frågor och tänker högt för att förmedla olika lässtrategier till eleverna. Samtliga lärare visade sig sträva mot en gemenskap där lärandet sker i en social kontext med hjälp av verbal stöttning. Utifrån lärarnas svar kring hur de arbetar med textsamtal kunde det konstateras att de arbetssätt som används har potential att öka elevernas läsförståelse. Lärarna arbetar med att utöka elevernas ordförråd och för att utveckla deras hörförståelse. Den brist på samtal som tidigare framkommit stämmer emellertid inte överens med det resultat som framkommit i denna studie.
|
42 |
Vad säger forskning om genrepedagogikens effektivitet i F-3? / What does research say about the effectiveness of genre pedagogy in the early childhood education?Grimström, Frida, Johansson, Karolina January 2023 (has links)
Intresset för att göra denna uppsats fick vi då vi ville hitta funktionella och effektiva metoder för elevers språkutveckling. Vårt mål som färdiga lärare är att utforma en undervisning som är gynnsam för eleverna och som ger dem rätt verktyg för framtiden. Kunskapsöversikten utgår från frågeställningen Vad säger forskning om effektiviteten av genrepedagogik i F-3? För att besvara vår frågeställning sökte vi efter artiklar som berör ämnet i databaserna Swepub, ERC och ERIC. Med hjälp av olika urvalskriterier valdes tio artiklar ut. Efter en noggrann läsning av artiklarnas forskningsresultat har vi sedan gjort en tematisk analys och funnit tre teman; Stöttning, Skrivstrategier och skrivutveckling, samt Interaktion. Med hjälp av dessa teman har vi sedan besvarat frågeställningen. Det visade sig att stöttning är en av grundpelarna inom genrepedagogiken och att det är betydelsefullt för elevernas språkutveckling. Genrepedagogiken innehåller också mycket interaktion och det framkom att viss typ av interaktion ger eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Det visade sig också att den genrepedagogiska undervisningen ger eleverna skrivstrategier och att den förbättrar elevernas textskrivande. Slutningen problematiserar vi brister i undersökningen samt relaterar kunskapsöversiktens resultat till professionen och ger förslag på vidare forskning.
|
43 |
Att lyckas med texten i engelska : En studie i hur genrepedagogik kan påverka högstadieelevers skrivupplevelse och skrivresultatFischer, Frida January 2024 (has links)
No description available.
|
44 |
Stöttning i undervisning med surfplattor : En analys om stöttning som uppstår i undervisning med hjälp av surfplattorFiliz, Kerpan, Jue, Wang January 2019 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka och analysera stöttning som uppstår vid undervisning med hjälp av surfplattor. Studien använder sig av observationer från fem undervisningstillfällen med barnen som är från ett till fem år gamla, och fem förskollärare på två svenska förskolor. Intervjuer med förskollärare efter varje undervisningstillfälle används också för att ta reda på pedagogers förhållningssätt till stöttning och deras tankande kring val av olika stöttningsstrategier. Resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning, sociokulturella begrepp ”stöttning” och Yelland och Masters (2007, s. 367) klassifikation av stöttning (kognitiv, emotionell och teknisk stöttning). Studien visar att förskollärarna använder olika stöttningsstrategier inom ramen av stöttningsklassifikation vid undervisning, vilket sammanflätas och kompletterar varandra för att stödja barns lärande. Kognitiv stöttning inkluderar modellering, uppmuntran till samarbete och kommunikation mellan barnen, frågeställning, förklaring och att förenkla uppgiften. Nya stöttningsstrategier identifieras också inom ramverket av kognitiv stöttning, det vill säga, att korrigera missförståelse och att erbjuda tekniska instruktion och att lära barnen att lösa vanliga tekniska problem. Emotionell stöttning inbegriper positiv uppmuntring, pedagogers närvaro och aktiva deltagande. Teknisk stöttning omfattar förändring av svårighetsnivåer på uppgiften och scaffolded feedback. Förskollärarna som deltog i studien tycker att surfplattor har möjlighet att erbjuda stöttning men pedagoger spelar en central roll för barns lärande. De påpekar att vissa faktorer, exempelvis, barns behov och förutsättningar vid olika ålder, tidigare erfarenheter och kunskap, och syftet av undervisningen påverkar deras val av olika stöttningsstrategier.
|
45 |
Språkutvecklande ämnesundervisningChristiansson Momeni, Neda, Alroubaje, Rahaf January 2014 (has links)
Syftet med vår undersökning är att se hur två yrkesverksamma lärare i No arbetar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning? På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras språkutveckling?Vi har använt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att få svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade två lärare som arbetar på två skolor i ett mångkulturellt område i en större stad i södra Sverige. En av lärarna är behörig NO-lärare, den andra behöriga SO-läraren.Vår undersökning visar att de både lärarna anser att man bör satsa på språket väldigt mycket. Eftersom ämnesundervisningen har ett eget språk är det viktigt att fokusera på att använda och undervisa på det språket, vilket är skolspråket. Dock arbetar dessa lärare på olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling. Vårt resultat visar att det mest givande arbetet för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen är de gemensamma aktiviteterna, laborativt arbete och diskussioner kring innehållet.
|
46 |
"Cowboyen fångar kossor och sånt" : Läsförståelsestrategier i årskurs 2 utifrån materialet "En läsande klass" / "The cowboy captures cows and suchlike" : Reading comprehension strategies in school year 2 by the teaching material "A Reading Class"Pöhlitz, Sandra January 2016 (has links)
The aim of the study is to examine which reading comprehension strategies by the teaching material "A Reading Class" a teacher in second grade tutors about and how the teacher tutors, and which reading comprehension strategies pupils in second grade state that they use when they read on their own, and in what whey they use those reading comprehension strategies. Therefore this study proceeds from the following questions: Which reading comprehension strategies does the teacher tutor about and how does the teacher tutor about those strategies? Which reading comprehension strategies do the pupils state that they are using when they are reading on their own? How do the pupils use the reading comprehension strategies when they read on their own, according to themselves? The investigation is based on three observations of the tutoring about reading comprehension strategies and six interviews with a total of eleven pupils. The theoretical basis is composed of theories about the sociocultural perspective, scaffolding, zone of proximal development and reciprocal teaching. The result showed that the teacher tutored about the reading comprehension strategies: predicting, clarifying, questioning and summarizing. She encouraged the pupils to create inner images and to make text connections (text-to-self, text- to-text, text-to-world). She tutored about the strategies by the model "think aloud". The pupils seem to use the strategies predicting and clarifying most frequently when they are reading on their own but also creating inner images. For example, they use the strategy predicting when they are choosing books to read and the strategy clarifying when they don’t understand words while they are reading. A lot of the pupils seem to have trouble explaining how to use the strategy summarizing, and also seem to find it hard to summarize after reading, but skillful readers seem to accomplish that better than less skillful readers. The pupils seem to use the reading comprehension strategies in greater occurrence when they are reading on their own than they are aware of.
|
47 |
Flerspråkighet i förskoleklass : Pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet i verksamhetenForslind, Charlotte January 2017 (has links)
Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.
|
48 |
Stöttning för flerspråkiga elevers andraspråksutvecklingShehadeh, Alisar, Nilsson Grans, Paulinn January 2016 (has links)
I dagens samhälle och skola finns det elever med flerspråkighet. Vårt samhälle innehåller språkliga resurser i en stor variation men de flerspråkiga eleverna får inte alltid den stöttning de behöver i det svenska språket. Det primära syftet med litteraturstudien är att tydliggöra hur lärare kan stötta flerspråkiga elever i deras andraspråksutveckling. Metoden som använts är en systematisk litteratursökning för att undersöka tillämplig forskning inom vårt valda område. Denna studie har identifierat några av de viktiga faktorerna för stöttning i andraspråksundervisning: modersmålsundervisning, höga förväntningar och krav, tydlighet i kommunikation och val av undervisning. För vidare forskning inom detta område behöver vi se och förstå stöttningens betydelse ur elevernas perspektiv, det vill säga att undersöka vad flerspråkiga elever själva anser att de behöver för att vidareutvecklas i sitt andraspråk.
|
49 |
Scaffolding, en framgångsfaktor inom andraspråksinlärning : En systematisk litteraturstudie om framgångsrika metoder som stöttar andraspråkselevenWilde, Anna January 2017 (has links)
Syftet med studien var att på ett systematiskt sätt, i tidigare forskning, undersöka framgångsrika scaffoldingmetoder för utvecklingen av ett andraspråk, samt undersöka faktorer i andraspråkselevens omgivning som har av betydelse för scaffolding utifrån följande forskningsfrågor: För det första, vilken eller vilka olika strategier av scaffolding är framgångsrika för andraspråksinlärning? För det andra, Vilka faktorer i andraspråkselevens omgivning har betydelse för framgångsrik scaffolding? Data från 17 studier publicerade mellan 1994 och 2017 identifierades och kategoriserades i en latent innehållsanalys som baserades på en kombination av exempel från Eriksson Barajas m.fl., (2013) och Friberg (2006). Utifrån studiernas resultat identifierades gemensamma nämnare över framgångsfaktorer för utvecklingen av ett andraspråk samt faktorer kring andraspråkseleven och i skolan. Dessa sammanställdes en modell som bestod av fem teman; grundläggande färdighet, motivation, klassrummets sociala klimat, scaffoldingmetod och ZPD. Temana delades därefter in i totalt fem kategorier. Resultatet av granskningen visar att framgångsrika faktorer för scaffolding är motivation, ett gott socialt klimat i klassrummet och stöd från lärare och kamrater. När lärare successivt överlämnar ansvaret för inlärning till eleverna, inom elevens proximala utvecklingszon är också en framgångsfaktor. Resultaten visar också att läraren bör göra eleverna medvetna om inlärningsstrategier för inlärning av ett andraspråk eftersom det kan öka elevernas förståelse för språkinlärning och språkanvändning. Scaffolding verkar vara en betydande framgångsfaktor i inlärningen av ett andraspråk. Den här studien kan därför ses som ett kunskapsbidrag till den tidigare forskningen inom framgångsrika metoder för undervisningen av ett andraspråk, samt öka förståelsen för rollen scaffolding har i undervisningen av ett andraspråk.
|
50 |
Lärplattan som ett komplement till lärande i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter kring användningen av lärplattan i förskolan i språkutvecklingssyfte / iPad as a complement tool for learning in preschool : A qualitative study of how preschool teachers describe their experience of iPads in preschool by language development purposeLjubimova, Julia January 2019 (has links)
I denna studie har vi som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar användandet av lärplattan som medierande artefakt, samt om hur de använder dessa i arbetet med barns språkutveckling. För att undersöka detta har vi samlat in data genom intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ analysmetod för att analysera våra intervjuer. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visade att pedagoger bör ha kompetens och intresse för att kunna använda digitala verktyg som ett komplement till lärandet. Pedagogerna påpekar vikten av pedagogstyrda aktiviteter för att lärandet ska formas på rätt sätt. Slutsatsen är att digitala verktyg främjar språkutvecklingen och lärandet hos barnen under förutsättningen att rätt metoder används. Kunskap och kompetens är nödvändiga för att utföra rollen som pedagog och genomföra arbetsuppgifter i enlighet med läroplanens tydliga mål.
|
Page generated in 0.053 seconds