When a pandemic affects all citizen in the world, the society and government of every single country reacts with different measures. The Swedish government did not follow the most common path, to put elementary schools in lockdown during March, year 2020. During the spring of year 2020, the author of this study did an internship at an elementary school, in Sweden. At this elementary school the author did this study to develop a small insight about how the teaching of English would be different, if the elementary pupils are supposed to learn a language by distance or remote teaching. The elementary school did not close during the spring of 2020. Therefore, all the experiences gathered for this study are based on a few teachers and pupils’ speculations, feelings and ideas gained during the period of this crisis. The author for this study did also learn about what physical and digital resources that is used and would be used by the teachers to educate English in the classroom and by distance and remote teaching. This is to gather concrete facts about what conditions this school give their teachers and pupils to actually manage a distance and remote teaching situation. The questions of issue in this paper is the following: What different physical and digital resources are four language teachers using to teach English in the classroom and would use in distance and remote teaching?   How do four language teachers’ reason that it would be different from teaching English in the classroom and at distance and remote teaching, focused on the three linguistic aspects of interaction, reading comprehension and writing?   What are the views of 11 pupils from grade four about their ability to work with physical and digital resources, based on the three linguistic aspects of interaction, listening comprehension and writing, within the school subject of English from home? This survey includes four English teachers that teach third, fourth, fifth and sixth grade, at the same elementary school. This survey also includes 11 pupils from the fourth grade. The qualitative method used in this study is interviews. The gathered material has been analysed by using theories about frame factors, affordance, extramural English and the sociocultural perspective. The results of this study give an insight on several matters about the phenomenon. At this school the third-grade teacher believe that it would not be possible to convert its usual analogue teaching methods of English, into distance and remote teaching. With pupils that are not used to learn English using only iPads and other digital resources, the third-grade teacher would be required to use different methods for teaching at a distance. The third-grade teacher would need to rely on pupils improving their English abilities of interaction, reading comprehension and writing in English with activities, outside the normal classroom situation.   The fourth, fifth and sixth grade teachers in English at this school are positive though, about distance and remote teaching. The middle school teachers are confident that the pupils have all the psychical and digital resources they need to manage distance and remote teaching of English. The results also show that both the teachers and the pupils feel worried about the lack of scaffolding. They are worried about the possibility that the lack of support, direct communication and feedback will make it difficult for the less independent pupils. That the less independent pupils would not be able to improve their skills at interacting, comprehend texts and write in English at home, without the proper support from their social surroundings.

Språket har en stor mental betydelse för den enskilde individens sociala, känslomässiga och intellektuella tillväxt. Ett rikt och varierat språk är centralt för att kunna tillgodogöra sig kunskap inom skolans alla ämnen. Trots att det ligger i skolans värdegrund att ge alla elever en likvärdig utbildning visar statistik att utrikesfödda elever inte har samma förutsättningar som inrikes födda. Utifrån en liknande problematik i Australien framarbetade forskare genrepedagogiken, en undervisningsmodell som stöttar alla elevers språkutveckling genom att synliggöra olika textmönster, med utgångspunkt från ambitionen att inkludera alla elever i undervisningen. Genrepedagogiken har visat på gynnsamma elevresultat. Dagens situation där skolan på kort tid förväntas bereda ett stort antal nyanlända plats inom sin verksamhet gör studien aktuellt då syftet är att bidra med kunskap om hur lärare implementerar genrepedagogik i undervisningen av andraspråkselever. Speciellt fokus ligger på hur genrepedagogik kan gynna andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling så att de lättare når skolans kunskapsmål. Studien bygger på klassrumsobservationer och semistrukturerade kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats före analysering. Resultaten från studien visar att framgången med genrepedagogik handlar om en stöttande elevsyn där läraren följer eleverna genom hela lärprocessen, att den är interaktiv, funktionell och har en tydlig struktur samt att den ger eleverna möjlighet att få kunskap om texters mönster så att de kan utveckla ett ämnesspecifikt språk. Resultaten visar även att genrepedagogiken får störst genomslagskraft om den implementeras som stomme i hela skolans undervisning och om skolledningen satsar på att ge all personal utbildning och kompetensutveckling inom området samt tid till kollegialt lärande.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Denna studie utgår från implementeringsteorin men är omarbetad utefter studiens syfte, som är att undersöka vilka möjligheter, så som kompetensutveckling, resurser samt stöttning, förskolechefer erbjuder sina anställda pedagoger. Detta för att pedagogerna i sin tur ska ha möjlighet att arbeta med barns lärande, vad det gäller konflikthantering. Frågeställningarna är utformade efter syftet och lyder som följande: ”Vilken kompetensutveckling har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilka resurser har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilken stöttning har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda för att arbeta med barns lärande, kring konflikthantering?”Empirin samlas in från tre olika intervjuer med tre förskolechefer, intervjuerna spelas in via ljudupptagning. Det insamlade materialet tematiseras och sedan analyseras och tolkas det med hjälp av hermeneutik. Utifrån resultatet och diskussionen är slutsatsen att förskolechefer har förståelsen att de möjliggör kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser. Dock styrs detta utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Just nu är det ingen av förskolecheferna som har förståelsen att deras pedagoger har behov av kompetensutveckling om barns konflikthantering. Det synliggörs även att en av förskolecheferna möjliggör resurser i form av tid, till att läsa litteratur som handlar om barns konflikthantering, det är även en förskolechef som erbjuder reflektionstid kring ämnet. Vidare visas det att förskolechefernas förståelse visar att de stöttar sina pedagoger i barns konflikthantering genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka vad nyanlända afghanska elever födda år 2000 har för kunskaper i namngeografi samt hur man kan jämföra kunskaperna med kunskapskraven i den svenska skolan. Metoden jag använde mig utav var ett test som jag här i studien valde att kalla kartläggningsstudie. Materialet var uppdelat i två delar. Den ena delen var ett eget komponerat frågeformulär med utgångspunkt ur namngeografins centrala innehåll i samspel med en världskarta. Den andra delen hämtade jag ur ett nationellt prov i geografi (2013). Vid undersökningstillfället fick eleverna stöttning på modersmålet av en studiehandledare som hjälpte till med översättning av det som efterfrågades samt kartläggningsstudiens olika begrepp. Undersökningens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna har mycket varierande kunskaper i namngeografi. Men att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven visar sig svårt då kunskapskraven är för vida och inte tillräckligt preciserade. För att ett kunskapskrav ska vara gångbart som bedömningsredskap är det viktigt att de är tydliga och det finns en gräns runt innehållet. Kunskapskraven i namngeografi talar om ”världsdelarnas namngeografi”, ska man tolka det som kunskap om världsdelarnas namn eller kunskap om världsdelarna? Begreppet världsdel och antalet världsdelar definieras olika världen över, vilket också man kan se i undersökningen. När inte heller kursplanen tar upp några specifika namn att hänga upp sig på uppstår det en problematik att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven. Samtidigt framkommer det i undersökningen att 65 procent av informanterna uppnår betyg på namngeografidelen på det nationella provet.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur några utvalda lärare arbetar i sina ämnen för att utveckla nyanlända elevers språk- och kunskaper. Nya krav ställs på läraren för att möta elever som är nya i Sverige. Våra vägledande frågor var hur läraren arbetar för att utveckla elevernas språk och kunskaper samt vilka möjligheter och svårigheter de finner i undervisningen av nyanlända elever. Studien genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer med sex behöriga lärare i tre grundskolor både i förberedelseklasser och i reguljära klasser. I resultaten kom det fram att lärarna såg på elevernas modersmål som resurs i undervisningen och stöttade eleverna på olika sätt för att utveckla deras språk- och kunskaper. Lärarna uttryckte att det fanns andra faktorer som de inte kunde styra över och som möjligtvis skulle kunna underlätta för lärare och för eleverna, bland annat antal elever i klassen. Vår slutsats är att det är viktigt med stöttning och dialogrika klassrum när man arbetar med nyanlända elever.

Detta är en rapport om skapandet av en produkt inriktad på användandet av språk inom undervisningen. Den riktar sig främst till lärare i årskurserna 4-6, som har nyanlända elever i sina klasser. Produkten är skapad som ett informationshäfte, menat att introducera arbetssättet genom teorier och konkreta sätt att arbeta i klassrummet. Teorin som produkten grundar sig i är det sociokulturella perspektivet på lärande och språkets vikt i undervisningen. Under arbetets gång har vetenskapliga artiklar, litteratur och annat material undersökts och ligger till grund för produkten.

Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

No description available.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer.   Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra. Undersökningen har tagit sitt avstamp ur en bristande kunskap om hur pedagoger säger sig arbeta med barns sociala relationer. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där fokus ligger på att olika sanningar konstrueras mellan människor samt hur människor uppfattar det som sägs. Den metod som studien utgår ifrån är diskursanalys med inriktning på diskursiv psykologi. Undersökningens empiriska material baseras på intervjuer som genomförts på fyra olika förskolor i form av fokusgrupper bestående av två deltagare i varje samtal. Resultatet visar hur pedagogerna talar om olika sätta att stötta barns behov i samspel med andra barn. Viktiga aspekter som har uppkommit är språket och miljön som ses som betydande delar av barns sociala utveckling. I resultatet har det formats olika diskurser som exempelvis Den verksamma pedagogen och Den inkännande pedagogen. De diskurser som formats lyfter upp olika strategier och förhållningssätt hos pedagogerna. Studien avslutas med en diskussion samt en slutsats kring studiens resultat.