I dagens samhälle och skola finns det elever med flerspråkighet. Vårt samhälle innehåller språkliga resurser i en stor variation men de flerspråkiga eleverna får inte alltid den stöttning de behöver i det svenska språket. Det primära syftet med litteraturstudien är att tydliggöra hur lärare kan stötta flerspråkiga elever i deras andraspråksutveckling. Metoden som använts är en systematisk litteratursökning för att undersöka tillämplig forskning inom vårt valda område. Denna studie har identifierat några av de viktiga faktorerna för stöttning i andraspråksundervisning: modersmålsundervisning, höga förväntningar och krav, tydlighet i kommunikation och val av undervisning. För vidare forskning inom detta område behöver vi se och förstå stöttningens betydelse ur elevernas perspektiv, det vill säga att undersöka vad flerspråkiga elever själva anser att de behöver för att vidareutvecklas i sitt andraspråk.

This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who haveanother native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers workwith Swedish as second language and what they found functional in their classroom. Theresearch questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teacherswork and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’sknowledge. From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it isimportant to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedishas second language is structured differently but the common thing is that the pupils will workwith the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for thosepupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve thelanguage in every subject in school, for example mathematics and natural science, to createunderstanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native languageand the Swedish. / Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; problem att inhämta information som grund för omvårdnaden samt finna lösningar som underlättar kontakt med patienten med sex underkategorier. Sjuksköterskornas erfarenheter var att bristen på information ökade risken för missförstånd, men gjorde det även svårt att lära känna patienten och att bedöma patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskorna hade erfarenheter av att överbrygga språkbarriären på olika sätt. De använde sig av tolkar och tog hjälp av familjemedlemmar. De fick även använda sig av andra kommunikationsvägar som främjade konversationen. Slutsats: Sjuksköterskorna hade erfarenheter av att bristen på information påverkade patientens vård på ett negativt sätt. För att överbrygga språkbarriären krävs bättre tillgång till tolkar. / Background: The core of nursing is the meeting between the nurse and the patient, where the patient is participant. In order to meet, a good communication is required. When caring for a patient with a different mother tounge, the language becomes a barrier. An interpreter may help bridging these obstacles. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses’ experiences of communication with patients with a different mother tounge. Method: The chosen method was a literature based study. Twelve qualitative research articles were included in the study. Findings: The findings is presented in two categories; problems to obtain information as a basis for nursing, and find solutions that facilitate contact with the patient, with six subcategories. Nurses experiences was that lack of information made misunderstandings arise. It also made it difficult to getting to know the patient and assess the patients’ health. The nurses had experiences of overcoming the language barrier in different ways. They used interpreters and enlisted the help of family members. They also had to use other ways to communicate. Conclusion: The nurses had experiences that the lack of information affected the health care negatively. To overcome the language barrier better access to interpreters is required.

Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en gestaltning som speglar mina svårigheter i att språkligt stödja ett andraspråkigt barn. Gestaltningen beskriver olika händelser inom en förskoleverksamhet där jag försöker kommunicera med barnet. Jag använder mig av olika resurser för att kommunikationen ska underlättas och för att göra verksamhetens innehåll förståelig för barnet. De varierande kommunikativa strategierna når inte hela vägen fram. I essän reflekterar och undersöker jag vad detta beror på. De centrala frågeställningarna handlar om hur kommunikationen kan förbättras efter ett andraspråkigt barns behov. Hur kan kommunikationen förbättras mellan pedagog och barn, inom förskolemiljön och inom leken? Ett centralt tema inom essän handlar om hur jag ska stödja barnet i svenska och barnets egna modersmål. Essän undersöker också hur och varför icke-verbala kan användas som stöd till ett andraspråkigt barn. Inom denna vetenskapliga essä får reflektionen ta stor plats. Genom att jag får reflektera över mitt yrkeshandlande i dialog med litteratur och vetenskapliga artiklar kan jag förstå dilemmat från olika perspektiv. Därmed kan jag även reflektera över möjliga lösningar till en bättre kommunikation för det andraspråkiga barnet. / This scientific essay is based on various describes events that reflects my difficulties communicating with a bilingual child. I use various resources in order to make the communication easier. The different communicative strategies does not work optimally. In this essay I explore what may have gone wrong with the communication. The essay´s central issues are about how to make communication better according to the needs of a second language child. How can communication be improved between the educator and the child? How can it be improved within the preschool environment? How can it be improved when the children are playing? A central theme of the essay is about how I should support the child in the mother tongue and the majority language. The essay examines why non–verbal resources can be used for second language children. In the essay, the reflection is given a lot of space. I reflect in dialogue with literature and scientific articles in order to understand the dilemma from different perspectives. In this way, I can reflect on possible solutions for better communication for the second language child.

Att ha ett brett språkregister har betydelse för vilka möjligheter individen ges för att kunna verka i samhället. Språket är nyckeln för att bland annat kunna uttrycka sig, stärka identiteten och sätta sig in i andra individers kulturer, tankar och sätt att se på världen. Färdigheter, motivation, strategier och tidigare kunskap ingår i läsförståelseutvecklingen och beskrivs som ett rörligt och målmedvetet förlopp. Uppdraget som ligger hos skolan är att hjälpa eleverna att stärka sitt självförtroende kring läsning så att motivationen och intresset för läsning ökar. Finns självförtroendet, väcks motivationen och intresset vilket i sin tur ökar chanserna att eleverna på fritiden väljer att läsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen kring läsförståelse och motivationsfrämjande stöd i grundskolan. Uppsatsen ger en överblick över forskningen om läsförståelsen bland svenska elever, tar upp vilka orsakerna bakom den försämrade läsförståelsen kan tänkas vara, förklarar varför det är viktigt att elever besitter god läsförståelse samt redogör för vad konsekvenserna blir om eleverna inte besitter kunskapen. Vidare belyser uppsatsen motivationens roll för att främja elevers utveckling av sin läsförståelse, i vilken utsträckning motivationen kan påverka elevers läsförståelse samt vilka faktorer som ligger bakom att individer blir motiverade och hur lärare kan nyttja motivationsfrämjande stöd i sin undervisning. Begreppen läsförståelse och motivation definieras, samt en redogörelse presenteras kring vad som utgör dessa två begrepp. Relationen mellan läsförståelse och motivation har i forskningen visat sig vara aningen vag, då det inte är tydligt hur stor påverkan motivation har för god läsförståelse. Trots detta har motivation ändå en relevans för läsförståelse då det ses som en av byggstenarna som utgör begreppet läsförståelse. Vår slutsats kring motivationens relation till läsförståelse är att motivationen spelar en betydande roll kring läsutveckling och läsförståelse och att motivationsfrämjande stöd bör ges till alla elever baserat på deras individuella förutsättningar.