Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga har goda kunskaper inom musik samt på vilket sätt musik och språk på många sätt hör ihop. Medvetenheten är relativt stor kring dessa två enheter och hur de konkret kan tränas för barnens vidare utveckling. Pedagogerna visar stort engagemang för ämnet musik som konstutövande, men även som ett viktigt pedagogiskt redskap för barnens språkutveckling. Samtliga menar att förutsättningen till all form av lärande är att pedagogen själv är glad, inspirerande och engagerad. Detta gäller inte minst vid genomföranden av musiksamlingar i syfte att främja barns språk.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ”Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet” samt ”På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik som didaktiskt verktyg nästan dagligen men det fanns stor variation i hur man såg musikens potential för elevers lärande. Nästan alla förskollärare är dock öppna inför användandet av musik och de ser den som ett fint redskap i alla avseenden.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i enmusikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur denmusiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använtoss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vihar intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observeratpedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet avanalysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egnamusikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta harvi rubricerat utefter våra tre frågeställningar. I vår analys framkommer att resultatet i stort settär samstämmigt med den litteratur vi har hittat om ämnet. Pedagogerna inriktar sig mycket påsång, rim och dans och vad användandet av detta kan göra för barnens språkutveckling. Denämner även skolans gemensamma projekt där barnen lär sig att samarbeta över gränserna,vilket vi i analysen kopplar till det sociokulturella perspektivet. Slutdiskussionen utgår ifrånvåra egna tankar om den musiska leken och vad den kan göra för språkutveckling samtmöjligheter till fortsatt forskning kring ämnet.

<p>Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik. Då sång och musik i förskolan ger möjlighet att inrymma mycket mer än text och toner används begreppen musisk aktivitet samt musisk verksamhet och därmed ges en vidare betydelse på begreppen.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå och beskriva den musiska verksamheten på förskolan samt betydelsen av pedagogernas samspel med barnen under musiska aktiviteter. Genom deltagande observationer observerades två förskoleavdelningar under fem heldagar vardera. Det som observerades var hur användandet av musik såg ut, vid vilka tillfällen musik användes, hur samspelet såg ut mellan barn och pedagog samt barnens reaktioner under musikverksamhet.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att musisk verksamhet tillsammans med pedagogerna oftast skedde under, av pedagogerna, planerad verksamhet i form av samlingar. Barnen visade starkt intresse för musik och tog ofta initiativ till musisk verksamhet. Observationerna visade även att barnen ofta ville ha musisk aktivitet i samspel med andra och om detta inte skedde påbörjade barnen hellre någon annan aktivitet.  Pedagogerna i studien var inte ofta med på barnens spontana musiska verksamhet men däremot sjöng de ofta spontant tillsammans med barnen vid olika tillfällen.</p><p> </p><p>En viktig slutsats av undersökningen är att det finns många tillfällen under dagen i förskolan som pedagoger kan arbeta med musik utifrån barnens initiativ, men att många av dessa tillfällen missas på grund av att pedagogerna är alltför inriktade på sin egen planerade musiska verksamhet. Det har även visat sig vara viktigt med kvalitet i den musiska verksamheten för att barnen ska känna engagemang och mening med musiken. Denna undersökning kan, för pedagoger, synliggöra vikten av att ta tillvara barnens musikintresse och tillmötesgå deras initiativtagande när det gäller musisk verksamhet.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik. Då sång och musik i förskolan ger möjlighet att inrymma mycket mer än text och toner används begreppen musisk aktivitet samt musisk verksamhet och därmed ges en vidare betydelse på begreppen.   Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå och beskriva den musiska verksamheten på förskolan samt betydelsen av pedagogernas samspel med barnen under musiska aktiviteter. Genom deltagande observationer observerades två förskoleavdelningar under fem heldagar vardera. Det som observerades var hur användandet av musik såg ut, vid vilka tillfällen musik användes, hur samspelet såg ut mellan barn och pedagog samt barnens reaktioner under musikverksamhet.   Resultatet av undersökningen visade att musisk verksamhet tillsammans med pedagogerna oftast skedde under, av pedagogerna, planerad verksamhet i form av samlingar. Barnen visade starkt intresse för musik och tog ofta initiativ till musisk verksamhet. Observationerna visade även att barnen ofta ville ha musisk aktivitet i samspel med andra och om detta inte skedde påbörjade barnen hellre någon annan aktivitet.  Pedagogerna i studien var inte ofta med på barnens spontana musiska verksamhet men däremot sjöng de ofta spontant tillsammans med barnen vid olika tillfällen.   En viktig slutsats av undersökningen är att det finns många tillfällen under dagen i förskolan som pedagoger kan arbeta med musik utifrån barnens initiativ, men att många av dessa tillfällen missas på grund av att pedagogerna är alltför inriktade på sin egen planerade musiska verksamhet. Det har även visat sig vara viktigt med kvalitet i den musiska verksamheten för att barnen ska känna engagemang och mening med musiken. Denna undersökning kan, för pedagoger, synliggöra vikten av att ta tillvara barnens musikintresse och tillmötesgå deras initiativtagande när det gäller musisk verksamhet.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är. Därefter beskriver jag Bifrost- och Reggio Emilia pedagogiken som är två pedagogiska metoder som utgår efter att sätta sina ögon på dina förmågor. Resultatet av undersökningen visade det jag hade sett ute på fältet tidigare innan jag började min studie, nämligen att specialpedagogerna/speciallärarna använder sig av musisk undervisning. Det som kom fram som nytt var att de hade inget namn på det. / The connection between musisk education and specialeducation

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder:På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska?Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska?I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen. / The topic of this essay covers a communicative approach of English teaching in a playful and music-orientated perspective. The study was undertaken as a teaching experiment with three classes of children in their fourth year of school during a period of four weeks. Each class received 11 lessons. The purpose of the study is to portray and try to understand in what ways the experiment can be regarded as being meaningful to the children. The research questions are as follows:In what ways can children be inspired to participate in communicative practices in English?What is the importance of song and movement; play and dramatisation regarding children's inspiration to participate and make sense of communicative practices in English?In the analysis of the empirical material, four "sources of inspiration" were detected which are thought as representing how the children were inspired to participate and make sense of the teaching experiment: the character of the activity, the presentation of the activity, the scaffolding of the activity and the playful and music-orientated framework.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar. I vår analys framkommer att resultatet i stort sett är samstämmigt med den litteratur vi har hittat om ämnet. Pedagogerna inriktar sig mycket på sång, rim och dans och vad användandet av detta kan göra för barnens språkutveckling. De nämner även skolans gemensamma projekt där barnen lär sig att samarbeta över gränserna, vilket vi i analysen kopplar till det sociokulturella perspektivet. Slutdiskussionen utgår ifrån våra egna tankar om den musiska leken och vad den kan göra för språkutveckling samt möjligheter till fortsatt forskning kring ämnet.

<p>Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. </p><p>I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. </p><p>Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.</p>

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.