Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen. Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt. 72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang. Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten. Dessa elevers engagemang var under lektionen större än det engagemang eleverna som deltog i den traditionellt utformande lektionen visade. Resultatet för enkäten visade också på intressanta skillnader i vissa specifika frågor mellan de elever som tagit del av den traditionellt utformade lektionen och de som tagit del av den musiskt utformade lektionen. Dessa skillnader diskuterades och en avslutande reflektion blev, att olika elever lär på olika sätt och att lärandet främjas av musiska undervisningsmetoder.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.

<p>Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. </p><p>I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. </p><p>Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.</p>

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt. Det musiska ska genomsyra hela verksamheten och därmed förstärka lärandet. Det musiska har positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och motoriska utveckling. Även den sociala aspekten fokuseras vilket vi tycker är viktigt. Det krävs ett stort engagemang och intresse för att arbeta musiskt. Det musiska är ett förhållningssätt till livet, ett sätt att vara.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell &amp; Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

The purpose of this study is to ascertain if exercising mental training, analysis and research on a musical piece before beginning the physical practicing process will benefit and simplify the learning process. The piece chosen is Eduard Tubin’s “Ballade” for violin and piano. Different sections have been analysed and translated into a narrative from my point of view. Historical background information is presented and the piece is also visual as a graph. From my research I deduct that mental techniques should be much more engaged into the everyday practice routine to avoid frustration and physical injuries, and assist in the learning process. / <p>I presented the piece in my examination with Erik Lanninger playing the piano but the recording is made in the hall of Musikaliska with Iveta Calite as the pianist on 30/05/17.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. </p><p>Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. </p><p>Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. </p><p>Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.