<p>Bilaga: 1 CD</p>

Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

I denna studie utforskas komposition ur ett semiotiskt perspektiv, och hur olika ”tecken” används i komposition för att förmedla något. Studiens syfte är att utforska semiotiska tecken vid komponerande av ett stycke musik, och studiens forskningsfrågor är: Vilka semiotiska tecken använder jag mig av när jag komponerar programmusik? Hur använder jag mig av dessa tecken i min komposition? Metoden som använts är ljudinspelningar av den komponerade musiken samt mina högt uttalade reflektioner över det som sker. Resultatet visar att jag som kompositör använder mig av tre olika teckentyper, indexikala, symboliska och affektionella tecken, för att förmedla musikens innehåll. Resultatdelen visar också att jag använder mig av varierande grad av definierad orkestrering för att förmedla dessa tecken med varierande tydlighet. Slutligen diskuteras dessa teckens egenskaper och funktion. / This study focuses on composition from a semiotic perspective, and how different “signs” are used in compositions to mediate the music’s content. The purpose is to explore the use of semiotic signs in a composition, and the research questions are: Which semiotic signs do I use in this specific composition? And how do I use these signs? The method consists of audio recordings of the composed music, and of my expressed thoughts and feelings. The result shows that I use three different kinds of signs: indexical, symbolic and affectional signs, in purpose to mediate the music’s content. Furthermore, the result shows that I use defined orchestration in varying degree to mediate these signs in purpose to obtain varied clarity. Finally the quality and the functions of these signs are discussed.

The purpose of this study is to ascertain if exercising mental training, analysis and research on a musical piece before beginning the physical practicing process will benefit and simplify the learning process. The piece chosen is Eduard Tubin’s “Ballade” for violin and piano. Different sections have been analysed and translated into a narrative from my point of view. Historical background information is presented and the piece is also visual as a graph. From my research I deduct that mental techniques should be much more engaged into the everyday practice routine to avoid frustration and physical injuries, and assist in the learning process. / <p>I presented the piece in my examination with Erik Lanninger playing the piano but the recording is made in the hall of Musikaliska with Iveta Calite as the pianist on 30/05/17.</p>

I den här texten diskuteras förmågan hos elektroakustisk musik att uttrycka sig genom associationer, och frågar ifall musik någonsin kan vara utan en sådan associativ effekt. Detta görs genom luppen av mitt eget arbete, där jag har hämtat inspiration ur mellantillstånd och mellanplatser, liminal spaces, samt genom mitt försök att utarbeta en metod för att arbeta med utommusikaliska referenser som kan informera musikaliska, konstnärliga beslut. Den konstnärliga delen av examensarbetet utgörs av: DEC (2021), K87-89 (2021), Koltrast (2021), samt installationen: Metamorfos (2022). / <p>Alla de bilagor som har "(supercollider-kod)" i sig ska egentligen vara i Supercollider-format ".scd" istället för ".txt". I nuläget är det tyvärr inte möjligt att ladda upp filer i .scd-format till DiVA.</p>