Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla.   Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

Denna studie syftar till att få fram parametrar som medvetet kan användas i ljusdesignprocessen, för att skapa miljöer där människor emotionellt trivs och mår bra. Det har i tidigare forskning huvudsakligen fokuserats på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller belysningsstyrka på arbetsområde. Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Studiens syfte är att klargöra förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor. Studien var upplagd som en hypotesprövande laborationsundersökning, där tre olika begrepp användes för att arbeta fram kontraster. De begrepp det gällde var ljusets avstånd till yta, ljusflöde och ljuskäglans uppfattade avslut. Dessa begrepp nyttjades i fyra olika ljusscener som fick utvärderas och där huvudhypotesen var att mjuka kontraster påverkar en upplevelse av varm ljusfärg och hårda kontraster inverkar på upplevelse av kall ljusfärg. Vidare fick respondenter svara på vilka känslor som förknippades med mjuka/hårda kontraster respektive varm/kall ljusfärg. Resultaten visar att det kan finnas en koppling mellan mjuka kontraster och varm ljusfärg respektive hårda kontraster och kall ljusfärg. I denna undersökning finns dock en osäkerhetsfaktor, i och med ett något högt SDCM-värde. Det kan ha påverkat färgkvaliteten, vilket kan ha inverkat på slutresultatet. Resultaten visar också att hårda kontraster och kall ljusfärg upplevs stelt, offentligt, exklusivt och kallt. Vidare skapar mjuka kontraster och varm ljusfärg gemensamma känslor som mysigt, varmt, trivsamt, tryggt och inbjudande. Dessa resultat kan ligga som grund vid utformning av miljöer som ska utstråla en viss atmosfär, där kontraster och ljusfärg är en del i att inverka. / The aim of this study is to obtaining parameters that can be consciously used in the lighting design process, to create environments where people feel good and comfortable. Previously research has focused on functional light, which has resulted in recommendations regarding illumination in the work area. But there are not equally explored how light affects us emotionally and how we experience environments depending on how aesthetically designed the environment is. The purpose of the study is to clarify the relationships between the characters of the contrasts and the color of light, the relationship between the characters of the contrasts and emotions, and the relationship between color of light and emotions. The study was disposed as a hypothesis-testing laboratory examination, where three different concepts were used to influence contrasts. The concepts in question were the distance of light to the surface , luminous flux and the perceived end of the light beam. These concepts were used in four different light scenes to be evaluated, and the main hypothesis was that soft contrasts affect the experience of warm color of light and hard contrasts affect the experience of cold color of light. Furthermore, respondents were able to respond to the feelings associated with soft / hard contrasts and warm / cold color of light. The results show that there may be a link between soft contrasts and warm color of light and hard contrasts and cold color of light. However, in this survey, there is an uncertainty factor, with a somewhat high SDCM value. This may have affected color quality, which may have an impact on the end result. The results also show that hard contrasts and cold colors of light are experienced stiff, public, exclusive and cold. Furthermore, soft contrasts and warm color of light create common feelings as cozy, warm, pleasant, safe and inviting. These results can form the basis for designing environments that radiate a certain atmosphere, where contrasts and colors of light are a part of influencing.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: “Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt?”. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer. / There are a variation of different types of portrait photography where the photographer follows the guidelines in framing and angles. In this bachelor’s thesis we will deal with the question “How can we by breaking the guidelines in framing and angles create contrasts and dramatic fashion portraits?”. By research and discussion about narrative in still photography we have explored how far you as a photographer can stretch the guidelines in framing and angles without falling over the thin line between a successful or and unsuccessful image. Through a technical study of what happens when you break the guidelines in framing and angles we have been proven that it's technical possible to create contrasts in fashion portraits by breaking the guidelines.

This thesis examines how to improve the exhibition of products within retail for clothes and gift articles. The purpose is to investigate and test how light sources and different directions of light affect how the products are perceived regarding their exhibition. Our question formulations are: To what degree does the level of light in combination with the background of the interior design of a shop affect whether a product is perceived more or less attractive? What can we recommend to make the exhibition of products more attractive?   From our observations shops nowadays have relatively high levels of light when they expose products on vertical areas. We have looked on the recommendation from “Energimyndigheten” in order to see what they think is important when designing retail lightening. This recommendation only considers food stores and there were no recommendations for retails when it comes to exhibition. In this thesis we investigate how the level of light affect the experience of illuminated products and how to improve the knowledge of how to illuminate products so that are experienced more attractive.   The methods we used in this thesis where interviews, experiment and measurements of light. We did the interviews with staff from seven different shops in Jönköping city. This was done in order to understand how shops work with lighting and concepts. In our experiment we built up five different test scenes with four identical objects in each scene but with different lightings. Our informants evaluated how the different objects were experienced by estimating their experiences in a survey. We tested how different sources of light work with different backgrounds and objects. The objects that were used in the experiment were glass, metal, a cube of concrete and textile. The measurements of light were used in order to see connections between the measured values and whether they corresponded with the result from the experiment.   From our results we can see that metal halide has the capacity of bringing out textile and also contribute to creating fresh and light impressions on products. Halogen contributes in creating a calmer and lower impression in a retail environment. With darker backgrounds you bring out clear contrasts from bright and colorful objects . Whiter backgrounds reflect the light better which creates life in glass and metal objects in combination with metal halide. We can conclude that the level of light does not affect how attractive products are experienced, this is rather due to the direction of light, the color temperature, the effect and the capacity of the source of lighting to reproduce color in combination with different backgrounds. / Detta examensarbete undersöker hur man kan förbättra exponeringen av produkter inom detaljhandeln för kläder och presentartiklar. Syftet är att utreda och testa hur ljuskällor och olika ljusriktningar påverkar hur produkter upplevs avseende exponering. Frågeställningarna är: I vilken utsträckning påverkar ljusnivån i kombination med bakgrunden på butiksinredningen om en produkt upplevs mer eller mindre attraktiv? Vad kan vi rekommendera för att göra exponeringen av produkter mer attraktiva? I dagsläget har butikerna utifrån våra iakttagelser relativt höga ljusnivåer när man exponerar produkter på vertikala ytor. Vi har tittat på energimyndighetens rekommendation för att se vad de anser är viktigt när man skall utforma en butiksbelysning. Denna rekommendation behandlar enbart livsmedelsbutiker och det finns inga rekommendationer för detaljhandeln när det gäller exponering.       De metoder vi använt i arbetet är intervju, experiment och ljusmätningar. Intervjuerna gjorde vi med butikspersonal från sju olika butiker i Jönköpings centrum. Detta gjorde vi för att bilda oss en uppfattning om hur butiker arbetar med belysning och butikskoncept. I vårt experiment byggde vi upp fem olika testmiljöer med fyra likadana objekt i varje miljö men med olika ljussättningar. Där fick våra informanter utvärdera hur de olika objekten upplevdes genom att de fick skatta sina upplevelser i en enkät. Här testade vi hur ljus från olika ljuskällor fungerar ihop med olika bakgrunder och objekt. De objekt som användes i experimentet var glas, metall, betong och textil. Ljusmätningarna använde vi för att se samband mellan de uppmätta värdena och om de stämde överens med resultatet från experimentet.     Utifrån våra resultat kan vi se att metallhalogen har förmågan att lyfta fram textil samt att den bidrar till att skapa fräscha och ljusa intryck av produkter. Halogen bidrar till att skapa lugnare och ett mer lågmält intryck i en butiksmiljö. Med mörka bakgrunder får man fram tydliga kontraster till ljusa och färgstarka föremål. Vitare bakgrunder återkastar ljuset bättre vilket gör att man skapar liv i glas och metallföremål i kombination med metallhalogen. Vi kan dra slutsatsen att ljusnivån inte påverkar hur attraktiva produkter upplevs utan att detta beror på ljusriktning, färgtemperatur, effekt och ljuskällans färgåtergivningsförmåga i kombination med olika bakgrunder.

Syftet med detta arbete var att studera hur individer som upplever ensamhet på olika sätt sätter ord på ensamheten. Arbetet genomfördes genom att jag lyssnade på radioprogrammet ”Radiopsykologen” i P1 varifrån avsnitt som handlade om ensamhet valdes ut för analys. Arbetet bygger på totalt 31 stycken avsnitt från radioprogrammet, alla sända mellan 2020-07-27 och 2021-06-11. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys och mynnade ut i följande tre huvudteman; Kontrasternas ensamhet, Övergivenhetens ensamhet och Avskärmningens ensamhet.  Tidigare forskning visar på svårigheter att exakt definiera begreppet ensamhet vilket delvis grundar sig i att ensamhet är en individuell och subjektiv upplevelse. I Kontrasternas ensamhet har denna subjektivitet försökt fångas in och ensamheten som återfinns i detta tema har grund i en slags upplevelse av kontrast som uppstått i deltagarnas liv. Ensamhet med grund i olika sorters upplevda kontraster i livet har varit svårt att påvisa i tidigare forskning. Däremot kan man till viss del knyta dessa kontraster till den ensamhet som uppstår till följd av en upplevelse av diskrepans mellan det individen önskar och det denne faktiskt har i sitt liv, vilket återfinns i tidigare forskning.  Övergivenhetens ensamhet fångar in det som i materialet visade sig vara en av de främsta anledningarna till varför individer upplever eller har upplevt ensamhet. Ofta förklaras denna ensamhet i termer av brister eller svårigheter individen upplevt under barndomen. Denna form av ensamhet går därför att knyta till tidigare forskning genom anknytnings- och evolutionsteori.  I Avskärmningens ensamhet finner vi deltagare som använder sig av avskärmning för att hantera olika livsförhållanden, vilket leder till en upplevelse av ensamhet. I tidigare forskning återfinns bland annat avskärmningsstrategin suppression of emotions, det vill säga användandet av en slags emotionell avskärmning vilket i sin tur kan riskera att leda till ensamhet.  För en kliniskt verksam psykolog är det viktigt att försöka finna orsaken till den upplevda ensamheten hos de patienter man möter. Det är dessutom av stor vikt att psykologen inser att det finns många olika typer av ensamhet. För att förstå en patients upplevda ensamhet kan psykologen behöva undersöka både patientens nuvarande livsförhållanden likväl som patientens uppväxtförhållanden för att finna svar. / The aim of this thesis was to study how individuals who experience loneliness depict loneliness in different ways. The work was carried out by listening to the radio program “Radiopsykologen” at the radio station P1 from which sections dealing with loneliness was selected for analysis. The work is based on 31 episodes from the radio program, all broadcasted between 2020-07-27 and 2021-06-11. The collected data was processed using thematic analysis and resulted in the following three main themes; The loneliness of contrasts, The loneliness of abandonment and The loneliness of social withdrawal.  Previous research has found it difficult to agree on an exact definition of loneliness, which is partly based on the fact that loneliness is an individual and subjective experience. In The loneliness of contrasts, I have attempted to capture this subjectivity and the loneliness you find in this theme is based on a kind of experience of contrast found in the participants’ lives. Loneliness based on different kinds of perceived contrasts in life is hard to find in previous research. On the other hand, to some extent these contrasts can be linked to the loneliness that arises as a result of an experience of discrepancy between what the individual wants and what he actually has in his life, which can be found in previous research.  The loneliness of abandonment tries to capture what was shown in the material to be one of the foremost reasons individuals experience or have experienced loneliness. This was often described in terms of either shortcomings or difficulties that the individual experienced during childhood. This form of loneliness can be linked to previous research through attachment- and evolutionary theory.  In The loneliness of social withdrawal, we find participants who use withdrawal to deal with different life situations, which leads to the experience of loneliness. In previous research, the withdrawal strategy suppression of emotions can be found, i.e. the use of a kind of emotional withdrawal, which in turn can lead to loneliness.  For the clinical psychologist, it is important to try find the reason to the patients perceived feelings of loneliness. Additionally, it is of great importance that the psychologist realizes there is many different types of loneliness. To understand the patients’ experience of loneliness, the psychologist may need to explore both the patients’ present life circumstances as well as their upbringing conditions to find answers.

Det finns studier som anger rekommendationer för att designa en väl utformad restaurangmeny. Syftet med rapporten är att undersöka om pizzeriapersonal och formgivare designar digitala pizzamenyer genom medvetna val utifrån de designprinciper och designrekommendationer som finns. Undersökningen är ett kvalitativt forskningsarbete där kartläggning har använts som strategi. Datainsamlingsmetoderna som har använts är litteratursökning, visuell innehållsanalys, gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten från undersökningen påvisar bland annat att pizzeriapersonalen anser att deras menydesign inte överensstämmer med varumärket. Personalen och kunderna har även olika uppfattningar om vad varumärkena står för. Trots att pizzeriornas varumärke inte stämmer överens med designen uppfyller menyerna kundernas förväntan. Slutsatserna visar bland annat att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. De flesta lågprispizzerior har inte ett genomtänkt varumärke samt att det inte finns en medvetenhet angående de designprinciper och designrekommendationerna hos pizzeriapersonal eller formgivare. / For the creation of restaurant menus there are studies that show which recommendations you should use to achieve a well-designed menu. The purpose of the study is to investigate whether pizzeria personnel and designers create digital pizza menus consciously from the design recommendations that exists. This study is a qualitative research work and we have used a survey as strategy. Data collection methods that have been used to answer the study questions are literature search, a visual content analysis, group interviews and semi-structured interviews. One result from the interviews showed that the pizzeria personnel thinks that their menu design does not match their brand. The pizzeria personnel and customers have different perceptions about what the brand stands for. The group interviews show that the digital menus live up to customers expectation and their experience of the low-price pizza. The conclusions show that there are common and distinctive graphical elements. Most low-price pizzerias do not have a well thought out branding, although the pizzeria personnel and designers do not have consciousness regarding the design principles and recommendations.

Interiör inredning i bilar idag är en faktor som konsumenter värderar högt. För att sticka ut i marknaden krävs det att alla delar upplevs högkvalitativa. Det medför att det ställs allt större krav på interiöra komponenter i bilen. Studien är i samarbete med Volvo Cars och mer specifikt deras Perceived Quality-avdelning då det är denna avdelning som fokuserar på upplevd kvalité och arbetar för att Volvo Cars bilar ska upplevas högkvalitativa. En viktig del av den interiöra inredningen är belysning. Denna studie har som mål att besvara hur stora differenser det kan vara på luminansnivåer innan det mänskliga ögat märker skillnad. De metoder som använts är observationer och experiment. Observatörer blev visade fyra olika lysande punkter där deras uppgift var att förklara när de upplevde skillnad samt hur de upplevde skillnaderna. Mätdata insamlades med luminanskamera som sedan analyserades. Data som insamlades redovisades och analyserades. Data användes sedan för att påvisa hur mycket luminansnivåer interiört i bilar kan differera innan skillnad upplevs. / Interior design in cars today is a factor that consumers value highly. To stand out in the market, it is required that all parts are experienced as high quality. This entails that there are increasing demands on interior components in the car. The study is in collaboration with Volvo Car Group and specifically their Perceived Quality department as it is this department that focuses on perceived quality and works to ensure that Volvo Car Group´s cars are perceived as high quality. An important part of the interior design is lumination. This study aims to answer how large differences there can be at luminance levels before the human eye notices a difference. The methods used are observations and experiments. Observers were shown four different luminated points where their task was to explain when they experienced difference and how they experienced the differences. Measurement data were collected with a luminance camera which was then analyzed. Data collected were reported and analyzed. Data were then used to show how much luminance levels interior in cars can differ before a difference is experienced.