Denna studie syftar till att få fram parametrar som medvetet kan användas i ljusdesignprocessen, för att skapa miljöer där människor emotionellt trivs och mår bra. Det har i tidigare forskning huvudsakligen fokuserats på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller belysningsstyrka på arbetsområde. Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Studiens syfte är att klargöra förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor. Studien var upplagd som en hypotesprövande laborationsundersökning, där tre olika begrepp användes för att arbeta fram kontraster. De begrepp det gällde var ljusets avstånd till yta, ljusflöde och ljuskäglans uppfattade avslut. Dessa begrepp nyttjades i fyra olika ljusscener som fick utvärderas och där huvudhypotesen var att mjuka kontraster påverkar en upplevelse av varm ljusfärg och hårda kontraster inverkar på upplevelse av kall ljusfärg. Vidare fick respondenter svara på vilka känslor som förknippades med mjuka/hårda kontraster respektive varm/kall ljusfärg. Resultaten visar att det kan finnas en koppling mellan mjuka kontraster och varm ljusfärg respektive hårda kontraster och kall ljusfärg. I denna undersökning finns dock en osäkerhetsfaktor, i och med ett något högt SDCM-värde. Det kan ha påverkat färgkvaliteten, vilket kan ha inverkat på slutresultatet. Resultaten visar också att hårda kontraster och kall ljusfärg upplevs stelt, offentligt, exklusivt och kallt. Vidare skapar mjuka kontraster och varm ljusfärg gemensamma känslor som mysigt, varmt, trivsamt, tryggt och inbjudande. Dessa resultat kan ligga som grund vid utformning av miljöer som ska utstråla en viss atmosfär, där kontraster och ljusfärg är en del i att inverka. / The aim of this study is to obtaining parameters that can be consciously used in the lighting design process, to create environments where people feel good and comfortable. Previously research has focused on functional light, which has resulted in recommendations regarding illumination in the work area. But there are not equally explored how light affects us emotionally and how we experience environments depending on how aesthetically designed the environment is. The purpose of the study is to clarify the relationships between the characters of the contrasts and the color of light, the relationship between the characters of the contrasts and emotions, and the relationship between color of light and emotions. The study was disposed as a hypothesis-testing laboratory examination, where three different concepts were used to influence contrasts. The concepts in question were the distance of light to the surface , luminous flux and the perceived end of the light beam. These concepts were used in four different light scenes to be evaluated, and the main hypothesis was that soft contrasts affect the experience of warm color of light and hard contrasts affect the experience of cold color of light. Furthermore, respondents were able to respond to the feelings associated with soft / hard contrasts and warm / cold color of light. The results show that there may be a link between soft contrasts and warm color of light and hard contrasts and cold color of light. However, in this survey, there is an uncertainty factor, with a somewhat high SDCM value. This may have affected color quality, which may have an impact on the end result. The results also show that hard contrasts and cold colors of light are experienced stiff, public, exclusive and cold. Furthermore, soft contrasts and warm color of light create common feelings as cozy, warm, pleasant, safe and inviting. These results can form the basis for designing environments that radiate a certain atmosphere, where contrasts and colors of light are a part of influencing.

Syfte: Allt fler svenskar känner sig otrygga utomhus när det är mörkt, speciellt kvinnor som till och med i vissa fall väljer att inte gå ut. Denna otrygghet begränsar kvinnors rörelsefrihet utomhus. Tidigare studier om ljus och färgtemperatur har funnit en skillnad mellan kvinnors och mäns preferens för ljus utomhus, dock krävs ytterligare studier inom området.  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken påverkan som färgtemperatur har på kvinnors upplevelse av trygghet utomhus samt om det går att se om varmt, neutralt eller kallt ljus föredras. Målet med denna studie är att vidare studera vilka faktorer som påverkar kvinnors upplevelse av trygghet utomhus i hopp om att det kan leda till ökad rörlighet för kvinnor utomhus. Metod:  Studien utfördes i två etapper, i etapp ett utfördes ett experiment på Dunkehalla kyrkogård i Jönköping där tre olika färgtemperaturer jämfördes, 2700K, 3000K och 4000K. För att optimera placeringen av armaturerna till experimentet utfördes två trygghetsanalyser, en på dagen och en på kvällen när det var mörkt. Data samlades in via enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer där totalt 6 kvinnor deltog.  Etapp två bestod av en online- enkät där bilder från experimentet utvärderades. I denna enkät var intervjufrågorna med som frisvarsfrågor där deltagarna fritt fick skriva sina svar. Totalt svarade 20 kvinnor på online-enkäten. Resultat: Studiens resultat visar på att färgtemperatur har en viss påverkan på kvinnors upplevda trygghet utomhus på kvälls-/nattid. Resultatet visar på att färgtemperaturen påverkar den upplevda atmosfären och ljusnivån och att detta har en påverkan på tryggheten. Gällande vilken färgtemperatur som föredras så valde majoriteten av studiens deltagare 3000K då den upplevdes som ljusare, varm, naturlig och behaglig.  Konsekvenser: Studiens resultat indikerar att ytterligare studier av färgtemperatur med genusperspektiv krävs för att få en större förståelse för ämnet. Resultatet visar även vikten av genusperspektiv när exteriör belysning ska planeras i det offentliga rummet. Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast undersöka kvinnor upplevelse av trygghet utomhus och tog inte mäns upplevelse i beaktning, resultatet kan därmed inte generaliseras för hela populationen. / Purpose: More people in Sweden feel unsafe outdoors when it is dark, especially women who even in some cases choose not to go out. This insecurity limits women's freedom of movement outdoors. Previous studies on light and colour temperature have found a difference between women's and men's preference for outdoor lighting, however further studies in this area are required. The purpose of this study is to find out what effect colour temperature has on women's experience of outdoor safety and whether it is possible to see if a warm, neutral or cold light is preferred. The aim of this study is to further study the factors that affect women's experience of safety outdoors in the hope that it can lead to increased mobility for women outdoors. Method: The study was performed in two stages, in stage one an experiment was performed at Dunkehalla cemetery in Jönköping where three different colour temperatures were compared, 2700K, 3000K and 4000K. To optimize the placement of the luminaires for the experiment, two safety analyses were performed, one during the day and one in the evening when it was dark. Data were collected via questionnaires and semi-structured group interviews in which a total of 6 women participated. Stage two consisted of an online survey where images from the experiment were evaluated. In this survey, the interview questions were included as open answer questions where the participants could freely write their answers. A total of 20 women responded to the online survey.  Findings: The results of the study show that color temperature has a certain effect on women's perceived safety outdoors in the evening- and night-time. The results show that the color temperature affects the perceived atmosphere and light level and that this influences perceived safety. Regarding which color temperature is preferred, most of the study participants chose 3000K as it was perceived as brighter, warm, natural and comfortable. Implications: The results of the study indicate that further studies of color temperature with a gender perspective are required to gain a greater understanding of the subject. The results also show the importance of a gender perspective when exterior lighting is to be planned in the public space. Limitations: The study is limited to examining only women's experience of security outdoors and did not take men's experience into account, the result can therefore not be generalized for the entire population.

Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i hur färgtemperaturen kan påverka personers trivsel i bostadsområden. Detta är för att få en förståelse om hur ljusets färgtemperatur påverkar personers trivsel, positiva eller negativa effekter och vilka skillnader som syns med det olika färgtemperaturerna. Metod: Två metoder användes i studien. Ett frågeformulär skapades med 8 självtagna bilder med tillhörande frågor. Efter att deltagarna svarat på enkäten, genomfördes intervjuer med fem deltagare som valdes ut genom hur det svarade på frågorna och fick utveckla sina svar. Resultat: Resultaten visar att det finns en skillnad mellan varmt och kallt ljus, i hur det påverkar trivseln. Hur det påverkar trivseln beror dock på vad deltagare anser själva är en trivsam belysning. Ur frågeformulär var det en stor variation av deltagare som kopplade låg färgtemperatur till komfort och hemlik atmosfär. Högre färgtemperaturer kopplades mer till trygghet och modernt ljus. Ur intervjuer visade resultatet att fler deltagare föredrar lägre färgtemperatur i bostadsområden, då det känns mer behagligt och mer passande. Färre antal föredrog högre färgtemperaturer och kopplade det till att det lyser upp mer av omgivningen och blev mer följsamt för ögat. Deltagare kopplade mycket till omgivningen då bilderna visade olika områden. Mycket hus, bilar, belysning ifrån hus och grönskan bidrog mycket till att deltagare valde bilderna och kopplade det till hus ljuset spred sig i omgivningen.  Konsekvenser: Studien ger kunskap om färgtemperaturens roll för utomhusbelysning och vikten av den. Detta gynnar boende och gående inom bostadsområden. Genom att veta vilken färgtemperatur som föredras, kan belysning projekteras och planerare kan skapa den belysning som befolkningen anser är nödvändig och trivs bäst med.  Begränsningar: Studien är begränsad till att undersöka endast färgtemperatur i bostadsområden. Intervjuer genomfördes på distans i digital plattform, med hänsyn till rådande situation av covid-19. / Purpose: The purpose of the study is to gain an insight into how colour temperature can affect people's well-being in residential areas. This is to gain an understanding of how the colour temperature of light can affect well-being, whether it affects positively or negatively, if there are differences and in what way it differs. Method: Two methods were used in the study. A questionnaire was created, with 8 self-taken pictures with additional questions. After the participants responded to the questionnaire, interviews were conducted with five participants who were choose by how they answered and were allowed to develop their answers. Findings: The question asked had a broad answer. The results show that there is a difference between low and high colour temperature, how it affects well-being. However, how it affects well-being depends on what the participants consider to be a pleasant lighting. From the questionnaire, there was a large variety of participants who linked low colour temperature to comfort and homely atmosphere. Higher colour temperatures were linked more to security and modern light. From interviews, the results showed that more participants prefer lower colour temperature in residential areas, as it feels more comfortable and more appropriate. Fewer numbers preferred higher colour temperatures and linked it to the fact that it lit up more of the surroundings and became more compliant to the eye. Participants connected a lot to the surroundings as the pictures showed different residential areas. The pictures included a lot of houses, cars, lighting from houses and greenery, which contributed a lot to participants choosing the pictures and linking it to how the light spread in the surroundings. Implications: Conducting a study entails knowledge within the role of colour temperature for outdoor lighting and the importance of having it. This benefits residents and pedestrians in residential areas, by knowing which colour temperature is preferred, lighting can be projected, and planners can create the lighting that the population considers necessary and are most comfortable with. Limitations: The study has mainly focused on the colour temperature in residential area. Interviews were conducted remotely on a digital platform, considering the prevailing situation of covid-19.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material. / This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.