Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material. / This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.