No description available.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning. Slutsatser är att musik används i undervisningen för att främja inlärningen och frambringa känslor.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet. Resultatet visade att var lättast att bedöma emotionen glad och att kvinnor var statistiskt signifikant bättre än män på att bedöma emotionen. Akustiska skillnader undersöktes i programmet Praat, de valda parametrarna som undersöktes grundades på tidigare studier. Lägre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration karaktäriserar ironiska och sarkastiska ljudfiler utifrån vår analys. Detta korrelerar inte med flertalet tidigare studier, troligtvis beror det på att tidigare studier gjorts på andra språk än det svenska, däremot visar en tysk studie liknande resultat. Ytterligare ett akustiskt kännetecken som uppmärksammades i vår studie var att det näst sista ordet i ironiska och sarkastiska yttranden tycks vara förlängda. / Have you ever experienced doubt in whether a person is being ironic? It is hard to identify irony, especially when you don't know the context. Acoustic features, such as pitch, intensity and duration, have in previous studies been detected to explain differences between emotions. Irony and sarcasm have been found to have a higher pitch, intensity and longer duration than other emotions. In this study 20 people listened to 26 samples, from the test material made by Peder Palmér from the Institution of Behavioral science and Teaching in the University of  Linköping, and were asked to determine which emotion that was used in each sample. Irony, sarcasm, anger, happiness and seriousness were portrayed emotions in the audio files. The results showed that the emotion happiness was the easiest and women were better able to determine this emotion. Acoustic differences were analyzed in Praat, the acoustic parameters used were based on previous surveys. Lower pitch, intensity and a longer duration were found to be characteristic for irony and sarcasm in this research. The outcome does not correlate with several of previous studies, probably because previous studies are not made in Swedish but one survey in German shows similar results. Another acoustic feature that was found in our survey is that the penultimate word has longer duration in irony and sarcasm than in other expressions.

Detta självständiga arbete är en kvalitativ undersökning av den didaktiska potentialen i nio informanters berättelser om drama som förskolepedagogiskt verktyg. Den didaktiska potentialen möjliggörs genom att informanterna förhåller sig till drama som pedagogiskt verktyg på en mängd olika sätt. På så vis kan drama anpassas till barnen, till situationer, projekt och efter olika aktiviteter. Resultatet visar på en komplexitet i definitionen och inramningen av begreppet drama och pekar även på att det finns en mångfald av olika sätt att arbeta med drama som verktyg i förskolans verksamhet. Den didaktiska potentialen höjs i och med att det finns en kunskap och medvetenhet hos informanterna inom ämnet drama, vilket syns i beskrivningen av deras arbete. Slutsatsen visar att drama är en kombination av intryck, uttryck samt bearbetning och som i sin bredd och mångfacilitet, ger barn goda förutsättningar till utveckling och lärande. Därmed blir drama ett värdefullt verktyg i förskolans verksamhet

Studien syftar till att undersöka om och hur barns andraspråksutveckling stimuleras med hjälp av litteratur och estetiska uttrycksformer. Ur ett neomaterialistiskt perspektiv har data konstruerats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien syftar till att synliggöra hur barn samhandlar och bereds agens för sitt språkande i det sammanhang de ingår i. Resultatet visar att förskollärares förhållningsätt är den viktigaste performativa agenten för barns möjligheter till uttryck. Slutsatsen är att förskollärare ser boken som ett objekt de hämtar kunskap ifrån istället för att bereda plats för ett sprakande mellanrum.

I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang. Våra frågeställningar är: – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan? – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter? Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys. Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

Naturvetenskap betonas som en väsentlig del av människans kunskaper, vilket kursplanen belyser att elever behöver få möjlighet att samtala om. Samtidigt påpekar forskning att elever inte upplever att samarbete med andra elever är av vikt utan de anser att kunskaperna ska inhämtas från läraren. Dessutom framgår det att lärare inte ser vikten av att elever arbetar i grupp och att en bidragande orsak kan vara avsaknaden av kunskaper om hur samtal mellan elever behöver utformas för att uppnå fungerande samspel. Ovanstående aspekter utformar studiens syfte om att bidra med kunskap om hur arbete i mindre grupper kan stödja elevers samtal om naturvetenskap och utveckla deras kunskaper om naturvetenskapliga begrepp. Vidare formulerades frågeställningen: “Hur samspelar elever med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll?” med tillhörande underfråga “Vilka varianter av samtal bidrar till att begrepp används och hur framhålls begreppen?”. Empiri har samlats in genom observation och videodokumentation när eleverna i mindre grupper samtalade om naturvetenskapligt innehåll. Samtalen har kategoriserats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Mercers variationer av samtal. Med en kvalitativ ansats och innehållsanalys presenteras studiens resultat som belyser att elevernas samtal tar form i disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Genom en fördjupad analys har det även framkommit resultat om att elevernas användning av begrepp har bearbetats beroende på hur samtalen utvecklats. Dessutom synliggör den fördjupade analysen hur det naturvetenskapliga innehållet uttrycks av eleverna, samtalsklimatet dem emellan samt lärarens inverkan. Studiens slutsats är att eftersom begrepp har visats sig bearbetas främst i det utforskande samtalet är det en sådan dialog som lärare behöver eftersträva att elevers samtal uppnår. Att fånga elevernas samtal har bidragit till att synliggöra sådant som kanske annars inte hade blivit märkbart. Studiens resultat kan möjliggöra att lärare blir medvetna om hur elevers samtal kan ske, vilket bidrar till yrkesprofessionen.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.