Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger beskriver sitt pedagogiska arbete med barnen utomhus och ta reda på varför de tar med sig barnen ut. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex stycken pedagoger på sex olika förskolor intervjuats. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna tar med sig barnen ut för att det finns ett enormt lärande att hämta där, bara pedagogerna har intresset och viljan. Resultatet visar också att de intervjuade pedagogerna arbetar på olika sätt för att tiden utomhus ska vara givande för barnen. Det viktigaste är närvarande pedagoger, tillgång till naturen samt att alla barn känner sig trygga och är aktiverade. Slutsatsen i studien är att det finns mycket möjligheter utomhus, det gäller för pedagogerna att se och ta tillvara på dem.

Syftet är att undersöka hur pedagoger på en mångkulturell förskola arbetar med den kulturella mångfalden i den dagliga verksamheten. Hur tänker pedagoger och vilket synsätt har de på ett interkulturellt arbetssätt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mångfalden i barngruppen och utifrån barnets individuella förutsättningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mångfalden? Den här studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Som metod användes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att få en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssätt genomfördes observationer av pedagogers arbetssätt och observationer av miljön på en förskola. Intervjuerna skedde med verksamma förskollärare från två förskolor som tillhör samma enhet i kommunen. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser positivt på ett interkulturellt arbetssätt, att det är givande, spännande, innehåller utmaningar och bidrar till många intressanta möten. Det framkommer även att ett interkulturellt arbetssätt kan vara väldigt krävande, att man måste vara mer flexibel. Man arbetar mycket med drama, bilder och kroppskontakt för att tydliggöra och konkretisera verksamheten för barnen. Vidare visar resultatet att pedagogerna inte medvetet arbetar med den kulturella mångfalden i barngrupperna, men att de arbetar mycket utifrån barnets individuella förutsättningar på olika sätt. Miljön på förskolorna har inte anpassats och utformats för att tillgodose den kulturella mångfalden, däremot har de ett väldigt medvetet tänk kring miljön och dess betydelse för varje individuellt barn.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskolepedagogers syn på konflikter mellan barn och arbetet med detta. Jag har utgått från följande frågeställningar:</p><p>Vad kan konflikter mellan barn handla om?</p><p>Hur hanterar pedagoger konflikter?</p><p>För att studera detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger.</p><p>Undersökningen visade att pedagogernas hantering av konflikter mellan barnen är viktigt då det ger barnen verktyg för att själva kunna hantera konflikter i framtiden. Det finns ett flertal orsaker till att konflikter uppstår mellan barnen såsom missförstånd, oenigheter över föremål och uteslutning ur lekar. Det är viktigt att alla barn får komma till tals och bli bekräftade i en konfliktsituation. Det framkom också att det är mycket viktigt att pedagogen finns närvarande för att både hantera och förebygga att konflikter uppstår.</p> / <p>The purpose of this essay is to study pre-school teachers´ views on conflicts between children and the work with this. I have used the following questions as a way to reach the purpose: </p><p>What can conflicts among children be about?</p><p>How do pre-school teachers handle these conflicts?</p><p>As a method I have chosen to do qualitative interviews with four pre-school teachers.</p><p>The study’s main results show that the handling of conflicts that occur between children is important.  It gives the children tools for how they can handle conflicts by themselves in the future. There are many reasons why conflicts appear between children such as misunderstandings, disagreements about toys and exclusions in play. When a conflict is to be handled it’s very important that every child gets a chance to give there point of view and that they are being confirmed. Another view that showed up in the study was that an important thing, both for handling and preventing conflicts in pre-school, is that the teachers always is present among the children.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskolepedagogers syn på konflikter mellan barn och arbetet med detta. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vad kan konflikter mellan barn handla om? Hur hanterar pedagoger konflikter? För att studera detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger. Undersökningen visade att pedagogernas hantering av konflikter mellan barnen är viktigt då det ger barnen verktyg för att själva kunna hantera konflikter i framtiden. Det finns ett flertal orsaker till att konflikter uppstår mellan barnen såsom missförstånd, oenigheter över föremål och uteslutning ur lekar. Det är viktigt att alla barn får komma till tals och bli bekräftade i en konfliktsituation. Det framkom också att det är mycket viktigt att pedagogen finns närvarande för att både hantera och förebygga att konflikter uppstår. / The purpose of this essay is to study pre-school teachers´ views on conflicts between children and the work with this. I have used the following questions as a way to reach the purpose:  What can conflicts among children be about? How do pre-school teachers handle these conflicts? As a method I have chosen to do qualitative interviews with four pre-school teachers. The study’s main results show that the handling of conflicts that occur between children is important.  It gives the children tools for how they can handle conflicts by themselves in the future. There are many reasons why conflicts appear between children such as misunderstandings, disagreements about toys and exclusions in play. When a conflict is to be handled it’s very important that every child gets a chance to give there point of view and that they are being confirmed. Another view that showed up in the study was that an important thing, both for handling and preventing conflicts in pre-school, is that the teachers always is present among the children.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.

Studiens syfte är att få en inblick i ett antal pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flerspråkiga barn? Vilka verktyg använder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer och observationer användes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete med flerspråkiga barn, då de ser det som en möjlighet istället för ett hinder. Det framkom att pedagogerna använder olika pedagogiska material för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och pedagogerna är extra tydliga när de pratar med barnen. Pedagogerna uttryckte en stark vilja till att det skulle finnas modersmålsundervisning för alla barn.

Syftet med denna studie var att undersöka den fysiska miljöns betydelse för barnens intresse gällandeläsning i förskolan. Studien har pedagogers inställning till läsning och läsmiljö som fokus.Undersökningen utfördes med förskollärare från fem olika förskolor inom samma kommun.Metoderna som användes var kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det mestcentrala i studien var att alla informanter var eniga om att det är grundläggande för en givandeläsmiljö att miljön är planerad, organiserad och att miljön ständigt ska vara föränderlig. Ett begreppsom återkommer upprepade gånger i studien är att materialet i läsmiljön ska vara lättillgängligt.Informanterna menar att det inte räcker med en bra läsmiljö, utan det behövs kunskap och intressehos pedagogerna till att kunna bearbeta materialet i miljön. Slutligen anser dem att det ärpedagogernas ansvar att skapa en givande läsmiljö som inspirerar hos barnen på förskolan till att läsadå detta är något som inte finns naturligt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

AbstractDencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö.Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling.Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn. Majoriteten av pedagogerna har inte fått utbildning när det gäller autism och hur man ska gå tillväga för att stödja barn med autism. I stället försöker pedagogerna hela tiden att utmana sig själva genom att lägga ner mycket tid och engagemang på att stödja de autistiska barnen.

Barn med autism har likhet med andra barn rätt till att inkluderas i förskolans läromoment såsom samlingar, aktiviteter, projekt och teman samt undervisningstillfällen. Syftet med föreliggande studie är att tillföra kunskap beträffande tillvägagångssätten pedagogerna nyttjar för att anpassa de olika lärande situationer utefter autistiska barns behov. Detta i syfte att främja deras lärande och utveckling, exempelvis vilka strategier, kommunikationsmedel och arbetssätt som används för att möjliggöra delaktigheten. Vi tittar särskilt på i vilka situationer pedagogerna finner detta svårt samt vilka för- och nackdelar det finns med inkluderandet. Materialet i studien samlades in genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Telefonintervjuerna genomfördes med sex förskollärare, medan enkätundersökningen genomfördes med 168 förskole pedagoger, oberoende utbildningsbakgrund via olika digitala plattformar och förskole forum. Materialet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt ett traditionellt och alternativt perspektiv.Resultatet indikerar att barn med autism inkluderas till en viss del i förskolan, det vill säga att inkluderingen möjliggörs och förutsätter stöd och anpassningar. Vidare visar resultatet att pedagogernas kunskapsbrist kring barn med autism påverkar inkluderingen negativt då de inte har kännedom om hur dessa barn ska bemötas samt hur svårigheter och hinder ska hanteras. Pedagogerna betonar att rätt stöd i tidig ålder är av stor vikt för att barn med autism ska utvecklas i sitt lärande och samspel. Att barnen med autism blir en del av samspelet och interaktionen är något pedagogerna värdesätter starkt och upplever att barnen behöver mycket stöd inom. Inkluderingen inom denna uppfattas dock som svårt utifrån pedagogernas perspektiv och deras erfarenheter i arbetet med dessa barn. Därför anses individanpassad stöd av betydelse, där mer kunskap inom området erfordras i syfte att barnen med autism utvecklas och lär likvärdigt som andra barn.

Hälften av pedagogerna i studien har erfarenheter av tecken som stöd (TSS). Logopeden och specialpedagogen som deltog i studien besitter ytterligare centrala kunskaper inom den språkliga inlärningen som är betydande för barnens fortsatta språkutveckling. Av de pedagoger som saknade erfarenhet av TSS, finns en vilja att möta dessa elever i skolan och önskan att gå utbildning.I klassrummen finns olika material tillgängliga, vissa har pedagogerna utformat själva medan andra finns digitalt tillgängliga. Materialet kan bestå av exempelvis bildstöd. Det visar sig bero på elevernas behov och förutsättningar. TSS används även för att bredda språkkunskaperna hos de elever som har ett annat modersmål än svenska, oavsett ålder, etnicitet osv. Av det material som finns i klassrummet riktat till TSS, avviker på de olika skolorna. Resultatet visar att pedagogerna har olika arbetssätt gällande detta material. Vissa arbetsgrupper som arbetar inom jämlika åldersspann använder materialet på olika vis. Undersökningen visar även på att ett av klassrummen istället tagit bort sina anpassningar för att anpassa klassrummet för en elev med NPF problematik.Studien visar på diskrepanser mellan arbetssätt, erfarenheter och elevmöten. Dock delar alla pedagoger en positiv inställning till att möta dessa elever i klassrummet.Pedagogerna är även samstämmiga att TSS är ett hjälpmedel som kan hjälpa flertalet elever i sin språkutveckling och delar gärna med sig av sin kunskap till andra som är villiga att hjälpa och stötta dessa elever i klassrummet.