Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att öka kunskapen om co-teaching som ett effektivt sätt att organisera undervisningen samt arbetet med elevers stöd och anpassningar. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet gällande synen på lärandet samt ideologiskt det specialpedagogiska kritiska perspektivet. Studien berör två forskningsfrågor angående förutsättningar för fungerande co-teaching samt uppvisade konsekvenser av co-teaching. Studiens metod, systematisk litteraturstudie, har inneburit en systematisk genomgång av 27 vetenskapliga artiklar som berör co-teaching. Dessa är utförda i USA då det är ett land som har en skolverksamhet och omfattande forskning inom området. Sökstrategin PICOC har använts för att strukturera sökningen i Linköpings universitetsbiblioteks sökmotor UniSearch. Det slutgiltiga urvalet resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med metoden kvalitativ innehållshållsanalys. Resultatet visar att co-teaching är en fungerande metod för att skapa ett kvalitetshöjande arbete gällande stöd och anpassningar förutsatt att man tar hänsyn till följande förutsättningar; utbildning i metoden, teamwork, gemensam planeringstid och didaktik. Konsekvenser till följd av co-teaching har genererat i en majoritet av positiva uppfattningar hos elever, lärare och skolledning, högre lärartäthet med följden bättre stöd samt visat tendenser till högre studieresultat. Slutsatserna visar att co-teaching är värt att satsa på gällande uppdraget stöd och anpassningar, utifrån både elev- och lärarperspektiv samt långsiktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Barn med autism har likhet med andra barn rätt till att inkluderas i förskolans läromoment såsom samlingar, aktiviteter, projekt och teman samt undervisningstillfällen. Syftet med föreliggande studie är att tillföra kunskap beträffande tillvägagångssätten pedagogerna nyttjar för att anpassa de olika lärande situationer utefter autistiska barns behov. Detta i syfte att främja deras lärande och utveckling, exempelvis vilka strategier, kommunikationsmedel och arbetssätt som används för att möjliggöra delaktigheten. Vi tittar särskilt på i vilka situationer pedagogerna finner detta svårt samt vilka för- och nackdelar det finns med inkluderandet. Materialet i studien samlades in genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Telefonintervjuerna genomfördes med sex förskollärare, medan enkätundersökningen genomfördes med 168 förskole pedagoger, oberoende utbildningsbakgrund via olika digitala plattformar och förskole forum. Materialet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt ett traditionellt och alternativt perspektiv.Resultatet indikerar att barn med autism inkluderas till en viss del i förskolan, det vill säga att inkluderingen möjliggörs och förutsätter stöd och anpassningar. Vidare visar resultatet att pedagogernas kunskapsbrist kring barn med autism påverkar inkluderingen negativt då de inte har kännedom om hur dessa barn ska bemötas samt hur svårigheter och hinder ska hanteras. Pedagogerna betonar att rätt stöd i tidig ålder är av stor vikt för att barn med autism ska utvecklas i sitt lärande och samspel. Att barnen med autism blir en del av samspelet och interaktionen är något pedagogerna värdesätter starkt och upplever att barnen behöver mycket stöd inom. Inkluderingen inom denna uppfattas dock som svårt utifrån pedagogernas perspektiv och deras erfarenheter i arbetet med dessa barn. Därför anses individanpassad stöd av betydelse, där mer kunskap inom området erfordras i syfte att barnen med autism utvecklas och lär likvärdigt som andra barn.