Hälften av pedagogerna i studien har erfarenheter av tecken som stöd (TSS). Logopeden och specialpedagogen som deltog i studien besitter ytterligare centrala kunskaper inom den språkliga inlärningen som är betydande för barnens fortsatta språkutveckling. Av de pedagoger som saknade erfarenhet av TSS, finns en vilja att möta dessa elever i skolan och önskan att gå utbildning.I klassrummen finns olika material tillgängliga, vissa har pedagogerna utformat själva medan andra finns digitalt tillgängliga. Materialet kan bestå av exempelvis bildstöd. Det visar sig bero på elevernas behov och förutsättningar. TSS används även för att bredda språkkunskaperna hos de elever som har ett annat modersmål än svenska, oavsett ålder, etnicitet osv. Av det material som finns i klassrummet riktat till TSS, avviker på de olika skolorna. Resultatet visar att pedagogerna har olika arbetssätt gällande detta material. Vissa arbetsgrupper som arbetar inom jämlika åldersspann använder materialet på olika vis. Undersökningen visar även på att ett av klassrummen istället tagit bort sina anpassningar för att anpassa klassrummet för en elev med NPF problematik.Studien visar på diskrepanser mellan arbetssätt, erfarenheter och elevmöten. Dock delar alla pedagoger en positiv inställning till att möta dessa elever i klassrummet.Pedagogerna är även samstämmiga att TSS är ett hjälpmedel som kan hjälpa flertalet elever i sin språkutveckling och delar gärna med sig av sin kunskap till andra som är villiga att hjälpa och stötta dessa elever i klassrummet.