Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.

Förväntat kunskapsbidrag är att utifrån ett elev och lärarperspektiv beskriva arbetsätt och metoder som är framgångsrika och förebygger matematiksvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskaphur elever med språkstörning upplever matematikundervisningen och hur lärare beskriver matematikundervisningen för elever med språkstörning och med detta hitta framgångsfaktorer i metoder och arbetssätt. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever och beskriver eleverna med språkstörning matematikundervisningen i skolan? Hur beskriver lärarna, som undervisar elever med språkstörning, sin undervisning? Vilka är framgångsfaktorerna i matematikundervisningen enligt elever med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning?  Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med teorier kring kommunikation och den proximala utvecklingszonen var fokus i denna studie. Inom sociokulturella perspektivet säger man att lärandet sker i en kontext och det sker överallt. Materiella och språkliga artefakter spelar en central roll inom det sociokulturella perspektivet. Metoden var en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk ansats. I studien intervjuades elever och lärare på en skola. Skolan är en enhet inom grundskolan där alla elever har en språkstörningsdiagnos och är erbjudna en plats utifrån sina behov av omfattande pedagogiskt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på 10 elever i årskurs 4–9 och 4 lärare som undervisade i matematik på skolan. Resultatet visar att  matematikundervisningen beskrivs av elever och lärare som strukturerad, välplanerad och konkret. Lärarnas förhållningssätt och attityd har betydelse och det är självklart med stöttor och anpassningar. Dessa används i hela klassen berättar både elever och lärare.  Lärares synsätt utgår från ett relationellt perspektiv där elevers diagnos inte är ett hinder utan det är lärmiljön och undervisningen som anpassas efter elevers behov. Det lärare och elever skildrar som framgångar i undervisningen är ett långsammare tempo, kartläggningar, tydliggörande pedagogik, repetition och viktiga andra. Kartläggning av elevernas kunskaper är avgörande för att möta den enskilde elevens behov så att hen får utmaningar som gör att hen tar nästa steg i sitt lärande.

According to the education act, all pupils have the right to develop, based on their own ability and potential, which means that the teaching needs to be adapted and differentiated to suit all pupils. Studies show that gifted children often feel mentally bad in school, feel misunderstood and in some cases become misdiagnosed with various disabilities. The aim of this study is to deepen the knowledge about how teachers talk about giftedness and gifted children. The study is based on a social constructivist and sociocultural theoretical approach with qualitative focus group interview of teachers. With the help of hermeneutical analysis and a focus on the theory of social constructivism and sociocultural theory, this study shows that, among teachers, there is a great uncertainty about the concept of giftedness, both regarding what it means to be gifted and how these pupils can be noticed in school. / Alla elever har enligt skollagen rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och potential, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas och differentieras för att passa alla elever. Studier visar att särbegåvade elever ofta mår dåligt i skolan, känner sig missförstådda och i vissa fall blir feldiagnostiserade med olika funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare samtalar kring särbegåvning och särbegåvade elever. Studien är gjord utifrån en socialkonstruktivistisk samt -sociokulturell teoretisk ansats med kvalitativ fokusgruppsintervju av lärare. Med hjälp av hermeneutisk analys och ett fokus på socialkonstruktivismens teoribildning samt sociokulturell teori visar denna studie att, det bland lärare, finns en stor osäkerhet kring begreppet särbegåvning, både gällande vad det innebär att vara särbegåvad samt hur dessa elever kan uppmärksammas i skolan.

Syftet med studien är att undersöka hur fem undervisande lärare i årskurserna F-3 beskriver ett matematiskt problem och hur de förhåller sig till undervisning i problemlösning. Den valda metoden är semistrukturerade intervjuer. Insamlade data bearbetades enligt de två kategorierna: Lärarnas beskrivningar av ett matematiskt problem och Lärarnas arbetssätt. Studien utgår från fem undervisningspraktiker i matematik (Smith & Stein, 2014) och Skolverkets (2021) beskrivning av ett matematiskt problem. Resultaten visar att lärarna beskriver ett matematiskt problem som 1) något eleverna inte vet svaret på i förväg och att upplevelsen av ett problem kan vara individuellt 2) något som sker i flera steg 3) en uppgift som ska ha en vardagsanknytning och 4) en berättelse- eller textuppgift. Det framgår även att lärarna arbetar med problemlösning på olika sätt där flera av lärarna följer lärarhandledningar och resterande hämtar problem från andra källor. Studiens slutsatser är att lärarna behöver skaffa sig en insikt om att Skolverket (2021) har en gemensam beskrivning av ett matematiskt problem, att kreativa resonemang i matematik kan gynna alla elever, om problematiken med det didaktiska kontraktet och att lotsning kan medföra förluster i elevers lärande.