Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . Metoden består av en enkätundersökning, där lärarna har fått lyssna på några språkprov och svarat på några frågor, varpå ett fokusgruppssamtal tagit vid. Materialet i examensarbetet utgörs av sju ifyllda enkäter och tre därpå följande fokusgruppssamtal som spelats in och sedan grovtranskriberats. Resultatet gav en splittrad bild. Lärarna värderade personer som talade förortsslang som mindre ordentliga, mindre trevliga och tuffare medan talare av förortssvenska uppfattades som trevligare, mer ordentliga och mer intelligenta. Vissa av lärarna kunde identifiera förortssvenskan och dess avvikande prosodi. Några av lärarna tolkade förortsslang som bristfälligt inlärarspråk medan andra analyserade slangspråket som en markör av grupptillhörighet. Den sociolingvistiska medvetenheten tolkas därmed som hög hos vissa lärare i studien och låg hos andra lärare.

No description available.

Sammanfattning Att kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar. Resultaten pekar mot att studiens L2-lyssnare varierar väldigt mycket vad gäller kunskaper i variation, och vissa lyssnare verkar även ha helt identiska bedömningar med modersmålskontrollgruppen. Studien har däremot inte kunnat påvisa någon korrelation mellan språklig erfarenhet och L2-lyssnarnas bedömningar. Det presenteras möjliga tolkningar av och förklaringar till vad som kan ha påverkan på L2-lyssnares kunskaper. / Abstract Being able to identify and understand different varieties of the target language is a fundamental condition for learners of Swedish as a second language in order to gain full language proficiency and become a participant in today’s multilingual Swedish society. The present study is an explorative investigation of how adult second language learners acquire knowledge of native and non-native variation in Swedish and of sociolinguistic awareness. A listening experiment is used to collect and analyse data in three steps, i.e. how L2 listeners judge different speakers, how they explain their judgements, and how they perceive their own Swedish compared to different speakers. A questionnaire is used to collect information about language experience and to find correlations between this and L2 listeners’ judgements. The results indicate that L2 listeners’ knowledge of variation varies to a great extent, and that some of them seem to have identical judgements to the native control group. The data in this study does not support that there are any correlations between L2 listeners’ language experience and judgements. Possible interpretations and explanations of what can affect L2 listeners’ knowledge are presented as well.