Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.

No description available.

Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten. Dock upplever de att storleken på elevgrupperna är problematisk för att kunna bedriva verksamhet där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Möjligheten att erbjuda meningsfull fritid och rekreation försvåras även på grund av dålig lokaltillgång och upplevelsen av för få vuxna i verksamheten.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.

Syftet till studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete utifrån fritidshemmets uppdrag att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Vår intention är att genom kvalitativa intervjuer i form av parintervjuer, på två olika avdelningar på samma fritidshem ta reda på fritidslärarnas tolkning av begreppet en meningsfull fritid och hur de organiserar en meningsfull fritid utifrån elevernas intresse. Fritidslärarna har också fått beskriva ett case om hur de kan arbeta för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och vilka utmaningar de kan ställas inför när de planerar en verksamhet som erbjuder en meningsfull fritid. I studien gjordes två parintervjuer med fritidslärare från respektive avdelning. Resultatet av studien visar att det trots många likheter även fanns skillnader mellan avdelningarna i hur de arbetar med att erbjuda elever en meningsfull fritid då fritidslärarna har egna tolkningar av den meningsfulla fritiden och hur den tas till uttryck i verksamheten. I resultatet framkommer det också att fritidslärarna till stor del utgår från elevernas intressen för att skapa en meningsfull miljö för eleverna. I respektive case får vi goda exempel som visar hur den meningsfulla fritiden tas till uttryck. Slutligen visar resultatet att en utmaning med att inkludera eleverna i aktiviteter, är att det finns svårigheter att få med elever med särskilda behov då aktiviteterna oftast inte är anpassade för hela gruppen.

Syftet med studien är att få en närmare uppfattning av vad barn i åldrarna tio till tolv år anser är meningsfullt på fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som tar sin utgångspunkt ur ett barns perspektiv. Vår studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att vi söker variationer av uppfattningar. Detta gör att vår studie visar på mer variationsrika uppfattningar än andra studier i samma syfte. Resultatet visar på återkommande mönster i barnens berättelser om deras uppfattningar av meningsfullheten på fritidshemmen. Dessa mönster ligger till grund för de olika kategorier som presenteras i resultat- och analyskapitlet. Kategorier som relationer, möjlighet till rekreation och progression, visar vad barnen i vår studie uppfattar som viktigast för att ha en meningsfull fritid.Sammanfattningsvis visar resultatet på variationer av uppfattningar av vad som utgör en meningsfull fritid ur ett barns perspektiv.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger. Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv. Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad. Det visar sig också att kamrater är en avgörande faktor till att de vill vara kvar eller sluta. När det gäller fritidspedagogerna, önskar de möta upp denna åldersgrupp samt att tillgodose deras behov och intresse. Det är fritidspedagogerna som styr upp de gemensamma aktiviteterna vilket lägger grunden för verksamheten. Fritidspedagogerna möter svårigheter i verksamheten när det gäller de äldre elevernas välbefinnande. Elevernas behov är att få vara med kompisar där socialt samspel utvecklas och de uttrycker en önskan om att få leka eller göra något roligt. Aktiviteter tillsammans med andra skapar mening och tillfredställelse. De önskar att få vara delaktiga i planeringen av aktiviteter på fritidshemmet. Den sociala miljön är betydelsefull och en inspirerande miljö uppskattas där kreativitet, glädje och trygghet grundas - detta påverkar deras vardag. Vi vill att fritidsverksamheten ska vara givande för alla eleverna på fritidshemmet. När vi kommer ut i verksamheten vill vi arbeta på ett medvetet sätt för att behålla eleverna på fritidshemmet så länge som möjligt. Med denna studie vill vi lyfta fram den professionella kunskap vi vunnit genom studien, om hur viktigt det är att ta tillvara elevernas intresse, idéer och skapa en fungerande fritidsverksamhet som håller och utvecklas i takt med samhället.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse. Frågeställningar: Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet) Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i? Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva) Hur tolkar personalen sitt uppdrag? Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem. Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet. Därför visar resultatet på olikheter mellan vad de väljer att göra när de är lediga och vad de väljer att göra på fritidshemmet. I resultatet framkommer dock också likheter. Huruvida personalen tolkar sitt uppdrag visar det sig att det överensstämmer med de styrdokument som reglerar fritidshemmens verksamhet.