Syftet med vår uppsats är att se vilka förhållningssätt pedagoger har när de arbetar med elevinflytande på fritidsverksamheten. I det första kapitlet av uppsatsen presenteras den tidigare forskning kring elevinflytande, demokrati och ansvar som är väsentlig för vårt arbete. Den teoretiska utgångspunkten presenteras sedan utifrån Vygotskijs, Deweys och Piagets teorier som är relevanta i uppsatsen. Elevinflytandet i fritidshemmet visade sig vara ett tämligen obeforskat område. I slutet av arbetet diskuteras den tidigare forskningen gentemot resultatet av de intervjuade pedagogerna.  Det framkommer att verksamheterna behöver arbete mer med elevers ansvar samt öka elevinflytandet. Det påvisades även att arbetet med demokrati är bristfällig i dagens verksamhet.

<p>Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör. Vi har sett att det finns tre olika grupper fritidspedagoger, skolgårdsgruppen, skog/skolgårdsgruppen och skogsgruppen. Dessa tre grupper använder närmiljön som ett pedagogiskt syfte på olika sätt. Den stora likheten mellan grupperna är att de betonar att barnen behöver vistas utomhus, men även att de vill tillgodose rörelsebehovet hos barnen.</p>

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör. Vi har sett att det finns tre olika grupper fritidspedagoger, skolgårdsgruppen, skog/skolgårdsgruppen och skogsgruppen. Dessa tre grupper använder närmiljön som ett pedagogiskt syfte på olika sätt. Den stora likheten mellan grupperna är att de betonar att barnen behöver vistas utomhus, men även att de vill tillgodose rörelsebehovet hos barnen.

No description available.

Mitt syfte med detta arbete är att belysa vad fritidspedagogik är och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser på begreppet. Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in material till detta arbete. Enkäterna delades ut till lärare, anställda på fritidshem och rektorer på fyra skolor. Fritidspedagogik är enligt litteraturen och även respondenterna baserad på lek men innefattar även styrda aktiviteter. Skolinspektionen och även många av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén på fritidshemmen. Många av respondenterna anser dock att de styrda aktiviteterna ska var valfria. Fritidspedagogik är en blandning av det formella och informella lärandet där den sociala kompetensen är i fokus. En fritidspedagog bör vara flexibel och lugn eftersom barngruppen varierar och aktiviteterna behöver ändras. Något som många av de anställda på fritidshem påpekade var att statusen på yrkesrollen behöver höjas. Detta kan ske genom att synliggöra sitt arbete både för föräldrarna men även i media. En tredjedel av alla tillfrågade som arbetar på fritidshem anser att deras åsikt är mindre värd. Lärarna i denna studie efterfrågade mer samarbete med fritidshemmen. Ett utvidgat samarbete skulle också öka förståelsen för de olika skolverksamma yrkesgrupperna.

Bakgrund I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren &amp; Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Syfte Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet. Metod I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet. Resultat I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet. Resultateten visar att de två viktigaste aspekterna ligger i att synliggöra och tydliggöra fritidshemmet och dess pedagogiska roll i skolan. Genom analysen framträder bilden av att fritidshemmet numera såväl skrivs fram, som talar om sin egen verksamhet med ett språk som känns igen av skolan. Det här är en undersökning av när kvalitet blev en fråga om uppfattningen om kunskap. Om att bjudas in men inte hela vägen fram.

Denna studie syftat till att bidra med förståelse för hur personal på fritidshem kan arbeta för att bidra i relationsarbetet mellan elever. För att göra detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidhem. Utgångspunkter är Gergens (2009) teori om relationer som ständigt närvarande villkor för vår existens, samt Ihrskogs (2006) forskning om barns skilda relationsformer: vänner, kamrater och kompisar. Utifrån dessa begrepp behandlar studien pedagogernas syn på barns relationer, sitt uppdrag och sitt arbetssätt, med barns relationer i allmänhet och med barn i kompisbrist i synnerhet. Informanterna identifierade dessa tre relationskategorier i sina verksamheter och lyfte tankar på hur faktorer som kontext, förtrogenhet och roller påverkade hur dessa relationsformer tar form på fritidshemmet. Det fanns skilda uppfattningar om hur dessa förhåller sig till fritidshemmets uppdrag. En uppfattning var att arbete kamratrelationer var en del av uppdraget, medan vänner och kompisar låg utanför. En annan uppfattning var att barn har olika sociala behov och att dessa ingår i uppdraget, oavsett vilka relationer de inbegriper. Slutligen kartläggs de strategier fritidshemspersonalen menar sig använda för att främja barns relationsarbete. Grunduppfattningen av barns relationer och fritidshemmets uppdrag påverkar hur pedagogerna förhåller sig till de olika arbetssätten.

<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.