I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet. Resultateten visar att de två viktigaste aspekterna ligger i att synliggöra och tydliggöra fritidshemmet och dess pedagogiska roll i skolan. Genom analysen framträder bilden av att fritidshemmet numera såväl skrivs fram, som talar om sin egen verksamhet med ett språk som känns igen av skolan. Det här är en undersökning av när kvalitet blev en fråga om uppfattningen om kunskap. Om att bjudas in men inte hela vägen fram.

Löve, C. Socionomlegitimation. En kvalitativ studie om socionomers syn på legitimering av yrkesgruppen. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2020. Socionomlegitimation har diskuterats och föreslagits under cirka femtio års tid. Studien undersöker yrkesverksamma socionomers inställning till en potentiell yrkeslegitimation. Fackförbundet SSR har flest anslutna socionomer i sitt förbund och initierade arbetet mot en socionomlegitimation på 1970-talet. Årligen skrivs motioner till regeringen med motivation till en yrkeslegitimation för socionomer, men det har ännu inte blivit aktuellt. Forskning påvisar flera effekter av en yrkeslegitimation såsom en starkare status i relation till andra yrkesgrupper men även att det ger effekter för den hierarkiska strukturen inom yrkesgruppen. Studien tittar närmre på vilka processer som krävs för att förflytta en yrkesgrupps status, vilket professionsforskningen påvisar som essentiellt för att ett yrke skall etablera sig för en legitimation. Resultatet påvisar att yrkesverksamma socionomer ser flera vinster med yrkeslegitimering. Informanternas mening sammanfaller med forskningens vinster av yrkeslegitimering. / Löve, C. Professional certification for social workers. A qualitative study on social workers view on a potential professional certification of the profession. Degree project in Social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.The discussion about a professional certification for social workers has been going on for about fifty years. This study examines professional social workers attitude to a potential professional certification. The largest union for social workers in Sweden is SSR and they initiated the work towards a professional certification in the 70-ies. Motions to the government is written yearly, but there hasn´t been any changes yet. Professional certifications bring effects as enhanced status in relation to other professions, but it also creates a stronger hierarchy within the profession, this is showed by professional research. As to be read in profession research a profession needs to improve its status in order to move towards a process of a professional certification. In this study I´ll try to visualise these processes in order to improve the knowledge of some underlying factors. The result of this study shows that social workers agrees on the fact that a professional certification is beneficial on many levels. The most obvious correlation between this study and earlier research is the effect that a professional certification would have on social workers status.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ”ett utskrivet papper”.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

The purpose of this study is to investigate how study and career guidance counsellors view their profession in connection with a professional license with the main questions being: 1.     Should a professional licensing card for study and career guidance counsellors be introduced? 2.     How would a professional licensing affect the professionalization of the study and career guidance counsellors’ profession? This study is made from the perspective of professional study and career guidance counsellors and is intended for them, school leaders, employers, and politicians within school-working life, to hopefully develop the professional role, status and competence of study and career guidance counsellors. A quantitative method was used to gather information from working professionals through a survey that was published in different social media forums such as LinkedIn and Facebook. The survey was also sent out to people within the writer’s social network. The NICE handbook by Schiersmann, Ertelt, Katsarov, Mulvey, Reid och Weber (2012) has been used to analyse the results given by the respondents and has been the basis of this study. The main result shows that from a study and career guidance counsellor perspective, a professional licensing would be beneficial for the profession and is sought after. However, the results show that licensing is more sought after within the world of academics. This is due to the varying work and work titles that study and career guidance counsellors outside of the academic world have, thus a professional license might act more restricting rather than being a step towards professionalisation.