Nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik visar likartade resultat för flickor och pojkar. Trots det visar statistiken att flickor erhåller systematiskt högre slutbetyg. Denna studie undersöker huruvida betyg tjänar som likvärdigt mått på kunskap hos flickor och pojkar i gymnasiets matematikämne. Detta görs dels utifrån en kvantitativ ansats och dels utifrån en enkätstudie. Med utgångspunkt i nationell registerdata (SCB) för slutbetyg och resultat på nationella provet undersöks, medelst fyra olika analysmetoder, könsskillnader med avseende på kurs, skolform och län. Studien visar att flickor generellt erhåller högre slutbetyg än pojkar i relation till resultatet på nationella provet, vilket bekräftar tidigare forskning. Vidare påvisar analysen särskilt stora diskrepanser på betygsnivå C och högre; i matematikkurser på yrkesförberedande program; i senare kurser inom samtliga program; i Västernorrlands, Västmanlands, Gotlands och Kalmar län; liksom i fristående skolor. Korrelationsanalys tydliggör hur nationella provet utgör en mindre del av betygsunderlaget för flickor jämfört med pojkar. Dessutom avslöjar analysen ett omvänt samband mellan könsbetingad relativ prestation på nationella provet och avvikelse i slutbetyget. Enkätstudien undersöker bedömningspraktiken hos matematiklärare. Filtrering på lärarens kön, ålder, program och skolform, har tillämpats. Resultatet tyder på systematiska skillnader i bedömningspraktik mellan olika lärarkategorier, vilket innebär att betygssättningen kan brista i likvärdighet. Skillnader har påvisats mellan, i första hand, lärare på yrkesprogram och naturvetenskapliga program, såväl som mellan lärare i kommunala och fristående skolor. Också lärarens kön och ålder tycks ha viss betydelse. Studien avslutas med en diskussion kring möjliga lösningar. / National and international assessments in mathematics show similar results for girls and boys. Despite this, statistics show that girls receive systematically higher final grades. This study examines whether grades serve as an equivalent measure of knowledge of girls and boys in high school mathematics. This is done partly on the basis of a quantitative approach and partly on the basis of a survey. Based on national register data (Statistics Sweden) for final grades and results of national tests, using four different methods of analysis, gender differences with respect to course, school form and county, are examined. The study shows that girls generally get a higher final grade than boys in relation to their results on the national test, confirming previous research. Furthermore, the analysis shows particularly large discrepancies at grade C and higher; in mathematics courses on vocational programs; in later courses within all programs; in V¨asternorrland, V¨astmanland, Gotland and Kalmar County; as well as in independent schools. Correlation analysis clarifies how the national test constitutes a smaller part of the assessment basis for girls compared to boys. The analysis also reveals an inverse relationship between gender dependent relative performance on the national test and the final grade deviation. The survey examines the assessment practice among mathematics teachers. Filtering on the teacher’s gender, age, program and school form has been applied. The result suggests systematic differences in assessment practice between different teacher categories, implying that grades can break in equality. Differences have been shown between, primarily, teachers in vocational programs and science programs, as well as between teachers in municipal and independent schools. Also the teacher’s gender and age seems to be of some importance. The study concludes with a discussion about possible solutions.