Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda. Mätverktyget innefattar en enkätundersökning vilket sedan testats på ett medelstort tillverkningsföretag med 348 anställda. För att utvärdera mätverktygets funktion och lämplighet har följande frågor besvarats: - Vad uppfattar de anställda i företaget som attraktivt hos en arbetsgivare?  - Hur uppfattar de anställda attraktiviteten hos sin arbetsgivare? - Vad skapar attraktivitet hos ett medelstort företag? Studiens resultat visar att mätverktyget fungerat relativt bra mot den bakgrund att det var första gången det testades. Resultatet från enkätundersökningen har med hjälp av teori och tidigare forskning kring employer branding gett goda förutsättningar för en meningsfull och trovärdig analys. Studien ger en tydlig bild av vilka egenskaper som uppfattas som attraktiva hos en arbetsgivare, där ett intressant och utvecklande arbete upplevs som de främsta i kategorin av egenskaper. Resultatet visar på vilka attraktivtetsaspekter som återfinns i företaget samt vilka som saknas, vilket möjliggjort rekommendationer gällande områden som ska utvecklas och satsas på. Nöjdhet är enligt teori om employer branding en bra måttstock att använda sig av vid mätningar av ett företags attraktivitet gentemot nuvarande anställda. De anställda i företaget är generellt nöjda med sin arbetssituation, något som i jämförande analyser med andra frågebatterier i enkäten gett en god bild av vilka områden som skapar attraktivitet i företaget. Här återfinns bland annat ett bra ledarskap, tillfredställande lön och tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter bland de attraktiva egenskaper som påverkar nöjdheten hos de anställda i det undersökta företaget.

The purpose of the project has been to offer parents an easier everyday life with the help of research, where they can follow their child's growth curve in a new and innovative way. The whole project resulted in a simple product consisting of a measuring tool connected with a smartphone application where the measurement parameters of weight, length and waist measurement will be visualized in an educational way. With a new way of keeping track of growth parents will never again have to consider centimeters and kilograms, but at the same time be aware of unhealthy patterns. The product is called VELOX and offers customer and user convenience, time saving, simplicity and risk reduction during growth. The vision is to offer the product as a free kit for all families with children through the child healthcare centers.

Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Syftet med undersökningen är att undersöka mentala påverkningar hos esportatleter i tävlingssammanhang. Esport och prestation är inte ett utforskat område inom idrottsvetenskapen vilket gör den här undersökningen unik. En del i undersökningen är att analysera reliabiliteten och validiteten för den kvantitativa undersökningsmetoden Sport Anxiety Scale-2 för esportatleter. Vidare så analyseras resultaten i prestation relaterat till svaren i den utskickade enkäten kring Sport Anxiety Scale-2. Resultatet visar att esporatleters svar i Sport Anxiety Scale-2 följer samma mönster som för traditionella idrottsatleter dock med lägre totala värden i två av tre subskalor och högre värde i kategorin koncentrationssvårigheter. Vad det betyder är att esportatleter känner större oro kring koncentrationssvårigheter men mindre kognitiv och somatisk oro vid tävlingssammanhang. I valideringssyfte för Sport Anxiety Scale-2 som metod för esportatleter så uppvisades inte tillräckligt höga värden för att dra slutsatsen att det är ett funktionellt formulär för esportatleter. Vidare forskning kring Sport Anxiety Scale-2s relevans för esportatleter rekommenderas. Angående undersökningssyftet att jämföra prestation med resultaten i Sport Anxiety Scale-2 så dras slutsatsen att resultaten uppvisar motsägande resultat vilket gör att arbetshypotesen med säkerhet inte kan bli bekräftad. Det går att diskutera om det beror på SAS-2 som metod eller på grund av antalet deltagande respondenter i undersökningen. Undersökningen bidrar till att förstå vilka mentala svårigheter esportatleter står inför i tävlingssammanhang jämfört med traditionella idrottsatleter och undersökningen går att bygga vidare på för vidare, mer djupgående, undersökningar kring psykologiska mätverktyg inom esport och det idrottsvetenskapliga fältet. / The purpose of this study was to evaluate the level and impact of anxiety in semi-professional esport athletes before competitions. To analyze this, a quantitative analysis was conducted using the tool Sport Anxiety Scale-2. The results of the Sport Anxiety Scale-2 were analyzed together with the competitive performance of the respondents. The results show that esport athletes show higher concentration disruption and lower somatic stress and worry before competitions than the standardized data for traditional sport athletes. As for the impact on performance, the results are inconclusive as there is not a strong enough correlation to confirm the working hypothesis that there is a relation between levels of stress and performance. This is a possible indicator that the research tool Sport Anxiety Scale-2, while useful for evaluating stress in traditional sport athletes, has significant deficiencies when used with esport athletes due to the reliance on physical activity indicators. Future research into the mental health of esport athletes should consider the differences in measuring the stress of less physical sports and could benefit from a broader study with a larger sample size.

Introduktion: Smartphoneapplikationen My Jump2 har bedömts att ha större tillgänglighet och inte vara beroende av labbutrustning vid vertikala hopptester. I jämförelse med kraftplatta (golden standard) har applikationen visat sig valid och reliabel. My Jump2 har uppvisat mycket bra- perfekt korrelation mot övrig kraftutrustning. Jämförelse mellan My Jump2 och kliniska tester är ännu inte beprövat på detta område. Syfte: Syftet med denna kliniska studie var att analysera samband och korrelationer mellan värden från My Jump2 och kliniska tester gällande funktionell bedömning av underbenets muskulatur. Därför jämfördes värden hos aktiva, icke skadade män och kvinnor. Metod: Totalt 26st kvinnor och män testades vid ett indivduellt testtilfälle i gymmiljö. 3rep MAX, lunge-test, antal tåhävningar och bäst av tre drop jump analyserades på dominanta benet. Pearsons korrelation användes för att undersöka samband mellan My Jump2 och kliniska tester och ANCOVA för att undersöka skillnader mellan deltagare. Resultat: Huvudfynden var att MyJump2 uppvisade två signifikanta korrelationssamband för männen och ett för kvinnorna vid jämförelse med kliniska tester. Signifikanta skillnader gällande RSI-värde med hänsyn till muskelstyrka 3rep MAX (95% CI; 0,01-0,19, p = 0,03) fanns mellan könen. Ingen signifikant skillnad i stiffness med hänsyn till ROM (95% CI; -0,11- 0,55, p = 0,18) justerat mot kön (95% CI; -0,78-2,03, p = 0,37) återfanns. Konklusion: Resultaten indikerar på att vidare forskning är nödvändig. Endast få signifikanta korrelationssamband återfanns mellan värden från My Jump2 och kliniska tester. My Jump2 visar signifikanta nivåer för RSI-värdet med hänsyn till muskelstyrka och kön. Studien kan inte bekräfta förväntade samband mellan My Jump2 och kliniska tester för underbenet. / Introduction: The smartphoneapplication My Jump2 has been assessed in rescent research for its validity and reliability. In comparison to golden standard devices, My Jump2 shows great- perfect correlation measuring jump height. Eventhough former results indicate usability of the smarthphoneapplication, further research is needed in order to evaluate clinical usefulness in a more expanded population. Aim: The aim of this study was to analyse the relationship and correlations between measured values from My Jump2 and clinical testing of lower extremity performance. This in an active and recreational population, both male and female. Method: A total of 26 males and females were tested individually in a gym-location. 3rep MAX, lunge-test, heel-rises to exhaustion and best of three drop jumps were analysed on the dominat leg. Pearsons correlation was used to evaluate the relationship between My Jump2 and clinical tests and ANCOVA to analyse diffrences within the testgroup. Results: Analysis showed two significant correlations between functional values for the men and one for women when comparing My Jump2 and clinical tests. A significant difference in RSI-value was found between the covariate (sex) (95% CI; 0,01-0,19, p = 0,03) considering 3rep MAX (factor). No significant difference was found in stiffness between the covariate (sex) considering ROM (factor). Conclusion: This study indicates that further research is needed. Analysis shows few significant correlations between My Jump2 and clinical tests. My Jump2 results shows significant values regarding RSI-values considering sex and musclestrenght. This study can not confirm the relationship and correlations between measured values from My Jump2 and clinical testing of lower extremity performance.

The work with sustainability has mostly focused on the environmental and economic aspects, while the social dimension has been neglected. There is no definitive definition of what social sustainability work entails and there is a lack of financial measurement tools to assess social investments. The purpose of the essay is to report on the measurement challenge when investing in social sustainability. To achieve this, real estate actors have been interviewed, the people have shared the organization's social sustainability work and its view on measurement challenges. In total, seven operators have been interviewed who have a very varied property portfolio and ownership structure. A recurring measurement tool that the majority of the interviewed real estate operators use is survey measuring tool. These measurement tools can only measure the customer's individual experience and cannot directly demonstrate financial profitability of the investment. The essay has found a variation in terms of existing measurement tools but has also managed to identify challenges in these, such as the lack of comparability, subjective assessments, and misleading values. Financial profitability can arise in many ways from an investment in social sustainability. A common way is through cost savings or an increased willingness to pay in the form of increased market value and attractiveness. The essay has shown that a well-thought-out management can in many ways create large cost savings but also function as preventive measures that contribute to social sustainability, which in turn can generate indirect financial profitability. / Hållbarhet har under de senaste decennierna fått en allt större inverkan på fastighetsbranschen. Arbetet med hållbarhet har till största del fokuserat på de miljömässiga och ekonomiska aspekterna medan den sociala dimensionen har försummats. Det finns ingen entydig definition av vad det sociala hållbarhetsarbetet innebär och det råder brist på ekonomiska mätverktyg för att bedöma sociala investeringar. Uppsatsens syfte är att redogöra för mätningsutmaning vid investering i social hållbarhet.För att uppnå detta har fastighetsaktörer intervjuats, personerna har delat med sig av organisationens sociala hållbarhetsarbete och dess syn på mätningsutmaningar. Sammanlagt har sju stycken aktörer intervjuats som har en väldigt varierande fastighetsportfölj och ägarstruktur. Ett återkommande mätverktyg som majoriteten av de intervjuade fastighetaktörerna nyttjar är enkätbaserat mätverktyg. Dessa mätverktyg kan endast mäta kundens individuella upplevelse och kan inte direkt påvisa ekonomisk lönsamhet i investeringen. Uppsatsen har funnit en variation vad gäller befintliga mätverktyg men har även lyckats identifiera utmaningar i dessa, såsom bristen på jämförelsebarhet, subjektiva bedömningar och missvisande värden. Ekonomisk lönsamhet kan uppkomma på många sätt ur en investering i social hållbarhet. Ett vanligt sätt är genom kostnadsbesparingar eller en ökad betalningsvilja i form av ökat marknadsvärde och attraktivitet. Uppsatsen har påvisat att en genomtänkt förvaltning kan i många led skapa stora kostnadsbesparingar men även fungera som förebyggande insatser som bidrar till den sociala hållbarheten, som i sin tur kan generera indirekt ekonomisk lönsamhet.

Bakgrund: Utifrån HR-transformationen har HR-funktionen samt HR-chefer fått en ny inriktning. Istället för att vara omvårdande och administrativa ska de vara mer värdeskapande, strategiska och effektiva. I och med detta har även rollerna för HR förändrats där förväntningarna samt vad HR bör fokusera på i sitt arbete har blivit otydligt. Detta har i sin tur skapat ett legitimitetsproblem för HR som blivit speciellt påtagligt i ledningsgruppen, där HR-chefer nu ska verka som en strategisk business partner. Det kan finnas olika orsaker till varför detta legitimitetsproblem existerar i praktiken på den svenska arbetsmarknaden. Dock finns det bristande forskning kring HR-chefers legitimitet i ledningsgrupper i Sverige samt hur de upplever sin legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur HR-chefer i praktiken ser på deras legitimitet samt hur de tror att den eventuellt kan stärkas. Vidare är syftet att undersöka ifall HR-chefer använder sig utav mätverktyg gällande de mänskliga resurserna som hjälpmedel för att erhålla legitimitet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ samt abduktiv metod där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Det är 10 stycken HR-chefer som intervjuats från olika branscher med olika typer av erfarenheter. Vald metod grundar sig i att studien är ämnad att fokusera på att få en djupare förståelse för valt problemområde, snarare än att försöka hitta lösningar på problemformuleringen. Slutsats: Studien har resulterat i att HR-chefer generellt sett inte upplever att de har bristande legitimitet i vare sig sin yrkesroll eller i ledningsgruppen. Vidare har studien bidragit med en förståelse för att mätverktyg gällande de mänskliga resurserna faktiskt kan fungera som ett hjälpmedel till HR-chefer för att de ska erhålla eller stärka sin legitimitet. Studien har dessutom lyft fram andra faktorer som har visat sig ha en positiv inverkan på legitimiteten där kommunikation, visa sitt värde samt att vara insatt i hela verksamheten tas upp som exempel. / Background: After the HR transformation, the HR function and HR managers should be more strategic, effective and creating more value than being only an administrative function like they were before. Based on this new alignment the expectations and what the HR function should focus on have become unclear. In turn, this have created a legitimacy problem for HR and have also affected them in their ambition to become a strategic business partner in company’s boardrooms. There could be different reasons to why this legitimacy issue exists on the Swedish work market. However, are the research about HR managers legitimacy in boardrooms in Sweden and their experience around their own legitimacy insufficient. Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how HR managers in practice look at their legitimacy and how they believe it can be strengthened. Furthermore, the purpose is to investigate whether HR managers use measuring tools regarding human resources in their ambition to obtaining legitimacy. Method: The study has been conducted with a qualitative and abductive method, where interviews have been used as a data collection method. 10 HR managers have been interviewed from different industries with different types of experiences. The chosen method is based on the study’s focus, which is to gain a deeper understanding of the chosen problem area, rather than trying to find solutions to the problem. Conclusion: The result of this study indicate that HR managers generally do not feel that they have a lack of legitimacy in either their professional role or in the company’s boardroom. Furthermore, the study has contributed to an understanding that measuring tools regarding human resources can function as a tool for HR managers in their ambition to obtain or strengthen their legitimacy. The study has also highlighted other factors that have proved to have a positive impact on the legitimacy where communication, showing their value and having knowledge about the entire business are addressed as examples.