Under 1960 och 1970-talet öppnade flera Domusvaruhus runt om i Sveriges stadskärnor. Med bilen kunde både nära- och långväga besökareresa till varuhuset. I takt med att externa köpcenter och e-handel har tillkommit har antalet besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna (tidigare Domusvaruhus) minskat. Numera är det vanligt förekommande att handelsverksamheter tvingas stänga på grund av konkurrensen från externa köpcenter och e-handel. Detta resulterar i tomma lokaler i centrumnära galleriabyggnader som för med sig ett mindre utbud att erbjuda besökare. Färre besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna resulterar i färre besökare till platsen runt om galleriabyggnaden men också hela stadskärnan.Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om hur befintliga centrumnära gallerior kan omformuleras som idé och i singestaltning. Detta för att möta dagens utmaningar hur galleriabyggnaderna återigen kan bidra till centrumutveckling samt hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Målet är att finna en ny utformning och funktion för Odenhuset i Trollhättan. Resultatet ska även kunna tillämpas på andra befintliga gallerior i liknande centrala stadsmiljöer. Studien utfördes genom metoden Research by Design som innehåller detre faserna: förstudie, designprocess och designanalys. Genom Research by Design är det möjligt att skapa ett gestaltningsförslag för den nya utformningen där förslaget bygger på en vetenskaplig förstudie. Den första fasen förstudie, inkluderar platsbesök och litteraturstudier. De gallerior som besöktes i studien är antingen i framkant av att kombinera verksamheter i byggnaden (Mixed Use) eller är i en liknande situation som Odenhuset med allt färre aktiva verksamheter. Slutsatsen av arbetet är att det är grundläggande att acceptera handelns utveckling för att finna en ny funktion för centrumnära galleriabyggnader. Handeln har kontinuerligt förändrats utifrån människans behov. Då externa köpcenter samt e-handel uppfyller människans nya behov bättre än vad centrumnära galleriabyggnader gör har denna konkurrens uppstått. Resultatet av gestaltningsförslaget i detta arbete är därför flexibelt och anpassningsbart för centrumnära galleriabyggnader så att de återigen kan uppfylla människans nya och framtida behov. Gestaltningsförslaget och den nya funktionen av den centrumnära galleriabyggnaden bör lämpligen inkludera olika typer av verksamheter. Fler verksamheter samlade på samma plats skapar ett större utbud och därmed skapas bättre förutsättningar för att locka till sig besökare. Att kombinera verksamheter ger goda förutsättningar till att skapa mångfald och rörelse i och utanför byggnaden. Den nya utformningen inkluderar verksamheter som ger förutsättningar till att få människors vardag att fungera bättre. / During 1960 and 1970, several Domus department stores opened in the city centres of Sweden. By car, both local and long distance visitors could visit the Domus department store. As the external shopping centres and electronic commerce appeared, the number of visitors to the city malls (previously Domus department stores) has decreased. Nowadays, it is common for trade business to be forced to close the business because of the competition from external shopping centres and electronic commerce. This results in the fact that empty rooms nowadays are commonly found in city mall buildings. With the empty spaces, the city mall buildings have a limited range of goods and services. Less visitors to the city mall buildings result in less visitors to the place next to the city mall building, but also less visitors to the entire city centre.The purpose of this master thesis is to contribute with increased knowledge of how the existing city mall buildings can be redesigned as an idea and in its design. This because it is necessary to meet today’s challenges how the city mall buildings can contribute to a better sustainable and an attractive urban environment. The aim of this master thesis is to find a new design and function for Odenhuset in Trollhättan. The result should also be able to apply for similar existing city malls in central urban environments.The study was conducted by using the method called Research by Design. The method contains the three phases: pre-studies, design process and design analysis. Through Research by Design, it is possible to create a design proposal for the new function of the building where the proposal is based on scientific pre-studies. The first phase pre-studies includes site visits and literature studies. The city mall buildings that were visited for thestudy are either in the leading edge of Mixed Use or does the visited city mall building has many empty premises in the building.The conclusion of this master thesis is to find a new function for a centreclose city mall building, it is essential to accept the trade development. How trade has developed and changed is based on what human needs has looked like. Since external shopping malls and electronic commerce meetpeople nowadays needs better than the city malls does, the competition for customers has arisen. The result of the design proposal is therefore flexible and adaptable in order to make the city mall buildings once againbe able to meet new and future human needs. The design proposal and the new function of the city mall building should conveniently include different activities available for everyone. To combine different activities creates a wider range for the place. A wider range makes better conditions for the building to get more visitors and movement around the place.The design proposal gives space in the city mall building for activities thatmakes people’s everyday lives work better.

<p><p>Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra.</p><p>En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör.</p><p>Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades. </p><p>Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid.</p><p>För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks.</p><p>Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.</p></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra. En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör. Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades.  Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid. För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks. Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig själva och sina produkter på internet. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar: Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande? Vilket syfte har formgivaren med webbsidan? Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig själv?   För att besvara dessa har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrågeformulär med öppet strukturerade frågor i standardiserad ordning använts. Formuläret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frånElle interiörs designpris mellan åren 2006-2011. Av de fem valda formgivare har alla svarat.Resultatet av denna studie har utvecklats från mina åsikter som besökare av formgivarnas hemsidor,respondenternas svar på frågeformuläret och genom en analys av deras marknadsföring ur en semiotisksynvinkel.Slutsatsen av studien av de utvalda formgivarnas marknadsföring av dem själva och deras produkterfastställer att marknadsföringen som formgivarna använder sig av är en informativ marknadsföring riktaddirekt till slutkunden. Uppsatsen ska ses som generell för vad företag inom formgivning bör tänka på närde marknadsför sig och sina produkter via internet.

No description available.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare. I och med att kompetent personal vill ha attraktiva arbetsgivare är detta en mycket central fråga för företag som vill behålla sin kvalificerade arbetskraft. Studien skall visa på varför nyanställd personal på företaget har valt att söka sig dit. Vi undersöker även varför de väljer att stanna kvar på företaget och hur företagskulturen ser ut. I genomförandet av vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Informationen har samlats in genom intervjuer av nyanställd personal på företaget. Denna har sedan analyserats och kategoriserats in i olika ämnesområden där vi varsamt valt ut det mest intressanta och relevanta material att bygga vidare vår studie på. Detta har sedan kopplats till teorier och egna analyser och reflektioner. Resultatet visar på att företagets mest uppskattade förmåner är medarbetarnas stora möjlighet till kompetens- och karriärutveckling samt den öppna stämningen mellan medarbetarna. Den rådande företagskulturen har visat sig innebära både för- och nackdelar. Bland annat upplever en del medarbetare att omtanken om varandra är god samt att sammanhållningen är bra. Vidare upplever en del medarbetare att beslutsprocessen är långsam vilket kan upplevas som en begränsning. Organisationens medarbetarlöften är inte uttalade men finns ändå där i form av olika förmåner och dess företagskultur. I studien har det utförts 10 st. intervjuer. Om mer utrymme hade funnits skulle vi gärna ha utfört fler intervjuer för att få ett bredare material att bygga vår studie på. Det hade även varit spännande att undersöka vad individer som arbetat på företaget en längre tid har för bild av företagets attraktivitet och företagskultur. En ytterligare intressant aspekt vore att ta reda på hur individer som slutat på företaget tänker runt våra undersökningsområden. Varför slutade de? Och skulle de kunna tänka sig att komma tillbaks till företaget? Studien bidrar till kunskap om vilka förmåner de anställda värdesätter hos en arbetsgivare. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tillfredställa sina medarbetares behov. Våra diskussioner och slutsatser skulle kunna vara behjälpliga för företag som strävar efter att utveckla och bevara sin attraktivitet som arbetsgivare.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

I detta examensarbete har en analys genomförts av hur kvinnornas arbetssituation i dagslägetser ut i byggsektorn. Byggbranschen är idag nästan helt mansdominerad, andelen kvinnor somär anställda inom byggsektorn är nio procent och i takt med att Sverige växer behövs detkompetent arbetskraft. Problemet med enkönade branscher är att de oftast lider av snävaperspektiv, exkluderande jargonger, minskad produktivitet och bristandekompetensutveckling. Syftet med denna studien är således att skapa en förståelse kringkvinnornas arbetssituation och deras karriärmöjligheter för att sedan ta fram underlag på hurman kan göra byggindustrin mer attraktiv för kvinnor. Studiens frågeställningar besvaradesmed semistrukturerade intervjuer och mailintervjuer med kvinnor inom byggsektorn.Resultatet sammanställdes därefter för att kunna analyseras utifrån den givna teorin.Studien visade att flera kvinnor upplevde att de var respekterade och uppskattade av sinamanliga kollegor men samtidigt kunde de också dagligen finna motstånd och hinder. Flerakvinnor som deltog i studien var exempelvis enade om att de exkluderades enbart på grund avderas kön. Dessutom att deras karriärmöjligheter inte alltid stämde överens med deraskompetens.Trots att utvecklingen i dagsläget går framåt, finns det flera åtgärder som bör ske för att skapaett mer tryggt och välkomnande arbetsklimat för kvinnor. Studien resulterade i ett antalåtgärder för att göra kvinnornas situation inom byggsektorn mer attraktiv och inkluderandegenom att företagen genomgår externa och interna förändringar. / In this master thesis an analysis has been made about how the women’s work situationcurrently looks in the construction sector. Today the construction industry is almost entirelymale-dominated where the percentage of women employed in the construction industry countsto nine percent. At the same time the necessity for competent labor is growing. There areseveral problems that occurs when an industry is dominated by one gender, problems asnarrow perspectives, excluding jargons, decreased productivity as well as lack of skilldevelopment. Hence, the aim of the study is to create an understanding of women’s worksituation and careers but also to create a basis of how the construction industry can becomemore attractive for women. The issue of the study has been answered by interviews withwomen who are working within the industry today. Thereafter, the results have been puttogether and was analyzed based on the given theory of the study.The study shows that several women have had experiences of being respected and appreciatedby their male colleagues but could also feel that there where opposition and obstacles due totheir gender. Several women in the study agreed about that their exclusion was solely becauseof their gender and that their career opportunities did not always match their skills.Although the current situation is improving there are measures that should be taken intoconsideration to create a more secure and welcoming working environment for women. Thusthe study resulted in a number of measures to make women’s work situation in theconstruction industry more attractive. It also has been included methods for companies todevelop both external and internal changes.