Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare. Syftet är också att undersöka hur kommunala arbetsgivare kan använda sig av Employer branding för att skapa en mer attraktiv arbetsplats och för att locka till sig nyutbildade förskollärare.Metod: För att genomföra vår undersökning har vi valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för datainsamling.Resultat: Resultatet visar att samtliga faktorer värderas högt av förskollärarstudenter vid val av arbetsplats, samt vad en arbetsgivare bör erbjuda för att de ska vilja arbeta där. Mindre skillnader går dock att utläsa, bland annat värderades utvecklingsmöjligheter och relation till arbetskamrater högst medan pedagogisk inriktning värderades något mindre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten. Dock visar arbetet även att den estetiska upprustningen och biltrafiken kring platsen kan skapa begränsningar samt att under vinterhalvåret riskerar Borgmästarebryggan att främst bli attraktiv för en viss samhällsklass på bekostnad av andras tillgänglighet. Detta går emot de grundläggande kraven för en offentlig plats: att vara en plats dit alla är välkomna. / Kontakt: 0737784654

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

Komplexitet och flexibilitet är två faktorer som präglar dagens arbetsplatser, gamla etablerade mönster ersätts med nya och ständigt föränderliga organisations - och anställningsformer. Arbetet är en essentiell del av individens tillvaro som bidrar till inkomsttrygghet såväl som social samhörighet och känsla av identitet. Likaså som förändringar utmanar organisationers och anställdas trygghet skapas också möjlighet för nya infallsvinklar samt strukturella åtgärder. För att hantera dessa förutsättningar är det betydelsefullt att identifiera de områden som lägger grund och främjar arbetsplatsens hållbarhet. Syftet med studien var att utifrån en hälsofrämjande ansats analysera och beskriva medarbetares upplevelser av lärande inom organisationen, samt identifiera faktorer som skapar en hållbar och attraktiv arbetsplats. Den teoretiska referensramen består av teorierna; Senges fem discipliner, Empowerment och WHO- modellen Healthy Workplace. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande faktorer i form av ett starkt medarbetarskap som utgörs av en trygg och stabil arbetsmiljö där sammanhållningen stärker både den inre- och yttre kvaliteten. Kompetensutveckling sker formellt som informellt, där arbetsplatslärande som sker mellan medarbetare lyfts fram som mest framträdande. Det förutsätter vidare en öppen dialog, struktur och ett positivt arbetsklimat. Slutligen visade studiens fynd att medarbetarskapet är kärnan i att utveckla starka attraktionsattribut och är avgörande för vad som håller medarbetarna kvar på arbetsplatsen. Vidare konstaterades att ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare tillsammans arbetar i hållbart samt trivsamt arbetsklimat, med fokus på medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. / Complexity and flexibility are two factors that characterize today's labor market; old established patterns are replaced with new and ever-changing forms of organization and employment. Work is an essential part of the individual's existence that consists of income security as well as social affiliation and sense of identity. Just as changes challenge the security of organizations and employees, opportunities for new approaches and structural measures are also created. In order to deal with these conditions, it is important to identify the areas that lay the groundwork and promote the sustainability of the workplace. The aim of the study was to analyze and describe employees' experiences of learning within the organization, as well as identify factors that create a sustainable and attractive workplace based on a health promotion approach. The theoretical frame consists of the theories; Senge's five disciplines, Empowerment and WHO- model Healthy Workplace. The study is based on a hermeneutic and abductive approach. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a qualitative content analysis that resulted in two main categories and six subcategories. The result showed that health-promoting factors in form of a strong co-workership that consists of a safe and stable work environment where good companionship strengthens both the internal and external quality. Competence development takes place formally as informally, where workplace learning that occurs between employees is highlighted as most prominent. It also requires an open dialogue, structure and a positive working climate. Finally, the study's findings demonstrate that the co-workership is the core of developing strong attraction attributes and is crucial to what keeps employees in the workplace. Furthermore, it was found that the leadership provides the conditions for employees to work together in a sustainable and pleasant working climate, focusing on the employees' well-being and job satisfaction.

Studentantalet på Luleå Tekniska Universitet I Piteå har gått från hela 900 till 300 de senaste ca 12 åren. En trend som både Piteå kommun och LTU vill motarbeta, samtidigt som Piteå kommun vill öka antalet inflyttande till platsen. På uppdrag av det kommunala företaget Piteå Science Park så var därför målet med detta examensarbeteatt ta fram en lösning som både ökar intresset för de musikutbildningar som erbjuds på LTU i Piteå och Framnäs Folkhögskola samt uppmuntrar de studerande till att vilja bo kvar i staden efter avklarade studier. Examensarbetet ingår i utbildningen Teknisk design högskoleingenjör vid Luleå Tekniska Universitet. I projektet användes IDEOs Human-Centered design-process bestående av de tre faser inspiration, ideation och implementation. I varje fas användes ett antal metoder för att, på ett metodiskt och produktivt vis, utveckla ett koncept som uppfyllde de krav och önskemål som satts av uppdragsgivaren och målgruppen. Här genomfördes bland annat, en mängd intervjuer med både användare och experter, olika workshops för att ta fram och vidareutveckla idéer, insamling av inspiration med hjälp av metoden benchmarking och slutligen prototypande av konceptet. Under intervjuerna med användarna kom en hel del intressanta behov och önskemål fram, till exempel att de tyckte att det måste finnas fler och prisvärda aktiviteter i Piteå och att de inte besöker centrum oftare än 1 gång per vecka i snitt. Arbetet resulterade i slutkonceptet Pitepuls som är en eventhemsida där alla Piteås evenemang är samlade under ett och samma tak. Sidan innehåller event kopplade till kultur, sport, religion, och friluftsaktiviteter och skall vara tillgänglig för både studerande, fastboende och turister. Projektet genererade ett koncept som har potential att lyfta fram Piteå som eventstad och därmed öka dess attraktivitet, både bland unga vuxna men också bland fastboende och turister, samt att det därmed hjälper Framnäs och LTU Piteå att sticka ut bland mängden folkhögskolor och musikhögskolor.

Syftet är att undersöka vilka faktorer som upplevs viktiga för att behålla och i viss mån attrahera personal i en organisation utifrån anställdas perspektiv. Syftet är också att få en djupare förståelse för de olika faktorerna och dess innebörd för olika individer. Med hjälp av tidigare forskning om begreppen Employer Branding och kompetensförsörjning lades grundenför insamlingen av studiens empiriska material. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av ovanstående begrepp men även med inspiration av Maslows motivationsteori. Studiens empiriska material är insamlat via tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Båda företagen är stora företag i södra Sverige verksamma inom olika bransch och sektor. Huvudresultaten i studien visar att anställda vill erbjudas utvecklingsmöjligheter, en bra ledning och en välfungerande och tydlig kommunikation för att vilja arbeta kvar i en organisation samt för att attraheras till en eventuellt framtida arbetsgivare. Resultatet av studien visar att en bra ledning i denna studie främst syftar till en ledning som är lyhörd, erbjuder frihet under ansvar och har förtroende för de anställda. Studien visar även att värdet av ett företags rykte och anseende inte framkommer som särskilt viktigt, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare forskning. / The purpose of this study is to analyze which factors are perceived as important in order to retain and to some extent attract staff in an organization from the perspective of employees. The purpose is also to reach a deeper understanding of the various factors and their meaning for different individuals. The foundation for the collection of the empirical data of the study is based on a previous research of the concepts of Employer Branding and competence supply. The empirical material has been analyzed using the above concepts but also with inspiration from Maslow's motivation theory. The empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with respondents from two different organizations. Both organizations are large companies, activein various sectors and situated in the south of Sweden. The main results of the study show that employees want to be offered development opportunities, good management and well functioning communication in order to remain in an organization and to be attracted to a possible future employer. The results of the study show that a good management in this study primarily aims at a management that is attentive, offers freedom under responsibility and has confidence in the employees. The study also shows that the value of a company's reputation does not appear to be particularly important, which is a big difference compared to previous research.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results & conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka Employer valuepropositions som anställda inom stål- och metallindustrin samtpotentiella arbetstagare anser vara viktigast hos en attraktivarbetsgivare. Detta för att ge företagen inom branschen bättre underlagför hur de blir mer framgångsrika med sin Employer branding Metod: Resultatet av studien analyserades med hjälp av en tematisk analys föratt identifiera och analysera fem olika dimensioner. Dessa femdimensioner grundar sig dels i tidigare forskning. Dels frånrespondenternas svar som inhämtas med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Eftersom en abduktiv ansats har använts är detta möjligteftersom författarna kan gå fram och tillbaka mellan teori och empiri.De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på 22respondenter,varav 18 av dessa respondenter arbetar på Åkers Sweden.Resterande 4 respondenter är studenter som potentiellt kommer attsöka jobb inom stål- och metallindustrin Slutsats: Resultatet visar på att en arbetsgivare måste kunna erbjuda ett paket avflera olika Employer value proposition för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. De Employer value propositions somrespondenterna prioriterade främst är den sociala dimensionen samtutvecklingsdimensionen. För att Åkers Sweden ska kunna locka samtbehålla kompetent personal gäller det att kommunicera två olikabudskap. Ett internt och ett externt budskap. / Purpose: The purpose with this study is to identify which Employer valuepropositions that workers within the steel- and metal industry andpotential employees consider to be most important with an attractiveemployer. This is to give the companies in the industry a better basisfor how they can be more successful with their Employer branding Method:The results of the study were analyzed using thematic analysis toidentify and analyze five different dimensions. These five dimensionswere derived from both previous research and the responses ofparticipants gathered through semi-structured interviews. An abductiveapproach was used, the authors were able to move back and forthbetween theory and empirical data. The semi-structured interviewswere conducted with 22 respondents. 18 of these respondents are fromÅkers Sweden, while the remaining 4 respondents are students who arepotentially seeking employment within the steel- and metal industry Conclusion:The results indicate that an employer must be able to offer a packageof various Employer value propositions in order to be perceived as anattractive employer. The most essential Employer value propositionsaccording to the respondents are the social dimension along with thedevelopment dimension. For Åkers Sweden to attract and keepcompetent personnel, it is crucial to communicate two differentmessages: an internal message and an external message.

Previous research have shown a possible relationship between the indoor work environmentand the impact it has on the employees’ performance. Different factors can affect theperformance; physical parameters, such as ventilation and air quality, noise levels, thermalclimate, lighting and access to daylight, as well as the level of flexibility of the work, furnitureetc. Therefore, this study aims to investigate the quality of the indoor work environment at siteoffices within Company AB in Sweden. Further, how the physical and the psychologicalenvironment play an important role regarding the attractiveness of the workspace. The studywill only focus on four physical parameters affecting the physical functionality of an office; airquality, noise, temperature and lighting. The following research questions were asked: 1) Whatdifferent types of site offices can be identified in Sweden and what are the commonly usedoffice layouts? 2) How well does the actual indoor work environment at site offices align withthe restrictions by the Swedish Work Environment Authority? 3) How is the indoorenvironment of the site offices perceived by the people utilizing the workspace? 4) Which arethe most important parts to look at to improve the attractiveness of the site offices at CompanyAB? The study is both qualitative and quantitative including measurements, interviews,meetings, and a questionnaire as the main sources of information used to answer the researchquestions.According to the results, the two most commonly used site offices are construction trailers andrented premises. The visited offices had varied layouts since they are designed to fit the needsof the specific project organizations. Out of the four parameters, noise was the only one thatentirely fulfilled the requirements in the six site offices visited.The employees perceived the physical parameters in the site offices differently. The air qualitywas generally perceived to be sufficient in the office spaces but quite bad in the meeting rooms.Multiple employees thought noise was one of the most problematic parameters and it wasshown to possibly depend on work role or task. Employees expressed the need of a versatileoffice layout, with both open office areas and smaller secluded rooms combined, which couldincrease their concentration level and decrease disturbance. Another problematic parameterwas the temperature and generally, the need was to stabilize it throughout the year. Regardingthe lighting, many expressed the desire to be able to adjust it on their own.People perceive things differently which is why a more varied and flexible office might fulfillmore people’s needs. If these needs are fulfilled, it could improve not only the physical workenvironment but also the psychological work environment and therefore increase theattractiveness and job satisfaction of the employees. / Tidigare forskning har visat en möjlig koppling mellan inomhusklimat och dess påverkan påden anställdas prestation. Olika faktorer kan påverka prestationen; fysiska parametrar; såsomventilation och luftkvalitet, ljudnivå, termiskt klimat, ljus och tillgång till dagsljus samt nivånav flexibilitet på jobbet, möbler och andra faktorer. Därför syftar denna studie till att undersökakvalitén av arbetsmiljön inomhus på platskontor hos Company AB i Sverige. Vidare, hur denfysiska och psykiska miljön spelar en stor roll gällande hur attraktiv en arbetsplats är. Dennastudie kommer bara fokusera på fyra fysiska parametrar som påverkar den fysiskafunktionaliteten av ett kontor; luftkvalitet, ljud, temperatur och ljus. Följande forskningsfrågorhar ställts: 1) Vilka olika typer av platskontor kan identifieras i Sverige och vilka olikautformningar används vanligast? 2) Hur väl uppfyller den faktiska inomhusmiljön påplatskontoren kraven från Arbetsmiljöverket? 3) Hur upplevs inomhusmiljön på platskontorenav människorna som jobbar i dem? 4) Vilka är de viktigaste aspekterna för att ökaattraktiviteten av platskontoren på Company AB? Studien är både kvalitativ och kvantitativoch inkluderar både mätningar, intervjuer, möten och en enkät som de främstainformationskällorna för att svara på forskningsfrågorna.Resultaten visar på att de vanligaste platskontoren är byggbodar och inhyrda lokaler. Debesökta kontoren hade olika uppbyggnad eftersom de var utformade för att passa de specifikaprojektorganisationerna. Utav de fyra parametrarna var ljudet det enda som uppfyllde kraven ide sex besökta platskontoren.De anställda upplevde de fysiska parametrarna på olika sätt. Luftkvaliteten upplevdes generelltsom tillräcklig bland kontorsplatserna men ganska dålig i mötesrummen. Flera anställda tyckteatt ljudet var en av de mest problematiska parametrarna och det visade sig möjligtvis bero påarbetsroll eller uppgift. De anställda uttryckte ett behov av en varierad utformning av kontorenmed en kombination av både öppna kontorslandskap och mindre avskilda rum vilket skullekunna öka koncentrationsförmågan och minska störande ljud. En annan problematiskparameter var temperaturen och generellt var behovet att få en mer stabil temperatur över året.Vad gäller ljussättningen så uttryckte många att de ville kunna reglera den själva.Människor upplever saker olika vilket gör att ett mer varierat och flexibelt kontor kan uppfyllafler människors behov. Om dessa behov uppfylls kan detta förbättra inte bara den fysiskaarbetsmiljön utan också den psykiska arbetsmiljön och kan därigenom öka attraktiviteten samtarbetsnöjdheten hos de anställda.