Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. / Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Komplexitet och flexibilitet är två faktorer som präglar dagens arbetsplatser, gamla etablerade mönster ersätts med nya och ständigt föränderliga organisations - och anställningsformer. Arbetet är en essentiell del av individens tillvaro som bidrar till inkomsttrygghet såväl som social samhörighet och känsla av identitet. Likaså som förändringar utmanar organisationers och anställdas trygghet skapas också möjlighet för nya infallsvinklar samt strukturella åtgärder. För att hantera dessa förutsättningar är det betydelsefullt att identifiera de områden som lägger grund och främjar arbetsplatsens hållbarhet. Syftet med studien var att utifrån en hälsofrämjande ansats analysera och beskriva medarbetares upplevelser av lärande inom organisationen, samt identifiera faktorer som skapar en hållbar och attraktiv arbetsplats. Den teoretiska referensramen består av teorierna; Senges fem discipliner, Empowerment och WHO- modellen Healthy Workplace. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande faktorer i form av ett starkt medarbetarskap som utgörs av en trygg och stabil arbetsmiljö där sammanhållningen stärker både den inre- och yttre kvaliteten. Kompetensutveckling sker formellt som informellt, där arbetsplatslärande som sker mellan medarbetare lyfts fram som mest framträdande. Det förutsätter vidare en öppen dialog, struktur och ett positivt arbetsklimat. Slutligen visade studiens fynd att medarbetarskapet är kärnan i att utveckla starka attraktionsattribut och är avgörande för vad som håller medarbetarna kvar på arbetsplatsen. Vidare konstaterades att ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare tillsammans arbetar i hållbart samt trivsamt arbetsklimat, med fokus på medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. / Complexity and flexibility are two factors that characterize today's labor market; old established patterns are replaced with new and ever-changing forms of organization and employment. Work is an essential part of the individual's existence that consists of income security as well as social affiliation and sense of identity. Just as changes challenge the security of organizations and employees, opportunities for new approaches and structural measures are also created. In order to deal with these conditions, it is important to identify the areas that lay the groundwork and promote the sustainability of the workplace. The aim of the study was to analyze and describe employees' experiences of learning within the organization, as well as identify factors that create a sustainable and attractive workplace based on a health promotion approach. The theoretical frame consists of the theories; Senge's five disciplines, Empowerment and WHO- model Healthy Workplace. The study is based on a hermeneutic and abductive approach. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a qualitative content analysis that resulted in two main categories and six subcategories. The result showed that health-promoting factors in form of a strong co-workership that consists of a safe and stable work environment where good companionship strengthens both the internal and external quality. Competence development takes place formally as informally, where workplace learning that occurs between employees is highlighted as most prominent. It also requires an open dialogue, structure and a positive working climate. Finally, the study's findings demonstrate that the co-workership is the core of developing strong attraction attributes and is crucial to what keeps employees in the workplace. Furthermore, it was found that the leadership provides the conditions for employees to work together in a sustainable and pleasant working climate, focusing on the employees' well-being and job satisfaction.