Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %. Det övergripande resultat som framkom i studien var att anställningsförmåner nyttjas och värderas olika av män och kvinnor, dock kunde inte några stora skillnader identifieras mellan olika åldersgrupper. Resultatet visar också att medarbetarna uppfattar utbudet av förmåner som alltför omfattande och svåröverskådligt. Det framkom även att medarbetare inte upplever att erbjudandet av förmåner har en påverkan på Företagets roll som attraktiv arbetsgivare.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild. Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka idéer som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet. I den internationella forskningen förefaller begreppet attraktivitet ha en hegemonisk betydelse. Trots detta, verkar det finnas motsättningar i svenska publikationer om vad som utgör stadens attraktivitet och då lika mycket vilken typ av stadspolitik som bör bedrivas i en nutida kontext. Studien syftar till att studera den attraktiva stadens konstruktion genom en diskursanalys. Därmed är avsikten att synliggöra vilka föreställningar som framträder i diskursen och som influerar det samtida planpolitiska arbetet på den kommunala nivån.

Sammanfattning Studiens syfte är att ta reda på vad boendeattraktivitet innebär i Dalarna. Frågeställningarna innefattar dels ett regionalt perspektiv på begreppet boendeattraktivitet samt hur kommunerna i länet ser och förhåller sig till begreppet. <ul type="disc">Hur beskrivs boendeattraktivitet på regionalnivå i Dalarna? Hur ser kommunerna i Dalarna på begreppet boendeattraktivitet?   För den regionala nivån står politiker och tjänstepersoner från Länsstyrelsen Dalarna som i en kvalitativ studieform intervjuas via en strukturerad intervjuguide. För frågan kring den kommunala nivån utgår studien från både en kvalitativ enkätundersökning där kontaktpersoner från respektive kommun kontaktas via mail med fem stycken frågor där de utan svarsalternativ fritt fick svara på frågorna. Det ingår även en dokumentstudie till den kommunala nivån där kommunernas översiktsplaner studeras och ordet attraktiv eller attraktivitet eftersöktes för att kunna urskilja mönster i dess användningsområde vilket summeras likt en kvantitativ ansatts i ett diagram. Enkätundersökningen och dokumentstudien jämförs sedan men varandra och får sedermera utgöra empirin för den andra frågeställningen Det teoretiska ramverket utgår från regionalism, attraktioner, Floridas kreativa klassen, Lee´s push &amp; pull modell och Syssner och Anholts platsmarknadsföring. Tidigare studier från Telemarksforskning om attraktivitetens betydelse som illustreras till en attraktivitetspyramid, har även en central roll i studien. Resultatet av intervjuerna visar att det är omöjligt att peka ut en specifik faktor som är attraktiv, det varierar istället kraftigt beroende på individens livssituation. På den kommunala nivån däremot pekas sjönära läge ut som någonting särskilt attraktivt. Både från intervjuer och enkätundersökning går det att urskilja vikten av varierade lägen och boendeformer för att kunna uppnå en attraktivitet för majoriteten. I jämförelsen mellan enkätsvaren och dokumentstudien kunde det sammanfattas att ordet attraktiv används i marknadsföringssyfte och blivit allt vanligare med åren att använda sig utav. Studiens slutsats visar att boendeattraktivitet på regionalnivå kan angripas från tre olika håll. För invånare skiljer sig boendeattraktivitet beroende på deras livssituation. Attraktivitet kan mätas i fastighetspris, ett högre pris är lika med högre attraktivitet. För att kunna skapa attraktivitet i en region eller kommun krävs det variation i både lägen och boendeformer. Den kommunala nivån ser något annorlunda ut då de har möjlighet att utgå från sin egna geografiska avgränsning och dess förutsättningar. Även där angrips dock boendeattraktiviteten från tre håll. Det sjönära läget är det attraktiva läget i en kommun, kommunerna använder sig av begreppet boendeattraktivitet i platsmarknadsföringssyfte och liksom den regionala nivån krävs det variation för att kunna vara attraktiv för alla.

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

The intention with this study was to study how the staff at a male-dominated workplace percive their employeeship, and also how what according to the staff contributes to a attractive- and healthpromotive workplace. The method for the study was of a qualitative approach with a focus on interviews. For the study nine semi-structured interviews were performed at a male-dominated workplace in Sweden, in which the interviewees were from three different departments of the leisure unit in a commune. The result for the study shows among other things that the staff viewed their employeeship as their own responsibility and that it was a contibuting factor for a attractive- and healthpromotive workplace. Furthermore there was also some uncertianties around the concept of what a health promotive workplace is and that there was different views amongst men and women regarding working at a male- dominated workplace. There was also different views amongst men and women regarding workning with the opposite sex. The conclusion for this study shows that employeeship for the involves fellowship and cooperation between coworkers but also that the employees have a responsibility of their own to contribute to an attractive and healthpromotive workplace. That learning and competence development happens between coworkers, rather that through training and courses. / Syftet med denna studie var att studera hur personalen på en mansdominerad arbetsplats uppfattar sitt medarbetarskap, samt vad som enligt personalen bidrar till en lärande och en Metoden för studien var av kvalitativ ansats med fokus på intervjuer. För studien utfördes nio stycken semi-strukturerade intervjuer på en mansdominerad arbetsplats i Sverige, där  ntervjupersonerna var från tre olika avdelningar på fritidsenheten i en kommun. Resultatet för studien visade bland annat att personalen såg på sitt medarbetarskap som ett eget ansvar och en bidragande faktor till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Dessutom visade det sig att män och kvinnor hade olika uppfattningar kring att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Det fanns även olika uppfattningar hos männen och kvinnorna kring att arbeta med det motsatta könet. Slutsatsen för studien visar på att medarbetarskapet för personalen innebär gemenskap och samarbete, men också att ett ansvar till att bidra till en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats är av stor vikt. Att lärandet och kompetensutvecklingen sker mellan kollegorna, snarare än genom utbildningar och kurser.

Shared Space är ett begrepp som har dykt upp allt mer i stadsplaneringen. Shared Space är ett koncept som syftar till att skapa attraktiva stadsrum genom att integrera olika trafikantgrupper på en gemensam yta. Integreringen av olika trafikslag ska bidra till ett samspel som ger lägre hastigheter och en ökad trafiksäkerhet, vilket även ska hjälpa stadsmiljön att bli och verka attraktiv för människan. När stadsmiljön blir attraktivare ska även fler människor få en vilja attvistas i dessa miljöer. Uppsatsen syftar till att undersöka hur konceptet Shared Space används och planeras för istadsplaneringen. Uppsatsen ämnar även att belysa hur konceptet fungerar i praktiken i stadsmiljön, specifikt för Karlstads tätort. Den baseras därför på tre olika platser i Karlstads tätort som är utformade enligt planeringskonceptet Shared Space. En fallstudie med innehållsanalyser, observationer samt intervjuer med tjänstepersoner på Karlstads kommun har genomförts för att komma fram till vad tanken med ytorna har varit, hur de fungerar i verkligheten samt om konceptets innehållande dimensioner. För att besvara och uppnå syftet har dessa tre frågeställningar legat till grund: Vad har Karlstads kommun haft för visioner vid planeringen av Shared Space i stadsmiljön? Hur fungerar Shared Space ytorna i förhållande till visionerna? Hur anpassas Shared Space för att förena attraktivitet för människan och en trygg och fungerande trafikmiljö? Det teoretiska ramverket visar på uppsatsens vetenskapliga förankring och redogör till stor del om Jane Jacobs och Jan Gehl tankar kring stadsplaneringens utveckling. Planeringen har anpassat samhället utifrån bilen och dess behov under en lång period och har därför påverkat det offentliga rummet och dess funktion. Den mänskliga dimensionen har inte tagits i beaktande, vilket har resulterat i offentliga rum där människor inte känner attraktivitet, trivsel och en tillhörighet. Shared Space är en slags motreaktion för att ge tillbaka det offentliga rummet till människan igen, genom att bilen ska vara gästen i staden. Resultatet och analysen visar att Shared Space ytorna i Karlstads tätort skiljer sig åt mellan vad visionerna med dem var och hur de fungerar och används i verkligheten. Visionerna fokuserar mer på attraktionen gällande att få människor att vilja vistas i Shared Space miljöerna och har därför generellt lite mindre fokus på trafiken. Verkligheten visar dock att genomfartstrafiken är stor för alla de tre platserna och att vistelse inte förekommer i lika hög grad. Slutligen visar analysen att det kan vara svårt att skapa platser som både fungerar bra och tryggt trafikmässigt, samtidigt som platserna ska agera som attraktiva för uppehåll och vistelse.

Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.