Shared Space är ett begrepp som har dykt upp allt mer i stadsplaneringen. Shared Space är ett koncept som syftar till att skapa attraktiva stadsrum genom att integrera olika trafikantgrupper på en gemensam yta. Integreringen av olika trafikslag ska bidra till ett samspel som ger lägre hastigheter och en ökad trafiksäkerhet, vilket även ska hjälpa stadsmiljön att bli och verka attraktiv för människan. När stadsmiljön blir attraktivare ska även fler människor få en vilja attvistas i dessa miljöer. Uppsatsen syftar till att undersöka hur konceptet Shared Space används och planeras för istadsplaneringen. Uppsatsen ämnar även att belysa hur konceptet fungerar i praktiken i stadsmiljön, specifikt för Karlstads tätort. Den baseras därför på tre olika platser i Karlstads tätort som är utformade enligt planeringskonceptet Shared Space. En fallstudie med innehållsanalyser, observationer samt intervjuer med tjänstepersoner på Karlstads kommun har genomförts för att komma fram till vad tanken med ytorna har varit, hur de fungerar i verkligheten samt om konceptets innehållande dimensioner. För att besvara och uppnå syftet har dessa tre frågeställningar legat till grund: Vad har Karlstads kommun haft för visioner vid planeringen av Shared Space i stadsmiljön? Hur fungerar Shared Space ytorna i förhållande till visionerna? Hur anpassas Shared Space för att förena attraktivitet för människan och en trygg och fungerande trafikmiljö? Det teoretiska ramverket visar på uppsatsens vetenskapliga förankring och redogör till stor del om Jane Jacobs och Jan Gehl tankar kring stadsplaneringens utveckling. Planeringen har anpassat samhället utifrån bilen och dess behov under en lång period och har därför påverkat det offentliga rummet och dess funktion. Den mänskliga dimensionen har inte tagits i beaktande, vilket har resulterat i offentliga rum där människor inte känner attraktivitet, trivsel och en tillhörighet. Shared Space är en slags motreaktion för att ge tillbaka det offentliga rummet till människan igen, genom att bilen ska vara gästen i staden. Resultatet och analysen visar att Shared Space ytorna i Karlstads tätort skiljer sig åt mellan vad visionerna med dem var och hur de fungerar och används i verkligheten. Visionerna fokuserar mer på attraktionen gällande att få människor att vilja vistas i Shared Space miljöerna och har därför generellt lite mindre fokus på trafiken. Verkligheten visar dock att genomfartstrafiken är stor för alla de tre platserna och att vistelse inte förekommer i lika hög grad. Slutligen visar analysen att det kan vara svårt att skapa platser som både fungerar bra och tryggt trafikmässigt, samtidigt som platserna ska agera som attraktiva för uppehåll och vistelse.

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet. Vi har i undersökning kommit fram till att pedagogernas syn på barnet speglar det kompetenta barnet, medan de har olika metoder för att komma fram till målet för att utveckla barnens språkande. Vi kan i vår undersökning se att alla pedagoger trycker på att den sociala samvaron är viktig för barnens språkutveckling. En röd tråd som vi finner i undersökningen är att pedagogerna menar att det är av stor vikt att de hittar barnens intresse vilket leder till att barnens språkande utmanas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.