Syftet med denna studie är att examinera spansklärares arbetssätt och resonemang kring lekens roll i lärande av spanska som moderna språk i undervisning på grundskolenivå. De två centrala frågeställningar som undersöks i denna studie relaterar till användningen av leken som inlärningsmetod i klassrummet och lärarnas åsikter om denna undervisningsmetod. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på aktivt lärande, lekteorier och lärarledarskap. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ metodundersökning, till vilken användes ett digitalt frågeformulär för lärarna. Resultatet visade att leken anses vara en bra undervisningsmetod som utvecklar olika färdigheter och förmågor inom det sociala, kognitiva och speciellt i utvecklingen av språket. Dessutom ökar det motivationen och bidrar med en positiv atmosfär i klassrummet. Det finns dock faktorer som tyder på att leken inte utnyttjas till sin fulla potential i klassrummet på grund av bristen av lekplanering och användandet i klassrummet. Leken i klassrummet användes i väldigt liten utsträckning av ett flertal informanter. Leken används inte heller i sin fulla kapacitet för att utveckla de olika språkliga förmågorna hos eleverna som enligt kursplanen är dess syfte. Några av dess är bland annat för utvecklingen av elevers kulturella aspekter, samt muntlig kommunikation i olika sammanhang. Trots detta finns en efterfrågan från informanternas sida om att leken bör ta mer utrymme i svenska skolan än vad den gör i dagsläget.

Denna studie bygger på observationer och intervjuer med två förskollärare på en småbarnsavdelning på en förskola i Södra Innerstaden i Malmö. Syftet med arbetet är att få inblick i hur förskollärare arbetar språkutvecklande med små barn och hur de själva ser på sitt arbetssätt. Frågeställningen är hur två pedagoger på en förskola i en mångkulturell kommun själva beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Hur pedagogerna arbetar med barns språkutveckling i förskolans dagliga verksamhet. Det är mycket närhet på avdelningen där undersökningen ägt rum och de två förskollärarna som observerats försöker hjälpa barnen på avdelningen på deras kunskapsnivå. Arbetets slutsats är att förskollärarna på Indianen arbetar språkutvecklande både i den vardagliga och i den planerade verksamheten på förskolan. Att de för det mesta är aktiva med att benämna och att de själva anser att de upprepar sig men att det inte verkar som att barnen tycker det.

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet. Vi har i undersökning kommit fram till att pedagogernas syn på barnet speglar det kompetenta barnet, medan de har olika metoder för att komma fram till målet för att utveckla barnens språkande. Vi kan i vår undersökning se att alla pedagoger trycker på att den sociala samvaron är viktig för barnens språkutveckling. En röd tråd som vi finner i undersökningen är att pedagogerna menar att det är av stor vikt att de hittar barnens intresse vilket leder till att barnens språkande utmanas.

<p>Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition.</p> / <p>Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.</p>

Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition. / Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning