I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

Den svenska urbaniseringen har medfört att cirka hälften av kommunerna i Sverige krymper i befolkningsantal. Detta har inneburit utmaningar och svårigheter för de krympande kommunerna att hitta den kompetens som krävs för att kunna utföra de tjänster de är ålagda att erbjuda sina medborgare.Syftet med denna rapport var att undersöka varför medarbetare inom inlandskommun X väljer att påbörja, fortsätta och eventuella avsikter till att avsluta sin anställning. Genom att intervjua medarbetare inom bristyrken inom offentlig sektor framkom att arbetsmässiga faktorer såsom arbetsmiljö, arbetsbelastning och arbetssysslor i kombination med platsbundna faktorer såsom närhet till natur, jakt och friluftsliv bidrar till dessa intentioner.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att få en helhetsförståelse för våra åtta respondenter. Resultatet har tolkats utifrån olika teman och analyserats genom Hodkinson och Sparkes teori Careership och de brytpunkter de talar om och utifrån Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital, fält och habitus. Vi har även använt Angelöw och Jonssons rollteorier om tillskrivna roller, förvärvade roller och rollförluster. Donald E Super tolkar individers förändringsprocesser i olika faser han kallar cykler. Vid olika faser i livet sker det en minicykel då respondenterna är med om en förändring som kan vara personlig eller samhällelig liknande flytten till ett nytt land, tillfälliga arbeten, ny familjesituation och så vidare. Respondenterna har haft både rollförluster och rollkonflikter under sin väg mot arbetsmarknaden i Sverige. Vägen till ett yrke och en identitet i Sverige har tagit längre tid än de önskat och många har kämpat med att utveckla sitt kapital genom språkkunskaper, kunskaper om den nya kulturen och samhället. Sina fält har de försökt att vidga genom tillfälliga arbeten och nya kontakter men också genom nya sociala nätverk.

The main purpose of this study is to examine why the process out to the Swedish labour market is unequal between men and women through the Swedish Public Employment Service. It has appeared through a pilot study that job-seeking men get more support in their efforts to break their unemployment to a greater extent than job-seeking women. This opposes the Swedish Public Employment Service’s aspirations of an equal labour market between men and women which can be identified as a discrepancy. This discrepancy is the starting point of this study, which aims to investigate experiences from employment officers about why this is the case. Previous studies have given us an insight in potential explanations, but not directly through Swedish employment officers who work in close contact with the job-seekers. Therefore the questions that have been raised are firstly about what problems employment officers encounter in their efforts to give equal support to men and women and secondly if there are any overall differences between job-seeking men and women and how we can understand them. The theoretical framework for this study consists of the theory of Glass Ceiling and Lipsky's theory of Street-level Bureaucrats.   In order to study the experiences about inequality in the process of job-seekers to the labour market, the method consists of semi-structured interviews with eight employment officers. The results from the interviews showed that employment officers encounter different conditions that do limit their influence in their pursuit of equality between men and women in their job-seeking. Furthermore, employment officers believe that women encounter certain obstacles and difficulties, which does not restrict men in the same way.

<p>Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrån arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frågor: Finns det någon brist på yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för inställning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hämtades från Statistiska centralbyråns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anläggningsbranschen. Det var slumpmässigt, men med en urvalsdragning av arbetsställen med minst tio anställda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rådde brist på yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anställda utbildning i någon större utsträckning, då bara hälften av företagen som svarade erbjuder sina anställda lärlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Därutöver är det endast ett fåtal företag som erbjuder fortbildning inom den anställdes kompetensområde. Företagens inställning till utbildning är oklar. Trots att en mycket stor del av företagen som svarade, dels menar att de har ansvar för utbildning av sina anställda, dels menar att det är viktigt att tillsvidareanställda har utbildning, är det bara hälften av dem som erbjuder utbildning, exempelvis i form av lärlingsutbildning eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Däremot har företagen stor förståelse för positiva effekter som följd av utbildning, bland annat i form av ökad kvalitet på utfört arbete.</p>

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrån arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frågor: Finns det någon brist på yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för inställning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hämtades från Statistiska centralbyråns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anläggningsbranschen. Det var slumpmässigt, men med en urvalsdragning av arbetsställen med minst tio anställda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rådde brist på yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anställda utbildning i någon större utsträckning, då bara hälften av företagen som svarade erbjuder sina anställda lärlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Därutöver är det endast ett fåtal företag som erbjuder fortbildning inom den anställdes kompetensområde. Företagens inställning till utbildning är oklar. Trots att en mycket stor del av företagen som svarade, dels menar att de har ansvar för utbildning av sina anställda, dels menar att det är viktigt att tillsvidareanställda har utbildning, är det bara hälften av dem som erbjuder utbildning, exempelvis i form av lärlingsutbildning eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare. Däremot har företagen stor förståelse för positiva effekter som följd av utbildning, bland annat i form av ökad kvalitet på utfört arbete.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. / The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.