<p>En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning.</p><p>Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong.</p><p>Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare.</p><p>Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag.</p><p>Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.</p>

En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat. Sverige som destination är vida känt runt om i världen, främst fjällregionen I de norra delarna av landet. Den huvudsakliga turismsäsongen i dessa delar av Sverige är under perioden december till mars då bergen lockar många till vinteraktiviteter så som skidåkning. Intäkterna från liftkortsförsäljning under vintern 2004-2005 uppgick till 900 mkr exkl. moms. Det gav en minskning med en procent jämfört med säsongen innan. Även antalet skiddagar minskade från föregående säsong. Generellt arbetar skidanläggningar konstant med att utveckla sin verksamhet. För att skapa intäkter försöker majoriteten skidanläggningar förlänga säsongen dels genom investeringar i snökanoner. Därtill byggs fler logimöjligheter i omnejden för att kunna ta emot ett större antal besökare. Hur ska då skidanläggningar överleva i en bransch med den utvecklingen? I denna uppsats kommer två av de största skidanläggningarna i södra svenska fjällvärlden jämföras. Genom en fallstudie på respektive skidanläggning kommer vi att lokalisera hur mervärde i servicesituationer skapas och används. Detta främst som konkurrenskraftig faktor för att locka besökare. I denna uppsats används analyser av hemsidor, intervjuer av besökare och anställda samt en GAP-analys som underlag. Vår slutsats är att skidanläggningar måste använda sig av mervärdesskapande i deras verksamhet för att kunna attrahera potentiella besökare. Något som är av stor vikt för skidanläggningarna att göra är att konstant göra undersökningar hos kundgruppen för att hålla sig uppdaterade. Genom ett antal olika kanaler och budskap kan skidanläggningarna påverka målgruppens generella åsikt. Den anläggning som är bäst uppdaterad i hur målgruppens åsikt förändras har också störst möjlighet att skapa mervärden inom den.

<p><p>Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra.</p><p>En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör.</p><p>Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades. </p><p>Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid.</p><p>För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks.</p><p>Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.</p></p><p> </p><p> </p><p> </p>

Idag finns det lite forskning kring området alpinanläggningar och så kallade snowparks som många norska alpinanläggningar erbjuder. Syftet med denna studie är att skapa en större kunskap om användarnas, dvs. Snowboardåkares, preferenser som kan användas som stöd i utvecklingen av framtida norska snowparks. Vi önskar även skapa en kunskap om varför vissa anläggningar upplevs vara bättre än andra. En undersökning, baserad på Kanos et al. (1984) teori om attraktiv kvalitet, utfördes för att hitta svar på vad som gör snowboardåkare av snowparks tillfredsställda och om det finns en skillnad mellan hur olika dimensioner av snowparkprodukten bidrar till kvalitet och tillfredställelse. Undersökningen urförs även för att hitta svar på vilka imagekriterier som påverkar valet av snowpark, samt varför vissa snowparks anses vara bättre än andra. Kanos teori om attraktiv kvalitet gör det möjligt att identifiera attraktiva kvalitetsattribut och klassificera vilken kvalitetskategori attributet tillhör. Undersökningen är uppdelad i fyra steg. Första steget är att identifiera vilka attribut som kan knytas till produkten ur ett kundperspektiv. Detta gjordes genom 30 stycken individuella intervjuer. Urvalet består av aktiva snowboardåkare och har gjorts utifrån geografisk spridning, förmåga, ålder och kön. Inom de tre dimensioner som enligt teorin påverkar tjänstens kvalitet, vilka är fysisk tjänstemiljö, outcome, dvs. den sökta upplevelsen, och interaktionskvalitet, fann vi 21 stycken attribut. Sedan utformades en enkät som innehåller de produktattribut vi identifierade i tidigare forskning och genom intervjuerna. Därefter följde själva undersökningsfasen då en elektronisk enkät spreds till Norges Snowboard Forbunds (NSBF) direktanslutna medlemmar. Totalt svarade 270 på enkäten. I det sista steget sammanställdes resultatet från enkäten, som slutligen evaluerades och analyserades.  Av totalt 21 attribut var 14 stycken statistiskt signifikanta och kunde därmed klassificeras, dvs. en kvalitetskategori kunde anges till respektive attribut. Bland de 7 attribut som inte kunde klassificeras föll samtliga utom en inom kvalitetsdimensionen fysisk tjänstemiljö medan ett föll inom dimensionen outcome. Dessa attribut kan vara svåra att klassificera på grund av att de kan vara en kombination av flera kvalitetskategorier. En annan orsak kan vara att olika segment har olika uppfattningar om attributen. En analys av snowboardåkares ålder, kön, förmåga och frekvens genomfördes för att undersöka hur olika segment svarade på enkäten. Analysen visade att olika segment klassificerar attributen olika. Förklaringen till att sex utav dessa sju attribut inte kan bli klart definierade är troligen på grund av att attributen är dynamiska och följer en livscykel, dvs. den upplevda kvaliteten av ett attribut kan förändras över en tid. För att skapa en så attraktiv snowpark som möjligt bör anläggningar främst fokusera på den fysiska tjänstemiljödimensionen för att sedan skapa en unik produkt med hjälp av dimensionens attribut som visade sig ge kunderna en attraktiv kvalitet samt attributen inom interaktionsdimensionen. De faktorer som visade sig mest påverka en parks image är de fysiska egenskaper snowparkprodukten i sig har. Trysil upplevdes vara den bästa anläggningen i Norge oberoende av var användarna åkte, då de bl.a. lyckats att skapa en mer unik produkt med hjälp av interaktionsattribut. De upplevs också ge bättre förutsättningar till de upplevelser som söks. Den slutsats vi kunnat dra är att attributen i interaktionsdimensionen kan ses som skapare av attraktiv kvalitet men generellt sett var minst viktiga. Outcomedimensionens attribut tillhörde de viktigaste och var även det området som avgjorde konkurrensen. Den fysiska tjänstemiljön visade sig påverka kvalitetsintrycket på olika sätt. En del attribut bidrog starkt till tillfredsställelse medan andra främst kunde bidra till missnöje vid avsaknad av dem. Attributen i denna dimension var viktigare för respondenterna än vad interaktionsdimensionens attribut var. Det var tydligt att denna dimension indirekt, genom att påverka resultatet, var den upplevelse som respondenterna sökte och kan vara avgörande för varför vissa snowparks anses vara bättre än andra.

Today we can create digital 3D models which can be realised almost instantly through production methods such as 3D printing and computer controlled milling. What if this same technology could be applied to the development and construction of terrain parks? With snow as the material tools could be developed using similar principles to design and sculpt the surface, only on a larger scale. How would terrain park designers adapt their process to use this new technology? In this Industrial design thesis I explore how the ideas of the terrain park designer can be expressed through such a system with focus on the designers knowledge and skill without the need to learn complicated 3D programs. Sketch, create, ride. / Idag har vi möjlighet att skapa digitala 3D modeller som kan produceras direkt genom produktionsmetoder såsom 3D skrivare och maskinstyrd fräs. Hur skulle det vara om samma teknik kunde tillämpas inom planering och konstruktionen av terrängparker? Med verktyg för att skulptera och snö som material kan man formge miljön på̊ samma sätt som man fräser ut en form idag. Hur skulle då terrängparkdesigners arbetsprocess anpassas för att använda denna teknik? I detta examensarbete utforskar jag hur terrängparkdesignerns idéer kan uttryckas genom ett sådant system. Detta med utgångspunkt frän designerns befintliga erfarenhet och kunskap utan att begränsas med komplicerade CAD program. Skissa, skapa, åka.