I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

Externa handelsområden har varit ett hot mot stadskärnans handel under lång tid. På senare tid har däremot teknologins utveckling skapat e-handeln som snabbt tagit marknadsandelar hos konsumenterna. Utvecklingen antas fortsätta vilket skapar lönsamhetsproblem och butiksdöd för den fysiska detaljhandeln i stadskärnan. Det aktiva stadslivet och den levande staden som mötesplats är hotad precis som handeln i stadskärnan. Syftet med uppsatsen är att undersöka utvecklingen och förändringen av handeln i stadskärnan och hur utvecklingen påverkar det aktiva stadslivet. Vidare undersöks även hur utvecklingen påverkar stadskärna som mittpunkt för möten och hur stadskärnan kan fortsätta vara levande oavsett handelns utveckling. Örebro används som fallstudie. Frågeställningarna besvaras genom en litteraturstudie kombinerad med två intervjuer, varav den ena med en representant från stadens handelsorganisation, City Örebro, och den andra med en representant från Örebro kommuns stadsbyggnadskontor. Trots den negativa utvecklingen av handeln i staden finns en hoppfull bild av stadskärnan och stadslivet. Den fysiska handeln antas finnas kvar i någon form, men istället för att stadskärnan lockar med handel kommer den i framtiden locka som en social mötesplats. Unika evenemang, varierade mötesplatser och fysiska upplevelser som den digitala utvecklingen inte kan erbjuda kommer pryda stadskärnan tillsammans med verksamheter ur tjänstesektorn. Handeln har haft en historisk betydelse för stadslivet och kommer fortsätta vara av betydelse så länge handeln i stadskärnan finns kvar. Det aktiva stadslivet kan fortsatt vara en mittpunkt för möten även om huvudingrediensen i staden byts ut från handeln till upplevelsen och det sociala. För att bevara ett aktivt stadsliv finns dock flera utmaningar, bland annat att bevara tryggheten trots minskad handel, skapa förutsättningar för ett mer socialt fokus och investera i attraktiva miljöer, för att inte mista sin dragningskraft.