Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

Japan står inför en stor utmaning; en snabbt växande åldrande befolkning i kombination med en minskad arbetsför befolkning. Denna uppsats syftar till att försöka förklara vilka effekter landets åldrande befolkning får för landets ekonomiska tillväxt, samt vilka faktorer som kan dämpa dessa effekter. Analysen görs med hjälp av en modifierad version av Solows tillväxtmodell som teoretisk bas. Detta görs för att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ett lands ekonomiska tillväxt. Med hjälp av denna modell tas befolkningens åldersstruktur med som en parameter. Den utvecklade modellen ligger sedan till grund för en empirisk analys av hur Japans ekonomiska tillväxt kan komma att påverkas som ett resultat av landets åldrande befolkning. Resultaten visar att Japan kommer att drabbas av sjunkande tillväxt på grund av den åldrande befolkningen. Likväl finns det möjliga lösningar till hands för att dämpa de negativa effekterna, exempelvis en ökad sysselsättningsgrad hos kvinnor, ökat humankapital, ökad invandring samt en kostnadseffektiv teknologisk utveckling. / Japan will face a major challenge with regard to its rapidly growing aging population combined with a reduction in its working population. This paper aims to explain the impact of Japan's aging population and the country's economic growth, and the factors that may mitigate these effects. The analysis is done using a modified Solow growth model as a theoretical base. This is done to get a more in-depth understanding of the factors that affect a country's economic growth. By using this model, that includes population age structure as a parameter, we have the basis for the empirical analysis of how Japan's growth may be affected as a result of the aging population. The results show that Japan will suffer from declining growth due to its aging population. However, there are possible solutions to mitigate the negative effects, such as increasing employment rates among women, increased human capital, increased immigration and a cost effective technology development.