No description available.

<p>Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  </p><p>Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.</p><p>Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del.</p><p>Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten.</p> / <p>Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study.</p><p>The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050.</p><p>The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose.</p><p>The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.</p>

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.   Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050. Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del. Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten. / Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study. The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050. The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose. The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.

Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer. Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen. Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita. Modellen har testat gentemot åtta stycken oberoende variabler som anses kunna påverka tillväxten och på så sätt har vi kunnat se var utvecklingsländers tillväxt kan komma ifrån. Data som använts i denna undersökning är sekundärdata, som kommer från internationella organisationer. Resultatet som vi fick fram kom att visa att tre av våra variabler var av signifikant betydelse för den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna. Dels var det vilket statsskick som länderna i fråga hade, dels hur stor del av bruttonationalprodukten som bestod av utländska direktinvesteringar, och sist var även ländernas populationstillväxt av betydelse för hur väl landet lyckades uppnå ekonomisk tillväxt.

This dissertation consists of three essays. Chapter II uses the method of structural factor analysis to study the effects of monetary policy on key macroeconomic variables in a data rich environment. I propose two structural factor models. One is the structural factor augmented vector autoregressive (SFAVAR) model and the other is the structural factor vector autoregressive (SFVAR) model. Compared to the traditional vector autogression (VAR) model, both models incorporate far more information from hundreds of data series, series that can be and are monitored by the Central Bank. Moreover, the factors used are structurally meaningful, a feature that adds to the understanding of the “black box” of the monetary transmission mechanism. Both models generate qualitatively reasonable impulse response functions. Using the SFVAR model, both the “price puzzle” and the “liquidity puzzle” are eliminated. Chapter III employs the method of structural factor analysis to conduct a forecasting exercise in a data rich environment. I simulate out-of-sample real time forecasting using a structural dynamic factor forecasting model and its variations. I use several structural factors to summarize the information from a large set of candidate explanatory variables. Compared to Stock and Watson (2002)’s models, the models proposed in this chapter can further allow me to select the factors structurally for each variable to be forecasted. I find advantages to using the structural dynamic factor forecasting models compared to alternatives that include univariate autoregression (AR) model, the VAR model and Stock and Watson’s (2002) models, especially when forecasting real variables. In chapter IV, we measure U.S. technology shocks by implementing a dual approach, which is based on more reliable price data instead of aggregate quantity data. By doing so, we find the relative volatility of technology shocks and the correlation between output fluctuation and technology shocks to be much smaller than those revealed in most real-business-cycle (RBC) studies. Our results support the findings of Burnside, Eichenbaum and Rebelo (1996), who showed that the correlation between technology shocks and output is exaggerated in the RBC literature. This suggests that one should examine other sources of fluctuations for a better understanding of the business cycle phenomena.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2005.

There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting. The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term. / Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna. Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen. Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.

<p>There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic</p><p>States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting.</p><p>The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term.</p> / <p>Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna.</p><p>Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen.</p><p>Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.</p>

This paper compares the effect of political institutions on economic development in Brazil and Mexico. Between the 1950s and 1970s, both countries experienced unprecedented growth rates of between five and seven percent annually. By the 1980s, however, their economies slowed dramatically, and their development futures, which had previously looked prosperous, appeared grim. The sudden transition from success to failure indicates that certain underlying problems existed during the nations’ miracle growth years. This paper seeks to determine and examine these problems, and analyze how both Mexico and Brazil have worked to remedy these underlying inefficiencies. The analysis begins with an overview of the Solow model, which is the fundamental economic standard used in this paper. According to this model, economic growth occurs through certain exogenous variables, such as total factor productivity, the quality of the labor force, and the investment rate. The paper considers the details of the relationship between economic growth and political systems, particularly focusing on the structure of political institutions and the decisions of policymakers. Both Mexico and Brazil are then analyzed separately through the lens of the Solow model, concentrating especially on how each respective government failed to maximize efficiency, the quality and quantity of the workforce, as well as investment rates. While both Mexico and Brazil mirrored each other in terms of their economic growth throughout the twentieth century, Brazil is now poised to enjoy greater future development success than Mexico due to the decisions and commitment level of its government.

<p>Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.</p>