Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007. Empirin ger möjligt stöd för att både jobbskapande och jobbförstörelse har ökat vid hastigare teknologisk utveckling, men ingen effekt på arbetslösheten kan påvisas. Även om inga statistiska tester kopplat samman begreppen förefaller det rimligt att den teknologiska utvecklingen uppvisat kompetens-bias under perioden. Därmed skulle den ha bidragit till en höjning av kompetenskraven på arbetskraften; något som försvårar matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting. The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term. / Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna. Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen. Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.

<p>There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic</p><p>States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting.</p><p>The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term.</p> / <p>Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna.</p><p>Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen.</p><p>Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.</p>