• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 178
  • 12
  • Tagged with
  • 190
  • 103
  • 76
  • 62
  • 46
  • 43
  • 36
  • 34
  • 31
  • 31
  • 30
  • 22
  • 21
  • 21
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Strategiskt arbete att åtgärda förorenade områden : Kartläggning av faktorer som bidrar till ett framgångsrikt strategiskt arbete att åtgärda förorenade områden

Petersson, Carina January 2022 (has links)
En stor del av Sveriges förorenade områden tillkom under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Under tiden mellan 1998 och 2015 genomförde Naturvårdsverket och Sveriges 21 länsstyrelser en inventering av nedlagda verksamheter som kan ha skapat en föroreningsproblematik, och i dagsläget finns cirka 84 000 potentiellt förorenade områden identifierade. En stor del av ansvaret att driva åtgärder för efterbehandling ligger på landets 290 kommuner. Genom lagar och förordningar, uppsatta mål och den nationella tillsynsstrategin är pressen hög på kommunerna att hålla en god åtgärdstakt. Flertalet rapporter och utredningar har visat på att åtgärdstakten är för låg och rapporterna anger bland annat att för att närma sig målen krävs ett effektivt strategiskt arbete med egeninitierad tillsyn, Studien utgår från att det finns faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt med åtgärdande av förorenade områden och syftet med studien är att, genom att intervjua kommuner som har ett strategiskt arbetssätt, undersöka om det finns betydande faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete där tillsynen av förorenade områden är egeninitierad, planerad och behovsstyrd. Resultatet av studien blev 16 identifierade huvudsakliga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt och vidare 13 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna visade sig vara hela, delar av eller en kombination av delar, från de 16 huvudsakliga faktorerna. Studien visar att kombinationen av framgångsfaktorerna ser olika ut i kommunerna. Till exempel att en specifik framgångsfaktor är något en kommun kan ha, men inte nödvändigtvis måste ha, för att ett framgångsrikt arbete ska fungera. Likaså måste inte en specifik framgångsfaktor se exakt likadan ut i alla kommuner. Exempel på detta är framgångsfaktorn att ha en strategi för att det strategiska arbetet inte ska bortprioriteras till förmån för händelsestyrt arbete eller framgångsfaktorn att ha en engagerad och positiv politik och nämnd. I dessa två fall har kommunerna valt olika vägar för att nå framgångsfaktorn. Resultatet visar också exempel på att en framgångsfaktor inte är något som aktivt behöver utföras. I vissa fall är framgångsfaktorn att aktivt prioritera bort att göra något. Då riskbedömningar inom förorenade områden komplexa och det är svårt och resurskrävande att hantera all fakta i riskbedömningarna visar det sig vara en balansakt för kommunerna att fördela sina resurser att utreda prioriteringsordning för att åtgärda objekt. Studien visar på ett pragmatiskt förhållningssätt till denna problematik där kommunernas fokus ligger på nyttan och resultaten  och där de utgår från det vara viktigare att åtgärda något objekt än att invänta tills allt är perfekt bedömt och prioriterat.
32

Tillståndsprövningen vid vägbyggen enligt 7 kap. 29 a § MB / Tillståndsprövningen vid vägbyggen enligt 7 kap. 28 a § MB

Johansson, Daisy January 2017 (has links)
För att ett vägbygge ska bli aktuellt måste tillstånd för olika åtgärder sökas och ges i enlighet med väglagen (1971:948) och miljöbalken (1998:808). För tillstånd krävs att lagstiftningens miljökrav uppfylls. Visar det sig däremot att det kan finnas en risk för en betydande miljöpåverkan på särskilda skyddsområden enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet, (nedan kallat Natura 2000-områden) ska enligt 7:28 a MB tillstånd först ges för att ett projekt ska få komma till stånd. Regleringen i 7 kap. MB härstammar från fågeldirektivet och art- samt habitatdirektivet, vilket är till för skyddet av den biologiska mångfalden inom EU. Prövningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallad MKB) där särskilda krav ställs på Natura 2000-bedömningen enligt direktiven samt MKB-direktivet. MKB utgör beslutsunderlag för tillståndsprövningen och länsstyrelsen ska bedöma om projektet utifrån det ändå kan tillåtas om föreskrivna villkor kan se till att en betydande miljöpåverkan inte uppstår. Praxis har belyst regleringen av tillståndsprocesserna och efter Bungefallet har synen förändrats. Innan fallet kunde verksamhetsutövare se regeringens tillåtlighetsbeslut som ett "grönt ljus" för projektet. Nu hänvisade HD till EU-rättens krav om "en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning"2 av hela projektets miljöpåverkan som ska ske på Natura 2000-området. De belyste även rättskraften av regeringens tillåtlighetsbeslut och att den inte hindrar att den samlade bedömningen kan komma att göras även i senare led och innebära att ett tillåtlighetsbeslut inte ger ett grönt ljus likt innan till projektet. HFD har vidare efter två domar belyst regleringen i 4:8 MB i samband med att regeringen hade gett projekten tillåtlighet. Regleringen i 4:8 MB säger att användning av mark eller vatten inte får komma tills stånd om tillstånd enligt 7:28 a MB krävs. Tillstånd måste enligt paragrafen först ges för Natura 2000-området innan en vägplan kan antas enligt väglagen. 4 Här menar HFD på att i ett fall inte spelar någon roll när den samlade bedömningen sker i tillståndsprocesserna så länge den sker i något skede. I den andra domen säger HFD att hela projektets påverkan ska göras så tidigt som möjligt genom en samlad bedömning. Uppsatsen tar upp för- samt nackdelar med att tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer först eller senare i den samlade tillståndsprocessen. Eftersom MKB utgör beslutsunderlag besvaras frågan om den kan utgöra en avgörande roll i processen. / <p>Presentation har hållits under 2016.</p>
33

Inventering av fyra nedlagda deponier i Älmhults kommun : Riskklassning enligt MIFO fas 1 / Inventory of four closed landfills in Älmhult commune : Risk classification according to MIFO phase 1

Augustsson, Maria, Fredh, Nora January 2021 (has links)
I examensarbetet har inventering och riskklassning enligt MIFO, metodiken för inventering av förorenade områden, genomförts på fyra nedlagda deponier i Älmhults kommun. Förslag på översiktliga åtgärder och rekommendationer på fortsatt arbete på respektive deponi har även tagits fram. Faktorer som har studerats är spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Riskklasserna är baserad på hur stor risk det förorenade området utgör för människors hälsa och miljö. Klasserna går från en skala från mycket stor risk till liten risk med tillhörande numrering från 1 till 4. Virestad-deponin har tilldelats riskklass 1, enligt MIFO fas 1 medan Grävlingsrås-deponin, Mesatippen och Delary-deponin har tilldelats riskklass 2.
34

Samverkan mellan Socialtjänstens socialarbetare och polisen i det förebyggande arbetet : Utmaningar och framgångsfaktorer inom den tvärprofessionella samverkan

Aoudi, Hadil January 2022 (has links)
This study is about investigating how police and social workers from the social services work together to prevent socially destructive behaviors such as crime and its consequences. The focus of the study is limited to a specific, geographical area, where both a vulnerable and a particularly vulnerable area are represented. The emphasis of the study is on the challenges and success factors regarding collaboration between mainly the police and social services, reflections on the vulnerable / particulalry vulnerable areas and its impact on the operational work.  The issues that have been addressed have included how the police and social services work to prevent crime in the area, what challenges there are regarding collaboration in preventive work och how the police and social services feel that their efforts affect crime in the area. The study is conducted based on a qualitative method where six interviews have been conducted, two with the police and four with the social services. The results have been analyzed through previous research as well as the selected theories of interaction theory and systemms theory. The results of the survey show that both social services and the police describe that secrecy legislation can be an obstacle to good cooperation, that it is also important to understand each others´s professional roles. Furthermore, the results show that the participants in the study feel that their preventive work has a good impact in a positive direction in terms of crime in the area.  Keywords: Collaboration, crime, particularly, vulnerable, police, preventive, social service, vulnerable
35

Skyddade områden i Kalmar län - utveckling och resiliens / Protected areas in Kalmar County - development and resilience

Turesson, Anette January 2016 (has links)
The biological diversity of the world has decreased. Sweden has ratified the UN Convention "Convention on Biological Diversity" which aims to increase biodiversity. Formally protected areas in Sweden are national park, national reserve, habitat area and conservation area. Kalmar County follows the national targets where one of the goals is to increase the proportion of protected areas to 20 % of the land area by the year 2020. Climate change is an added stress factor for different species and is seen as one of the most serious threats to biodiversity. To explore the development of formally protected areas in Kalmar County over a period of 20 Years, from 1994 to 2014, the number of areas, its acreage, variability and connectivity has been investigated for the years 1994, 2000, 2005, 2010 and 2014. Analyses have been made of the findings in relation to goals made by the government, current research and the impact of climate change. Facts have been found in literature on the subject and by GIS analysis. The results show that the number of and the acreage of protected areas has increased. The proportion of protected land in Kalmar County during the period increased from 0.65 % to 2.3 %. According to the goals of the government and research on the subject regarding climate change, this is far too low. The variability of habitat has also increased, but according to research and the goals of the government are the different areas too small. An assessment is that the core areas should be on 250 hectares, wich only 5 % of the areas in the County of Kalmar were. The distance between formally protected areas has decreased and the proportion of areas that had direct contact has increased from none to 21.9 % in 2014. Because of insufficient facts and of the big importance of the protected areas surrounding environment, no conclusions can be drawn for connectivity in this study.
36

Hälsofrämjande och förebyggande specialpedagogiska insatser i ett social utsatt område

Arksund, Desirée January 2016 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser
37

Urbana utmaningar : Svensk urban marginalisering i ett komparativt perspektiv

Kalle, Filippa January 2017 (has links)
Events of social unrest and violent crime increasingly draws attention to the urban periphery of Swedish cities. Media and politicians depict a homogenized image of the suburbs as problem estates and ‘no-go zones’. This aggravates the urban integration process as well as creates a stigma for the individual resident. This could lead to misconceptions among the decision makers and policies based on skew presumptions. Urban marginalization is part of the consequences of political priorities. Despite this fact, there is a lack of research on urban marginalization in Sweden. Studying also the negative consequences of policies is one of the most important missions of political science. Accepting this challenge, this study uses Loïc Wacquant’s analytical concepts ghetto and anti-ghetto, to chart the structure and function of marginalized suburbs in Sweden. This analysis, which is more systematic than Wacquant’s original study, shows that Swedish suburbs can be classified as anti-ghetto, which gives reason to question the homogenized media image and gives important insights for future urban policy. Applying Wacquants theory on the Swedish case also means testing his claim that all Western European cities can be classified as anti-ghetto. The study finds that anti-ghetto is a fruitful concept for the understanding of Swedish marginalization. Consequently Wacquants assertion is strengthened, thus this study constitutes another proof European cities are not converging the American ghetto. Thereby this study makes a substantial contribution to Wacquant’s project of creating a comparative sociology of urban marginality.
38

Särskilt betydelsefulla områdens inverkan på revisionens transparens : En tvärsnittsstudie om utformningen och rapporteringen av ett nytt avsnitt i revisionsberättelsen

Johansson, Carl, Nyström, Carl January 2017 (has links)
Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.
39

Utanförskap? : En diskursanaly om socialt utanförskap i Vivalla, Örebro

Mahdi, Farah January 2019 (has links)
No description available.
40

Social hållbarhet i svensk planering - En fallstudie om hur social hållbarhet implementeras i svenska översiktsplaner

Shmueli, Emilia January 2019 (has links)
Den sociala hållbarheten tycks vara ett återkommande begrepp som många kommuner använder sig av vid formulering av mål inom planeringen, i strävan efter en hållbar utveckling. Den sociala hållbarheten saknar dock en tydlig definition då det anses omöjligt att sätta upp definitiva ’checklistor’ för vad begreppet innebär. Begreppets tvetydighet har kommit att erkännas bland forskare samtidigt som det råder en överenskommelse om kunskapsluckorna kring begreppet, varför en del anser att begreppet bör tillskrivas mer direkta riktlinjer och ramverk för att mål inom den sociala hållbarheten ska kunna uppnås. Med anledning av begreppets vaghet och dess ökade relevans inom planeringen är syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse kring hur begreppet social hållbarhet kan komma att appliceras i svensk planering. För att undersöka detta har fyra översiktsplaner tillhörande svenska kommuner valts att undersöks. Översiktsplanerna analyseras genom en innehållsanalys med den teoretiska ramen som utgångspunkt. Vidare är syftet att undersöka ifall det går att hitta ett samband mellan kommuners olika förutsättningar och hur kommunerna kommit att implementera social hållbarhet i sina översiktsplaner. Översiktsplanen delas därför in i två kategorier där ena kategorin omfattar kommuner med områden som enlig polisen är utsatta för kriminalitet medan den andra kategorin omfattar kommuner utan utsatta områden.

Page generated in 0.0402 seconds