Trygghet är en väsentlig fråga eftersom det är grundläggande för ökat välmående och därmed en mänsklig rättighet. Trygghetskänslan och att alla ska känna sig trygga på offentliga samt privata platser är därför något som bör prioriteras.  I det här kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka trygghetskänslan och hur den fysiska miljön kan utformas för att öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för den fysiska planeringens roll vad gäller trygghetsskapande åtgärder och hur den fysiska planeringen kan främja trygga platser. För att besvara frågeställningarna görs en kunskapsöversikt bestående av myndighetsrapporter, vetenskapliga artikar och forskningsarbeten, samt även en platsanalys och observationer. Arbetet resulterar i ett gestaltningsförslag av ett bostadsområde som idag har trygghetsproblem, där kunskapen som getts av kunskapsöversikten, platsanalysen och observationerna tillämpas. Avslutningsvis ges en slutsats där frågeställningarna besvaras och en kort diskussion om resultatet och även förslag på vidareforskning.

This qualitative research study examines community police officers (CPO) in communities that are classified as socially vulnerable areas according to the police authority. The research on community policing in Sweden in these areas is still generally underdeveloped and the purpose of this study is to fill a part of that knowledge gap. This study focuses on local crime preventive work as a community police officer that especially has this mandate in preventive work. The authors have made interviews with police officers from three areas with similar problems. 2015 made the police authorities in Sweden the most extensive reorganization ever made. One of the main ideas was to give the 95 local police authorities more mandate over their own district and their own local problems. In this study, we understand that it is not completed as the management had as a main target. In this study our goal was to bring some clearance about the community police officers feeling about there´s own work situation and role. In the study when the authors did the interviews, we got information from the respondents that it depended on who the different local police management use the community police officer’s duty. In one local police area the management had an idea that everybody who had worked as a police officer for three years got the label as a community police officer even if its main work wasn´t in the crime prevention area. The conclusion in this study is that it needs more commitment for the local problems and more support to the community police officers that works in these vulnerable areas for a long time for the target to reduce the crime and increase the safety for the citizens.

I den här kvalitativa studien har vi lyft fram hur tystnadskultur och misstro gentemot myndigheter påverkar det professionella arbetet. Syftet med studien var att förstå hur misstro mot myndigheter och valet att inte samarbeta eller prata med myndigheter påverkar det professionella arbetet med ungdomar. Det bristande förtroendet är förknippat med negativa erfarenheter som utsatthet och okunskap samt brist på kommunikation mellan ungdomar och professionella inom det sociala arbetet. Tystnadskultur grundar sig på kollektiva normer men även individuella skäl. Genom våra frågeställningar och intervjuer kunde vi undersöka vilka utmaningar som professionella möter i deras arbete relaterat till våra frågeställningar. Resultatet visar att misstro och tystnadskultur grundar sig på olika faktorer som negativa erfarenheter, normer i utsatta områden och ungdomars inflytande på varandra samt tankesätt.

After remediation of contaminated sites, a follow-up should be done including an assessment of risk reduction. For remediation projects financed by governmental grant, indicators are required which will provide follow-up data. This study examines how the indicators can be used to follow-up and handle risk reduction regarding health and/or the environment, where both short- and long-term perspectives are considered. Furthermore, the study examines how the indicators can be used regarding a national viewpoint and if there is a need to adjust the requirements of the indicators. The study was limited to remediation projects financed by governmental grant to carry out a comparable evaluation. Indictors from 69 projects have been collected, of which 67 have been compiled at a project level. A compilation of, among other things, pollution amounts has also been done for a national perspective. Several of the indicators can be used to assess risk reduction, however, quantitative data are lacking for many of the projects. Furthermore, it is difficult to assess the risk reduction without knowledge of remediation goals and in some cases qualitative data. From the data that has been evaluated, it seems that the projects at a national level generally maintain a high level of ambition with a high degree of risk reduction. For example an average reduction in the amount of pollution of 85% in 31 of 67 projects and an average reduction in the spread of 86.5% in 8 of 67 projects were obtained for the primarily pollution. However, it can be discussed whether it is representative with so few projects for evaluation at the national level. To be improved, the indicators should be reviewed regarding risk reduction. Additions are proposed to improve the possibility to assess risk reduction in both short and long term, and indicators related to, for example, exposure and ecological parameters can be added to obtain more project specific indicators. However, this means requirements for sampling and the risk assessment already before the remediation. Furthermore, it may be necessary to adjust the indicators to suit more remediation methods. Among other things, there is reason to review the assessment of risk reduction regarding methods relating to water. The results also indicate that other factors such as quality assurance, how follow-up takes place regarding data processing and how sampling is carried out should be reviewed for the key figures to be filled in adequately. The study is limited as not all reported projects have been included due to delimitation. To obtain a more complete evaluation, it is recommended that all projects should be included in a future study. The possibility of including privately financed projects should also be reviewed to get a better picture of how successful the remediation work is at national level. / Efter utförda åtgärder av förorenade områden görs uppföljning av åtgärderna där bedömning av riskreduktionen är en del. I åtgärdsprojekt som finansieras genom statliga medel ställs krav på uppföljning, där nyckeltal ingår som ska ge uppföljande data. Denna studie undersöker hur nyckeltalen kan användas för att följa upp och hantera riskreduktion för hälsa och/eller miljön efter utförda åtgärder, där så väl kort som lång sikt beaktas. Vidare har det undersökts hur nyckeltalen kan användas för att följa upp riskreduktion ur ett nationellt perspektiv samt huruvida det finns ett behov av att justera kraven. Studien avgränsades till statliga åtgärdsprojekt för att kunna genomföra en jämförbar utvärdering. Nyckeltal från 69 åtgärdsprojekt har samlats in där 67 har sammanställts på projektnivå. En sammanställning av bland annat föroreningsmängder har även gjorts för ett nationellt perspektiv. Flera av nyckeltalen kan användas för bedömning av riskreduktion, kvantitativa data saknas dock för många av åtgärdsprojekten. Den reella riskreduktionen är svår att utläsa för flertalet av projekten med anledning av bristen på data. Vidare är det svårt att utläsa riskreduktionen utan vetskap om åtgärdsmål och i vissa fall kvalitativa data. På nationell nivå verkar det som att åtgärderna generellt håller en hög ambitionsnivå med hög riskreduktionsgrad utifrån den data som har utvärderas. Bland annat erhölls en medelreduktion av föroreningsmängd på 85 % i 31 av 67 projekt och en medelreduktion i spridning på 86,5 % i 8 av 67 projekt för den primärt styrande föroreningen i åtgärdsprojekten. Det kan dock diskuteras om det är ett representativt urval med så få projekt för utvärdering på den nationella nivån. Nyckeltalen bör ses över för att kunna förbättras med avseende på riskreduktion. Bland annat föreslås tillägg av nyckeltal för möjlighet att bedöma riskreduktion på kort respektive lång sikt och en översyn om nyckeltal som rör exempelvis exponering och ekologiska parametrar bör läggas till för att få mer projektspecifika nyckeltal som rör riskreduktion. Detta ställer dock krav på provtagningar och riskbedömningen redan i utredningsskedet. Vidare kan det vara aktuellt att justera nyckeltalen för att passa fler åtgärdsmetoder. Bland annat finns det anledning att se över bedömning av riskreduktion med avseende på åtgärdsmetoder som rör åtgärder av vatten. Resultaten indikerar även på att andra faktorer som kvalitetssäkring, om rätt typ av provtagning genomförs och hur databearbetning sker, för att nyckeltalen ska kunna fyllas i på ett adekvat sätt. Studien är begränsad då inte alla slutrapporterade projekt har ingått med anledning av avgränsning. För att få en mer fullständig utvärdering rekommenderas att samtliga åtgärdsprojekt ingår i en framtida studie. Vidare bör det även ses över möjlighet att inkludera de privatfinansierade åtgärdsprojekten för att få en bättre bild över hur framgångsrikt saneringsarbetet är på nationell nivå.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka utmaningar elever i utsatta socioekonomiska områden möter i skolan samt hur lärarna och ledning arbetar för att motverka dessa. För att tydliggöra empirin delade vi in det i fyra teman, dessa är utmaningar. föräldrasamarbete arbete med eleverna mot måluppfyllelse och kompetens. Med hjälp av Vygotskijs teoribildning om lärandet och Bourdieus teorier om klassreproduktion undersöker vi dessa fyra teman i relation det samlade empiriska materialet.Vi utför en kvalitativ studie där vi intervjuar fyra lärare och två rektorer som arbetar i skolor som är belägna i ett utsatt soioekonomiskt område. Inför intervjuerna förberedde vi semistrukturerade frågor där det eftersträvades varje deltagares erfarenheter och deras egen syn på sin verklighet. Enligt Bourdieu skapas varje individs uppfattning om saker och ting genom dess vardagliga liv, samhället och människorna som finns i individens liv Deltagarna i studien lyfte upp framgångsfaktorer och utmaningar för elevernas fortsatta utveckling. Framgångsfaktorer som kontinuerlig stöttning, språjinriktad undervisning, föräldrasamverkan och modersmålet. Många hinder berodde på soioekonomiska faktorer som språket, föräldrars bristande engagemang samt personalkompetens.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning.Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning.Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer. Eleven är inte en isolerad person, utan hennes handlingar måste sättas i relation till omgivningen (2008). Undervisningen måste anpassas efter eleverna inte tvärtom.Den empiriska undersökningen har bestått av fem observationer i en årskurs 2 och två intervjuer med två klasslärare på en lågstadieskola. Viktigt att veta är att undersökningen endast utfördes på en skola och resultatet visar hur klasslärarna arbetar med språkbarnen just på den här skolan. Det kan alltså förekomma andra arbetsätt och verktyg på andra skolor.Resultatet visar att dessa klasslärare arbetar ungefär likadant med språkbarnen. De använder sig av AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation), i form av tecken som stöd. De arbetar med en ansvarspedagog, som endast har hand om eleverna med språkstörning och som stöttar dem i undervisningen. Språkbarnen arbetar vid vissa tillfällen tillsammans med ett så kallat dragarbarn, en elev som har en normal språkutvecklingskurva. Klasslärarna använder sig av mycket bildstöd i sin undervisning med hjälp av dator, Ipads och Smartboard. I arbetet med elever med språkstörning är det viktigt att vara en tydlig och strukturerad ledare och skapa en trygg miljö i klassrummet, vilket gynnar språkbarnens språkutveckling.

Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid. / Biodiversity has a key role in well-functioning ecosystems, hence the conservation of it in urban areas becomes essential with the increasing urbanization. Monitoring biodiversity can be seen as a way to increase knowledge within the area of how biodiversity should be kept and supported. As lichen respond relatively fast to changes in the environment, these can be used for different types of environmental assessments. It’s likely that if the lichen shows signs of disturbance, other species and ecosystems will also be negatively affected to an extent. This study is based on a comparison of epiphytic lichen in two urban areas which have been affected by different conditions both from a natural perspective – e.g. through different climates – and from human influences from e.g. amount of air pollutants. The areas that were chosen were Uddevalla, a town on the Swedish west coast, and Östersund, a town in the middle of Sweden. The main focus in the comparison was the presence of 13 selected lichen, which were counted in number of species, degree of coverage and species frequency. Measurements were done on the north and south side of tree trunks in chest height, on the tree species birch, aspen and pine. A total of 80 trees – a total of 160 sample areas – were examined, within a three km radius from each town center. The presence of other species of lichen besides the selected species was noted. Analyses regarding possible correlations between lichen occurrence and the trees diameter at breast height (DBH), lichen occurrence and distance from the town center and lichen occurrence on the tree’s north side compared to the south was also done. The results showed that Östersund had more of the study’s selected epiphytic lichens, the highest total of observed species (selected + others), higher frequency and higher degree of coverage. All 13 selected species occurred in varying degree in Östersund, compared with only eight of these species being found in Uddevalla. On the other hand, Uddevalla showed a higher proportion of other lichens (17 compared with 12 in Östersund) and a slightly larger size of each individual lichen. More sensitive, hanging lichen such as Bryoria ssp and Usnea hirta were missing in Uddevalla but occurred in larger extent in Östersund. Less sensitive species such as Hypocenomyce scalaris and Lepraria ssp occurred more often in Uddevalla. No obvious connections were seen regarding lichen occurrence in relation to the tree's diameter or distance from the town centers. Östersund had the largest proportion of lichens within one km from the bus station, while Uddevalla showed the lowest values ​​closer to the bus station. The north sides of the sample trees generally had a higher degree of lichen coverage and the difference between the north and south sides was significantly greater in Östersund, especially on pine. The reasons for the differences between the two towns have not been investigated further, though one of the reasons why Östersund had more lichen may be that the Swedish west coast historically has been affected more by air pollutants such as SO2 also from other countries in Europe (Helmersson 2015) – probably to a higher degree than the northern parts of Sweden – which have had a negative effect on lichens. The reasons for the differences between the urban areas may be objects for further studies. The study could also be seen as a first step for continued monitoring in the urban areas over time / <p>2021-06-04</p>

Bakgrunden till arbetet grundar sig i den kriminella utbredning som sker i Sverige kopplat till utsatta områden. Det är tydligt huruvida utsatta områden har fångat flertal aktörers intresse såsom politiker, media och polis, men trots detta inte kommit underfund med lösningen på problematiken i fråga. Tidigare forskning har avgränsats sig inom stadens gränser i sökandet efter lösningen, varpå detta arbete ämnar frambringa landsbygden som en viktig jämförelsepunkt genom att synliggöra skillnaderna i (o)likheterna. Anledningen är att landsbygden och utsatta områden faller under samma premisser vad avser bristen av lokala företag och lokalt förankrad arbetskraft, bristen på lokala skolor och ungdomsverksamhet samt låg politisk representation och kommunikation. Syftet med arbetet är därmed att lyfta fram landsbygden som en viktig jämförelsepunkt för att kunna bidra till lösningen av den särskilda problematik som sker inom utsatta områden. Det metodologiska tillvägagångssättet ter sin form utifrån kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju som därigenom är vårt empiriska material. Detta i kombination med kvantitativ metod vad avser sekundära källor i form av publicerad statistik. Det resultat som funnits tyder starkt på att intervjurespondenternas svar skildrar den faktiska verklighet som präglas inom respektive område, vilket statistiken enbart ger en förenklad bild av. Slutsatserna utifrån undersökningen mynnar ut i att landsbygd och utsatta områden skiljer sig främst utifrån indikatorer som tillit och institutionell tillit, vilket i sin tur försvårar arbetet mot att uppnå högt socialt kapital och hög social rättvisa i utsatta områden.

Bakgrund: I samband med införandet av ISA 701 och EU direktiv 537/2014 år 2016 materialiserades omfattande förändringar för revisionspraxis gällande revisionsberättelsens innehåll och långvariga klientrelationer. Trots att dessa förändringar implementerades samtidigt har vi identifierat utrymme att fördjupa förståelsen på vilket vis ISA 701 och EU direktiv 537/2014 påverkar varandra i hur informationen i revisionsberättelsen påverkas av revisionspartnerrotation.SyfteSyftet med studien är att förklara hur rotation av revisionspartner påverkar mängd och innehåll av Särskilt Betydelsefulla Områden i revisionsberättelsen för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Metod: Denna kvantitativa studie har en deduktiv forskningsansats.  Studiens data utgörs av sekundärdata i form av räkenskapsinformation och revisorsinformation, vilket i sin tur analyserats med logistisk regression. Slutsats: Studien fann inga samband mellan revisionspartnerrotation och ökad mängd av rapporterade SBOer i revisionsberättelsen. Inga samband hittades heller mellan revisionspartnerrotation och en ökad andel av bolagsspecifika SBOer. Dock fann studien att innehållet av de kontospecifika SBOerna förändras i samband med revisionspartnerrotation. Detta resultat indikerar att revisorer från olika revisionsbyråer rapporterar i överlag om samma risker, men skillnader kan förekomma inom rapporteringen av SBOer relaterade till enskilda konton. / Introduction: As ISA 701 and EU directive 537/2014 were implemented in 2016, extensive changes for audit practitioners materialized regarding the content of the audit report and long-term client relationships. Although these changes were implemented at the same time, we have identified an information gap where we can enhance the understanding in the ways ISA 701 and EU directive 537/2014 influence each other by studying how the information in the audit report is affected by audit partner rotation. Purpose: The purpose of the study is to explain how rotation of audit partners affects the amount and content of Key Audit Matters in the audit report for companies listed on the Stockholm Stock Exchange.MethodThe research approach is deductive. The study applies a quantitative method. Data collection took place through work with annual reports of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Logistic regression method is used for empirical analysis. Conclusion: The study found no correlation between audit partner rotation and an increased amount of reported KAMs in the audit report. Nor were any correlations found between audit partner rotation and an increased proportion of company-specific KAMs. However, the study found that the content of the account-specific KAMs does change when an audit partner rotation has taken place. This result indicates that auditors from different audit firms generally report on the same risks, but differences may arise within the reporting of KAMs related to individual accounts.

This essay discusses the lived experiences and opinions of people living or working in so-called “vulnerable areas” in Sweden, predominantly in relation to issues of immigration and organized crime. Theoretically, the study uses Pierre Bourdieu’s framework surrounding capital and habitus and Norbert Elias concept of “the outsiders and the established”, while also drawing on the work of Gregory Bateson, Edward Said and more. This discourse analysis is based on empirical findings and interviews from fieldwork made in vulnerable areas in and around the Stockholm region, and aims to problematize the general discourse surrounding immigrants and their place in Swedish society by contrasting the views of the local population to the general narrative surrounding the areas. Generally, in Swedish media and amongst political representatives, vulnerable areas are often portrayed as dangerous areas inhabited primarily by immigrants, that culturally differs from the rest of Sweden and thus is seen to exist outside of general Swedish society. This essay argues the point of the studies respondents, which is that while it is to an extent understandable that these areas are associated with gang violence and disarray, it is highly stigmatizing and further drives a dichotomization between swedes and “non-swedes”. It also overlooks decades of exposure to segregation and socioeconomic disadvantages that migrant populations in Sweden have been subjected to, that has led to poverty and a subsequent rise in crime, as well as the emergence of parallel societies within Sweden.