Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.

I december 2015 började polisen använda termen utsatta områden i en serie rapporter. Samtidigt som termen fått stor spridning har polisens rapporter kritiserats från flera håll. Syftet med den här studien är att undersöka den diskursiva konstruktionen av utsatthet i polisens rapporter om de utsatta områdena.  Studien står på två teoretiska grundpelare bestående av kritiska diskursstudier och systemisk-funktionell grammatik. Den kritiska ansatsen i studien är textintern. Materialet består av 3 polisrapporter från perioden 2015–2019, och undersöks med en metod- trianguleringsprincip. En transitivitetsanalys används för att identifiera kongruenta processer och tillhörande deltagare. Därefter analyseras ideationella metaforer för att belysa vilka processer och deltagare som realiseras inkongruent. Till sist utförs en kategoriseringsanalys på fyra övergripande, centrala deltagare: geografiska områden, kriminella, polis och invånare vilka identifierats i de två första stegen av analysen.  Resultatet visar att utsattheten konstrueras diskursivt som ett tillstånd snarare än en process. Termen utsatta områden gör att förstadeltagaren, den som utsätter, göms bakom en ideationell metafor. Materialets kongruenta processer är huvudsakligen relationella medan de inkongruenta processerna oftare är materiella. Således uttrycks sakförhållanden kongruent med explicita deltagare medan när deltagare gör något, uttrycks detta ofta inkongruent med implicita deltagare. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur den språkliga konstruktionen av fenomenet utsatthet kan bidra till hur fenomenet förstås.

No description available.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området.   Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete. / There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector.  The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”.  The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. To support children and youth with mental illness. An qualitative interview study with school nurse professionals in disadvantaged areas. Degree project in pediatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.  Background: Mental illness among children and youth is increasing in Sweden. At the same time, the social gaps are widening and more and more children and youths are living in disadvantaged areas. It has been established that socio-economic vulnerability is a risk factor for mental illness. The school nurse has a key role in identifying and preventing mental illness at an early stage. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses' experience of supporting children and youth with mental illness in advantaged areas. Method: This was a qualitative study with an inductive approach where data were collected via semi-structured interviews with eight school nurses. The analysis was conducted with content analysis. Results: The analysis resulted in two overarching themes and five categories. The results highlighted that the school nurses' work required a great deal of personal commitment, such as seeing that there was a connection between the social context and mental health. This study highlighted that a well-functioning collaboration was a success factor and that the school nurses used personal relationship building as a tool to counteract mental illness. Conclusion: In order for the school nurse to be able to identify symptoms of mental illness and possible risk factors at an early stage, as well as initiate preventive and health-promoting measures, time, capacity and conditions must be provided. A major risk factor for mental illness among children and youth in disadvantaged areas is the socio-economic vulnerability, which is reflected in the results of this study, so school nurses in these areas bear a great responsibility for health promotion work in schools.    Keywords: Children and youth, Disadvantaged areas, Mental illness, School nurses, Student health. / Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. Att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ intervjustudie med skolsköterskor i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2021.  Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar de sociala klyftorna och allt fler barn och ungdomar lever i särskilt utsatta-, utsatta- eller riskområden. Det är konstaterat att socioekonomisk utsatthet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Skolsköterskan i grundskolan har en nyckelroll i att tidigt identifiera och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där data insamlades via semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Analysen genomfördes med innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två övergripande teman och fem kategorier. Resultatet belyste att skolsköterskornas arbete förutsatte ett stort personligt engagemang såsom att man såg att det fanns ett samband mellan den sociala kontexten och den psykiska hälsan. Denna studie belyste att ett välfungerande samarbete var en framgångsfaktor och att skolsköterskorna använde det personliga relationsbyggandet som ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa. Slutsats: För att skolsköterskan tidigt ska kunna identifiera symtom på psykisk ohälsa och eventuella riskfaktorer samt initiera förebyggande och hälsofrämjande insatser måste det ges tid, kapacitet och förutsättningar. En viktig riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden, är den socioekonomiska utsattheten, vilket speglas i resultatet i denna studie, således bär skolsköterskorna i dessa områden ett stort ansvar för det hälsofrämjande arbetet på skolorna.  Nyckelord: Barn och ungdomar, Elevhälsa, Psykisk ohälsa, Skolsköterskor, Utsatta områden.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

Gang-related crime and the increased deadly violence it has given rise to, is one of the most highlighted societal problems in our time. It is a recurring theme in public debates and it challenges the Swedish self-image as a successful welfare state. Considering that gang-related crime is a key voter issue of the upcoming 2022 elections, this study aims to explore Sweden's two largest parties', the Moderates and the Social Democrats, rhetoric ongang-related crime. This study focuses on central discourses by the parties and what effects these may have in vulnerable areas. Empirical data linked to gang-related crime has been collected from the parties' websites and social media, and Jönson's problem perspective has been applied to analyze and summarize the material. The results indicate that the parties' positions are based on preventive and punitive measures against gang members. The theoretical frame consists of critical discourse analysis and the concepts of labeling and territorial stigmatization, which in the study's analysis contribute with knowledge of how individuals, groups and neighborhoods are blamed for the causes of gang-related crime. The study's conclusion is that the political discourses reproduce and reinforce societal problems linked to gang-related crime. / Gängkriminalitet och det ökade dödliga våld det bidragit till är ett av de mest uppmärksammade samhällsproblem i vår tid. Det är ett återkommande tema i samhällsdebatter och utmanar den svenska självbilden som lyckad välfärdsstat. Då gängkriminalitet är en av de viktigaste väljarfrågorna inför det kommande valet 2022, syftar denna studie att undersöka Sveriges två största partier, Moderaternas och Socialdemokraternas, retorik kring gängkriminalitet. Denna studie fokuserar på partiernas centrala diskurser och vilka effekter dessa kan få för utsatta områden. Empiriskt material kopplat till gängkriminalitet har insamlats från partiernas hemsidor och sociala medier, och Jönsons problemperspektiv har använts för att analysera och summera materialet. Resultatet visar att partiernas ståndpunkter baseras på förebyggande och straffande åtgärder gentemot gängkriminella. Den teoretiska referensramen består av kritisk diskursanalys samt begreppen stämpling och territoriell stigmatisering som i studiens analys bidrar med kunskap om hur individer, grupper och bostadsområden blir skuldbelagda för gängkriminalitetens orsaker. Studiens slutsats är att de politiska diskurserna reproducerar samt förstärker sociala problem kopplat till gängkriminalitet.

Brott mot person i offentlig miljö är en av de brottskategorier som skapar störst otrygghet i det svenska samhället. Under 2018 anmäldes totalt 5101 brott mot person i offentlig miljö i Malmö, vilket är cirka 10% av de totalt anmälda brotten i Malmö. För att minska brott i offentlig miljö krävs det att polisen arbetar effektivt och på rätt platser. Tidigare forskning visar på att arbete med ”hot spot” är en effektiv metod inom det polisiära brottspreventiva arbetet och ”harm spot” kan vara ett bra alternativ till att förbättra arbetet ytterligare. I denna uppsats är syftet att ge polisen ytterligare information om var den allvarligaste brottsligheten i Malmö sker. Detta genom att undersöka och presentera ”hot & harm spot”-kartor som jämför brottsligheten i Malmös delområden. Studien ämnar delvis att visa var brotten med högt skadevärde sker och om det verkligen sker i de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (NOA 2017), eller om det sker över hela Malmö. Studien ämnar även att undersöka om ”hot spots” och ”harm spots” stämmer överens gällande var brottsligheten i offentlig miljö begås. Resultaten i studien tyder på att brott i offentlig miljö framförallt sker i de centrala delarna i Malmö och att de platser som beräknas ha högst skadevärde finns i Lindängen och i centrum. Det vill säga enbart i ett av tre särskilt utsatta områden. / The public crime is the type of crime that makes people feel most unsafe in the Swedish society. During 2018 there was a total of 5101 criminal notifications of crimes against people in public spaces in the city of Malmö, which is approximately 10% of all reported crimes in Malmö. It is important for the police to work efficiently and with precision to reduce the public crime. ”Hot spot policing”, as an method for the police, is shown to have good results in making their work in reducing crime more efficient and ”harm spot policing” could be an alternative to make their work even more efficient. The main goal of this study is to give the Malmö police more knowledge about where the most serious crime in Malmö occur, by using the ”Swedish Crime Harm Index” made by Rinaldo (2015). The aim is to compare and to present the public crimes in particularly deprived areas and the remaining Malmö by using ”hot-” and ”harm spot” maps. According to the “Nationella operativa avdelningen” (2017) there are three particularly deprived areas in Malmö, which is Lindängen, Seved and Rosengård. The study will also look into if the ”hot spots” and ”harm spots” will differ in the places where the crimes is commited. The result in this study mainly show that the most crimes occur in the central parts of Malmö and the crimes with highest harm value occur in Lindängen and the central areas. Which means in only one out of three of the particularly deprived areas.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in 2016. One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report.  The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, a random sample of 100 companies operating in the regulated market was conducted. The audit reports have been studied with the help of an content analysis for the period 2016–2020. The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM.  The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. / Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år 2016. En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 100 stycken bolag som verkar på den reglerade marknaden varav revisionsberättelser studerades genom en innehållsanalys för perioden 2016–2020. Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning.  Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag.