I denna studie undersöks mediabilden av utsatta områden genom rapporteringen av kameraövervakningen. Syftet med denna uppsats är att med kvalitativ innehållsanalys undersöka nyhetsartiklar som framställer utsatta områden och invånarna bosatta där. Med hjälp av ett sociologiskt perspektiv ämnas att förklara och skapa förståelse för mediabilden av utsatta områden. De teorier som ligger till grund för denna studie är ”stämplingsteorin” och ”etablerade och outsiders-teorin. Metodansatsen valdes för att kunna få en djupare förståelse för innehållet och det bakomliggande budskapet i de undersökta artiklarna, alltså på vilket sätt utsatta områden och boende beskrivs i medierapporteringen. I undersökningen har relevanta citat sammanhang och ordval i artiklarna analyserats. Det empiriska textmaterialet baserades på nyhetsartiklar som handlar om kameraövervakning i utsatta områden. Artiklarna hämtades från sju olika nyhetshemsidor SVT Nyheter, Skånska dagbladet, Sydsvenskan, Stockholm direkt, Expressen, Lokaltidningen Malmö Limhamn och Svenska Dagbladet. Medierapporteringen kännetecknas av att utsatta områden är i behov av kameraövervakning för att kunna återinföra kontroll och trygghet i dessa platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakningen har bidragit till att boende och näringsidkare upplever ökad trygghet. Det finns också nyhetsartiklar som nyanserar bilden som ges av kameraövervakningen. Dessa menar att det i utsatta områden också är viktigt med andra typer av åtgärder såsom mer synliga poliser, och att övervakning inte borde vara första steget. Det betonas i artiklarna att kameraövervakning inte är lösningen på alla problem i utsatta platser. Nyhetsartiklarna framställer utsatta områden med beskrivningar av kriminalitet och våldsyttringar. I nyhetsrapporteringen skildras utsatta områden som präglade av problematik, där det pågår brottslighet och finns farliga platser. Det beskrivs i artiklarna att kameraövervakning bland annat ska fungera för att förbygga brott, bättre kontrollera utsatta platser och lösa brott. Invånarna bosatta i utsatta områden tillskrivs främst avvikande egenskaper och påstås vara utanför det svenska rättssystemet samt inte tillmötesgående för att vittna om brott.

<p>Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt. Genom analys av rättskällor såsom miljöbalken, dess förarbeten, domar och doktrin inom området visar studien att många oklarheter kring vem som kan ställas till ansvar fortfarande finns. Kravet på skälighetsbedömning innebär att hänsyn tas till andra faktorer än de rent miljömässiga. De allmänna hänsynsreglerna och däribland principen om att förorenaren betalar är i och med miljöbalken lagstadgade men fortfarande kan inte sägas vilket genomslag de får.</p>

Vid pågående och långvariga miljö- och hälsorisker är det viktigt att kommunicera med invånare kontinuerligt. Denna enkätstudie undersöker därför informationsbehovet hos invånare vid förorenade områden och hur det överensstämmer med myndigheternas syn på kommunikationen. Vidare undersöks oro och riskuppfattning hos invånarna samt hos kommunikatörerna på kommunerna och länsstyrelserna. Undersökningen görs med glasbruksområden som exempel då studier pekar på förorening vid och i närheten av dessa områden men risken för människors hälsa inte är helt fastställd. Resultatet visar att en stor andel av, både invånare och myndigheternas kommunikatörer, tror att det finns risk för och är oroliga för hälsa, miljö och kommande generationers hälsa i närheten av de förorenade områdena. Oron för att bo i närheten är inte lika stor som oron för hälsa och miljö. Både riskuppfattningen och oron är större för miljö än för hälsa. Av dem som bor närmre än 5 km från närmsta glasbruk vill 68 % ha mer information vilket är fler än bland dem som bor längre ifrån, 31%. Tidigare information har de flesta fått från lokala media. Helst vill invånarna kommunicera med kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till viss del även med lokala media. De som bor närmre än 5 km från ett glasbruk vill ha information via papperstidning, informationsmöten och brev. Detta överensstämmer inte helt med myndigheternas åsikt där kommunikation främst skett via hemsidan och där hemsida, informationsmöten och sociala media är de kommunikationsvägar myndigheterna vill använda. Kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket anses som ansvariga för kommunikationen och det är flest som litar på dessa aktörer. Sammantaget visar studien att kommunikationen hittills kan ses som bristfällig och att det behövs förbättrad kommunikation vid långvariga miljö- och hälsorisker. Det finns, i det specifika fallet, utrymme för att förbättra kommunikationen och förutsättningarna är goda om kommunicerande aktörer ser upp för fallgroparna. / At ongoing and long-term environmental- and health risks is it important to communicate with the inhabitants continuously. This study therefore uses a survey to investigate the need for information among inhabitants and how it aligns with the authorities view on the communication. Further, worry and risk perception is examined among inhabitants and the municipalities and the county administration. The study is done with glasswork areas as an example since earlier research indicate contamination on and near these areas but the risk for human health is not yet established. The result show that a substantial share, of both inhabitants and the authority’s employees, thinks there is risk for and is worried about health, environment, and future generations health at contaminated sites. The worry about living close by is not as big as the worry about health and environment. Both risk perception and worry are greater for the environment than for health. Of the inhabitants living closer than 5 km from nearest glasswork, 68% wants more information which is more than among the inhabitants living further away, 31%. Previous information has most people got from local media. The inhabitants prefer to communicate with the municipality, the county administration, and the Swedish EPA and to some extent even with local media. The ones living closer than 5 km from a glasswork want information through newspapers, briefings and letters. This is not fully consistent with what the authorities think, where communication mainly occurred through the website and the website, briefing and social media are the ways authorities want to use for communication. The municipality, county administration and the Swedish EPA considers as responsible for the communication and these authorities got most trust among the inhabitants. Altogether this study shows that the communication so far can be considered as inadequate and that there is a need for improved communication at long term environmental and health risks. There is, in the specific case, room to improve the communication and the conditions are good, if the communicating actors watch out for pitfalls.

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.

Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt. Genom analys av rättskällor såsom miljöbalken, dess förarbeten, domar och doktrin inom området visar studien att många oklarheter kring vem som kan ställas till ansvar fortfarande finns. Kravet på skälighetsbedömning innebär att hänsyn tas till andra faktorer än de rent miljömässiga. De allmänna hänsynsreglerna och däribland principen om att förorenaren betalar är i och med miljöbalken lagstadgade men fortfarande kan inte sägas vilket genomslag de får.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.

Studiens syfte var att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sitt och sina skolors arbete med ungdomskriminalitet i särskilt utsatta områden. För att besvara frågeställningarna så genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från tre skolor. För analysen av empirin valdes domänteori, handlingsutrymme, identitet och socialt utanförskap som teoretisk utgångspunkt. Analysen gjordes utifrån forskningsansatsen fenomenografi för att synliggöra deras uppfattningar och upplevelser, där arbetssätten var i fokus. Skolkuratorerna uppfattade brottslighet som en utmaning och att området försvårade arbetet då vissa elever inte känner sig som en del av samhället och riskerar att rekryteras av kriminella nätverk. De främsta arbetssätten för kuratorerna var relationsskapande, psykosocialt arbete, tillgänglighet och sociala kartläggningar. Kuratorerna menade att skolornas främsta strategier är samverkan med andra myndigheter, uppmärksamhet på skolfrånvaro och våldsförebyggande program. Tillgångar kuratorerna upplevde var vuxentäthet, kompetens och starka ledningar men de önskade mer tid och resurser. / This study’s purpose was to examine how school counselors perceive their own and their school’s work with criminality in excluded areas. To answer the study’s questions, three semi-structured interviews were conducted with counselors from three different schools. Domain theory, freedom of action, identity and social exclusion were the theoretical foundation for the analysis which was done with the research methodology phenomenography to highlight the counselor’s perceptions, with focus on their strategies. The counselors perceived criminality as a challenge and that the area made it difficult because of pupil’s risk of recruitment by criminal networks and their sense of not belonging. The counselors focused on relationship building, psychosocial work, availability and social mapping. They expressed that their school’s primary strategies were cooperation with other authorities, attentiveness on school absence and violence prevention. Assets the schools had were grownup density, competence and strong management but they wished for more time and resources.

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra. / The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.

Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services. / Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.