Biologisk mångfald är viktigt att främja i den ökade urbaniseringen då det gör att städer kanbibehålla viktiga funktioner när allt fler ytor blir bebyggda och hårdgjorda. Aktörer som harstor inverkan på detta är golfklubbar som ligger i tätbebyggda områden. Golfbanorna är i förstahand områden för golfspel och rekreation, men på grund av de stora ytorna kan delar av banornasom inte i första hand används till spel utnyttjas för främjandet av biologisk mångfald. Syftetmed studien är att undersöka hur och på vilket sätt golfbanor kan fungera som initiativtagareför hållbar utveckling av lokala stadslandskap samt vilken potential golfbanor har för att ökaden biologiska mångfalden i städer. Metoder som använts för att undersöka detta är kvalitativaintervjuer, dokumentgranskning samt observationsstudier. Resultaten visar att golfklubbarnaarbetar på olika sätt med åtgärder för att främja biologisk mångfald. Det är projekt för att ökaarter av pollinatörer, en medvetenhet kring vilka växtarter som bör användas för att främjavariation och samverkan mellan olika lokala aktörer. Men då det råder brist på uppföljning avhållbarhetsarbetet är det otydligt hur pass stor effekt åtgärderna faktiskt har. Studien harkommit fram till att golfklubbar har stor möjlighet att bidra till främjandet av biologiskmångfald och att höja medvetenheten kring hållbarhetsarbete i tätbebyggda områden. / Biodiversity is crucial to preserve during the increased urbanization since it enables cities tomaintain necessary functions when more and more surfaces become exploited. A stakeholderthat can increase biodiversity is golf clubs located in densely built areas. Golf courses areprimary areas for sport and recreation, but due to the large areas that golf courses uses, largeparts of the courses are not used in the game. These areas can instead be used for the promotionof biodiversity. The purpose of this study is to investigate how and in what way golf coursescan function as initiators for the sustainable development of local urban landscapes and whatpotential golf courses have to increase biological diversity in cities. Methods used arequalitative interviews with golf clubs, a review of documents, and an observational study. Theresults show that the golf clubs work in different ways with measures to promote biodiversity.For example, there are projects to increase species of pollinators, awareness of which plantspecies to use to increase variety, and cooperation between different local actors. But due tothe lack of measuring the outcomes of the actions taken, it is uncertain how well the measureswork. The study has concluded that golf clubs have great opportunities to promote biodiversityand raise awareness of sustainability work in densely built areas.

Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.

Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.

Abstract This study aims to carefully and thoroughly examine how private housing companies in Malmö consciously work towards promoting sustainability within areas facing socio-economic challenges. To gain an in-depth understanding of this subject, a qualitative research methodology was used, collecting empirical data through interviews with representatives from four prominent private property companies in the region. The study was analyzed and evaluated using a theoretical framework thoughtfully designed to encompass the comprehensive aspects of sustainability: social, environmental, and economic. This provided an opportunity to study how these companies actively contribute to and promote sustainability within these specific domains.   The results of the investigation reveal a clear and significant insight - private housing companies in Malmö prioritize ensuring economic sustainability as their primary objective, primarily seeking to maximize returns on their investments. It is evident that the economic dimension dominates the decision-making process and guides the investment strategies of these companies. Social and environmental sustainability receive less attention and are not given the same priority as economic profit. This challenges the overarching goal set forth in Agenda 2030 to provide affordable housing for all, where social and environmental considerations are fundamental components.

Hållbarhet är en förutsättning för att både nuvarande och kommande generationer ska kunna tillgodose sina behov. I fastighetsbranschen omfattas hållbarhet av många ämnesområden, dock är energieffektiviseringar ett återkommande ämne. Det befintliga fastighetsbeståndet behöver renoveras för att uppfylla energidirektiv och andra krav som ställs på fastighetssektorn. Däremot finns det motstridiga intressen hos olika aktörer, specifikt vid bostadsrenoveringar. Energiförbrukningen är hög i flerbostadshus med belägenhet i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns problem som hyreshöjningar, stigmatisering och segregation i bostadsområdena.  Syftet med studien är att undersöka privata bostadsföretags förhållningssätt till hållbara renoveringar i flerbostadshus, belägna i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö. Undersökningen genomfördes via intervjuer med respondenter från fyra privata fastighetsföretag och deras senaste årsredovisningar. Det empiriska materialet har analyserats och utvärderats utifrån det teoretiska ramverket. Slutsatsen visade att privata bostadsföretag har flera utmaningar för att genomföra hållbara renoveringar i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns utmaningar med att inkludera hyresgästerna som berör renoveringen, eftersom det finns särskiljande intressen. Bostadsföretagen har utmaningar med att genomföra renoveringar som gynnar de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekterna, eftersom det missgynnar företagens intressenter som hyresgäster och samhället. / Sustainability is a condition to the present and future generations to meet their needs. Sustainability enclose many subject fields related to the real estate sector, but energy efficiency is a recurrent subject. The existing real estate stock is in need of renovations in order to achieve the energy directive and other demands in the real estate sector. However, there are contrarious interests of different actors, especially in housing renovations. The energy consumption is high in multi-dwellings located in socio-economic vulnerable areas. There are problems that involve rent increases, stigmatization and segregation in these areas.  The purpose of this study is to investigate the private housing companies approach to sustainability considering renovations of multi-dwelling buildings, located in socio-economic vulnerable areas in Malmö.  The research was conducted through interviewees with four private housing companies and their latest versions of annual reports. The empirical results have been analysed and evaluated in terms of the theoretical framework. The conclusion of this study showed that there are multiple challenges for private housing companies to perform sustainable housing renovations in socio-economic vulnerable areas. There are challenges to include the tenants that concern renovations, since there are different interests. The housing companies challenges to perform renovations that support the social, environmental and economic aspects of sustainability, because it disfavors the stakeholders of the companies as tenants and the society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Hotet mot den biologiska mångfalden ökar i takt med urbaniseringen. En konsekvens av livet i staden är de ljusföroreningar som artificiellt ljus på natten (ALAN) ger upphov till. För att mitigera ljusföroreningarnas negativa effekter på människan och biologisk mångfald kan mörker användas som resurs i samhällsplanering. Denna studie syftar till att utforska vad svenska kommuner ser för möjligheter och hinder med att integrera mörka områden i samhällsplaneringen för att bevara biologisk mångfald. Vidare syftar studien till att utforska vilka åtgärder som behövs för att överkomma identifierade hinder. Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med ljussättning i fem svenska kommuner och innehållsanalys av de valda kommunernas belysningsprogram  identifierar studien faktorer som påverkar arbetet med mörka områden. Frågan är komplex då många aspekter ständigt måste vägas mot varandra när belsut om belysning tas. Studien fann att medborgarnas efterfrågan av belysning ur ett trygghetsperspektiv i kombination med bristande kunskap kan stå i vägen för arbetet med mörka områden. Utbildning för medborgare och anställda, samarbete inom och mellan myndigheter och kommuner, samt nationella riktlinjer är åtgärder som möjliggör arbete med mörker. Dessa åtgärder är beroende av vidare forskning inom området, från ett holistiskt perspektiv. Studien bidrar med insikter som kan vägleda framtida samhällsplanering och belysningsstrategier för att främja en balans mellan människans behov av ljus och bevarandet av biologisk mångfald. / The threat to biological diversity keeps increasing with urbanization. One consequence of life in the city is the light pollution caused by artificial light at night (ALAN). To mitigate the negative effects of light pollution on humans and biodiversity, darkness can be used as a resource in urban planning. This study aims to explore what Swedish municipalities see as opportunities and obstacles in integrating dark areas into urban planning to preserve biodiversity. Furthermore, the study aims to explore what measures are needed to overcome identified obstacles. Through a combination of semi-structured interviews with people who work with lighting in five Swedish municipalities and content analysis of the selected municipalities' lighting programs, the study identifies factors that influence the work with dark areas. The issue is complex as many aspects must constantly be weighed against each other when making decisions about lighting. The study found that citizens' demand for lighting from a safety point of view combined with a lack of knowledge can stand in the way of implementing dark areas. Education for citizens and employees, cooperation within and between authorities and municipalities, as well as national guidelines are measures that enable working with darkness. These measures are dependent on further research in the field, from a holistic perspective. The study contributes insights that can guide future urban planning and lighting strategies to promote a balance between human needs for light and conserving biodiversity.

I detta arbete ställs ungdomarnas politiska aspekt i fokus, en marginaliserad grupp i områden med låg socioekonomisk status och socialt utsatthet. Ungdomar idag anser sig inte ha några reella möjligheter till politiskt inflytande trots att de vill vara med och påverka. Idag flödar kriminalitet i förorter, låga inkomster och möjligheterna till högre grad av medborgarskap stryps till hårdare. Syftet i arbetet är att ge ungdomarna i dessa områden en röst att dela sitt perspektiv genom att följa deras demokratiska utveckling mot medborgarskap. Tillvägagångsättet för detta arbete har varit i form av material från forskningsstudien NESLA. Arbetet är en kvalitativt komparativ studie om ungdomars sociala kapital. Teorin som används är formulerad Robert D. Putnam om socialt kapital och etnisk diversitet. Genom analys av invånarnas bakgrund, deltagande, utbildning och inkomst visar att områdena som använts faller under definitionen som utsatt, utanförskap och marginaliserade. Resultaten visar att ungdomarna känner låg samhällskänsla och inflytande, tilliten och samarbeten blir lidande. Resultaten visar även att ungdomarna i det ena området känner högre socialt kapital och att ungdomars sociala kapital inte är direkt relaterat till områdets höga etniska diversitet vilket således inte lett till ungdomarnas låga känsla för inflytande och samhällskänsla.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.