Östersjön omfattas av en stor mångfald marina ekosystemtjänster som livnär närliggande samhällen. Deras funktion är hotad av en mängd terrestra och akvatiska aktiviteter som har förorenat havet, vilket kräver en långsiktig hållbar förvaltning. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om och förstå utmaningar och möjligheter i att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Studien baseras på en granskning av förvaltningsmetoder hos länsstyrelser och kommuner i två områden som är skyddade av den regionala överenskommelsen Helsingforskonventionen; Höga Kusten i Västernorrland och S:t Anna-Missjö i Östergötland. Till grund för det analytiska ramverket ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport, som beskriver ekosystemtjänster som Östersjön bidrar med, samt även tjänsternas status, åtgärder och utmaningar som uppstår vid förvaltning. Resultatet baseras på kvalitativa metoder för att samla in data, genom att specifikt studera dokument samt intervjuer med lokala tjänstemän. Den insamlade empirin har blivit kategoriserad och analyserad i linje med Havs- och vattenmyndighetens rapport, därefter har innehållet diskuterats. Resultatet visar att mest fokus lades på hantering av övergödning, ohållbart fiske och reglering av föroreningar, samt deras trade-off- och synergieffekter som påverkar förvaltningen av just dessa ekosystemtjänster. Följaktligen, är det nödvändigt för tjänstemän att samverka med lokalbefolkningen för att uppnå en hållbar förvaltning av de skyddade områdena och deras ekosystemtjänster. Generella utmaningar ansågs vara tid, resurser och kunskap för förvaltning av marina miljöer. Dock genomsyrar myndighetens ramverk om ekosystemtjänster stora delar av länsstyrelserna och kommunernas arbete med marin förvaltning på Höga Kusten och S:t Anna-Missjö. Ekosystemtjänsternas status och funktioner är integrerade i länens och kommunernas förvaltningsmetoder av de skyddade områdena. Ekosystemtjänster som begrepp är däremot frånvarande och inte explicit nämnt i arbetet. / The Baltic Sea offers a diversity of marine ecosystem services which is providing support to nearby human communities. Their functions are jeopardized by terrestrial and aquatic activities which have heavily polluted the sea, necessitating long-term sustainable management. The aim of this bachelor thesis is to provide a scientific contribution to understanding the challenges and opportunities for reaching a good ecological status in the Baltic Sea, as well as insight into the ongoing management practices of Swedish county administrative boards and municipalities. Practices that involve conserving ecosystem services in two different marine protected areas the High Coast and St. Anna-Missjö, both of which have been designated important by a regional convention; the Helsinki Commission. Therefore, the Swedish Agency for Marine and Water Management has adopted a report on which ecosystem services the Baltic Sea provides, and the status of the services in different parts of the sea. This study is based on qualitative methods to gather data by a thorough reading of documents written by the counties and semi-structured interviews of local officials. The data has summarily been categorised and analysed in line with the national agency’s report, then discussed afterwards. The results show that the management practices were heavily emphasised on dealing with activities that lead to eutrophication, unsustainable fishery as well as regulation of polluting substances; where trade-offs and synergy-effects converge that impacts the management of other marine ecosystem services. Hence, it is necessary for officials to network with locals to have sustainable management of the protected areas and their ecosystem services. The officials pointed to the presence of a lack of time, resources and expertise in managing marine environments. Although the agency’s perspective on marine ecosystem services permeates large parts of county administrative boards and municipalities' work with marine management in the High Coast and St. Anna-Missjö. The status and functions of ecosystem services are integrated in their management practices of the protected areas. However, the concepts themselves are more absent and not mentioned explicitly.

Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och resterande stad / Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.

No description available.

Denna uppsats ämnar att undersöka hur mänskliga rättigheter efterlevs i Transnistrien, Västsahara och Kashmir, tre omstridda områden och hur teoretiska ramverk ser på och förstår mänskliga rättigheter i dessa områden. Uppsatsen börjar med att undersöka de två teoretiska ramverken; liberalism och realism för att sedan operonalisera dom på empiriska fall med omstridda områden. Uppsatsen undersöker hur rättighetssituationen ser ut i omstridda områden genom att undersöka rapporteringar från NGO: er och andra internationella aktörer samt om det skett något agerande från andra aktörer för mänskliga rättigheter i området. Uppsatsen kommer fram till att mänskliga rättigheter inte efterlevs till fullo i de tre undersökta områdena. Men uppsatsen visar även att det finns ett regionalt och internationellt engagemang för mänskliga rättigheter i områdena. Uppsatsens slutsats är att även om de mänskliga rättigheterna är begränsade och inte efterlevs till fullo i de undersöka områdena finns det både ett regionalt och internationellt intresse för mänskliga rättigheter i området. Resultatet uppsatsen kommer fram till är att den liberala utgångspunkten är den empiriskt närmsta. / This thesis aims to examine how human rights are complied with in Transnistria, Western Sahara and Kashmir, three disputed areas and how theoretical frameworks view and understand human rights in these areas. This thesis begins with examining the two theoretical frameworks; liberalism and realism to then use them on empirical cases with disputed areas. The thesis examines what the human rights situation looks like in disputed areas by examining reports from non-governmental organizations and other international actors, and if there has been any action from other human rights actors in the area. The thesis concludes that human rights are not fully complied with in the three areas studied. It also shows that regional and international actors are committed to the human rights situation in these areas. The thesis concludes that even though human rights are limited and not fully complied with in the areas studied, there is both a regional and international interest in human rights in the area. The result concludes is that the liberal theory is the closest to the empirical situation.

No description available.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. / I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Media’s representation of places and individuals shape public understanding of these places and of their residents, as well as shaping residents’ own understanding of their communities and themselves. Media discourse about marginalized areas is often male dominated and focused on violence and crime which has attracted much attention in previous research. The purpose of this dissertation has instead been to study media discourse about young women living in three marginalized suburban areas south of Stockholm. By studying which discourses about young women in these areas are (re)produced in media we can gain knowledge about the opportunities and obstacles young women face. The study is based upon a critical discourse analysis of a large empirical material of media texts, informed by theory on territorial stigmatization. The analysis has an intersectional perspective. The texts cover a wide range of topics, with three recurrent subdiscourses described: “owning one’s place”, “safety” and “otherness”. The results are in line with previous research in some respects, but also deviate in important ways. Young women in these texts are on one hand, not depicted as responsible for the problems often associated with marginalized areas, but on the other hand, are depicted as responsible for their parents’ integration. / Medieframställningen av platser och individerna som bor där bidrar både till allmänhetens uppfattning av området och de boende såväl som till de boendes uppfattning om området och sig själva. Mediebilden av marginaliserade områden är ofta mansdominerad samt associerad till kriminalitet och oroligheter, en framställning som uppmärksammats mycket i tidigare forskning. Den här uppsatsen handlar istället om medieframställningen av unga kvinnor i tre Stockholmsförorter. Genom att studera vilka diskurser om unga kvinnor i marginaliserade områden som (re)produceras i medietexter bidrar studien till vår förståelse av vilka hinder och möjligheter unga kvinnor möter. Studien bygger på en kritisk diskursanalys av ett omfattande mediematerial, som informerats av bl.a. teorier om territoriellt stigma. Texterna har analyserats med intersektionellt perspektiv. Medietexterna handlar visserligen om många olika saker, men genomgående framträder tre subdiskurser: ”ta plats”, ”trygghet” och ”annorlundahet”. Resultaten följer i flera avseenden tidigare forskning, men avviker samtidigt i några viktiga aspekter. Till skillnad från vad tidigare forskning om medieframställningar av marginaliserade områden och dess boende har visat framställs inte de unga kvinnorna som ansvarsbärare för de problem som ofta associeras till marginaliserade områden. Däremot framställs de unga kvinnorna i stor utsträckning som ansvarsbärare för sina föräldrars integrering.