Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och resterande stad / Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.