Syftet med studien var att skildra hur områdespoliser beskriver sitt kunskapsbaserade brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden, riskområden samt utsatta områden. Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med områdespoliser stationerade i nämnda områden. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att studera datamaterialet. Vidare har materialet analyserats för att skildra om och hur områdespolisers arbetssätt kan kopplas till de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing samt problem- oriented policing. En varsam slutledning tyder på att delar av community-oriented policing som förhållningssätt kan kopplas till områdespolisers uppdrag. Utifrån resultatet kan problem- oriented policing som förhållningssätt till viss del utrönas. Däremot saknas essentiella delar från community-oriented policing och problem-oriented policing, följaktligen tyder det på att metoderna inte implementerats fullt ut. / The purpose of the study was to narrate how community police officer ́s describe their evidence-based crime prevention work in particularly-vulnerable-, risk-, and vulnerable areas. This has been accomplished from qualitative interviews with community police  officer ́s stationed in the mentioned areas. A qualitative content analysis has been applied to study the data material. Furthermore, the material has been analyzed to describe whether and how community police officer ́s work can be connected to evidence-based crime prevention methods, community-oriented policing and problem-oriented policing. A cautious conclusion indicates that some parts of community-oriented policing as an approach can be linked to community police officers’ assignments. Based on the results, problem-oriented policing as an approach can to some extent be established. However, essential parts from community-oriented policing and problem-oriented policing are missing, hence, it indicates that the methods are not fully implemented.

Denna kvantitativa enkätstudie riktar sig till yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Syftet är att undersöka kunskapsläget hos pedagoger i Sveriges förskolor och deras behov av stöd och resurser i förhållande till barns traumatiska erfarenheter utifrån pedagogernas utbildningsnivå, år i yrket och vilket socioekonomiskt område de arbetar i. Undersökningen visar att barndomsrelaterade trauman är vanligt förekommande och att det råder en kunskapsbrist hos pedagoger i Sveriges förskolor om barns traumatiska erfarenheter. Studien visar inga signifikanta skillnader beroende på pedagogernas utbildningsnivå. Emellertid är pedagogernas antal år i yrket av betydelse då pedagoger med mer yrkeserfarenhet av förskolans verksamhet i större utsträckning fått tillräckliga stöd och resurser för att möta barn med traumatiska erfarenheter, jämfört med pedagoger med mindre erfarenhet. Mer yrkeserfarna pedagoger och de som arbetar i områden med socioekonomiska utmaningar har mött fler barn med traumatiska erfarenheter. Resultatet visar att pedagoger efterfrågar mer utbildning i form av kompetensutveckling samtidigt som tidigare forskning visar att det finns kunskap att tillgå. Detta indikerar att pedagogerna antingen inte är medvetna eller inte har tillgång till relevant fortbildning och kompetensutveckling för att möta barn med traumatiska erfarenheter. / This quantitative survey study is aimed at professional educators in preschools. The aim is to examine the level of knowledge among educators in Swedish preschools and their needs for support and resources regarding children's traumatic experiences, based on the educators' level of education, years in the profession, and the socioeconomic areas in which they work. Our survey shows that childhood-related traumas are commonly prevalent, and there is a lack of knowledge among educators in Swedish preschools regarding children's traumatic experiences. The study reveals no significant differences based on the educators' level of education. However, the number of years in the profession is significant as educators with more experience in preschool activities have received adequate support and resources to address children with traumatic experiences to a greater extent compared to those with less experience. More experienced educators and those working in socioeconomically challenging areas have encountered a higher number of children with traumatic experiences. The results indicate that educators demand more education in the form of professional development, despite previous research suggesting the availability of knowledge. This indicates that educators are either unaware or do not have access to relevant further education and professional development to address children with traumatic experiences.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest.   This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed.   The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part. / I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse.    Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades.    Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl   Handledare: Mattias Hamberg   Datum: 2024 – maj   Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen.   Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats.   Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar.    Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer.   Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod.    Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem / Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl   Supervisor: Mattias Hamberg   Date: 2024 – May   Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report.   Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed.   Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent.    Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors.   Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method.   Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem

Inledning  Denna studie undersöker effekten av den brottsförebyggande metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST) i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping. Bakgrunden till studien är Klockaretorpets borttagning från listan över utsatta områden 2021 och behovet av att förstå de bakomliggande faktorerna till denna förbättring.  Metod Studien använder en mixad metod. Kvantitativa data samlades in från brottsstatistik för perioden 2015–2021, medan kvalitativa data erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner involverade i det brottsförebyggande arbetet i Klockaretorpet. Den kvantitativa analysen fokuserar på trender i brottsfrekvensen, medan den kvalitativa delen undersöker uppfattningar om metodens effektivitet.  Resultat  Resultaten indikerar en korrelation mellan brottsförebyggande åtgärder i samverkan med lokalsamhället och minskad brottslighet inom narkotikarelaterad brottslighet. Narkotikabrottsligheten har enligt statistik och intervjumaterial minskat i Klockaretorpet under åren 2015–2021 och den minskande trenden är statistiskt signifikant. För övrig brottslighet är de minskande trenderna inte lika tydliga, brott mot person är en kategori brott där trenden är motsatt och brottsfrekvensen har ökat något. I intervjuerna framkommer ett antal åtgärder mot narkotikaförsäljning som kan ha bidragit till den minskade narkotikabrottsligheten. Dessa är situationella insatser, som ökad närvaro av polis och väktare, förändring av den fysiska miljön samt att allmänheten vistas i området frekvent.  Diskussion  Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om brottsprevention och EST-metodens teoretiska ramverk. De statistiska trender som ses i resultatdelen ställs också i relation till officiell brottsstatistik. Studien identifierar även utmaningar såsom bristande långsiktighet och behovet av kontinuerligt engagemang från alla samverkansparter samt diskuterar svårigheter kopplat till att säkerställa långsiktigt metodiskt arbete. Slutsatser Studien konkluderar att EST-metoden sannolikt har bidragit till minskad brottslighet i Klockaretorpet vad gäller narkotikabrott. Framgångsfaktorerna har identifierats som ett brottsförebyggande arbete baserat på konkreta åtgärder, som är förankrat i lokalsamhället och där samverkan mellan de deltagande parterna fungerar.

There is considerable geographical overlap between areas set aside for nature conservation or protection and Indigenous peoples’ lands, and the social, economic, and political consequences of protected areas have often been extensive for Indigenous peoples. Discourses of conservation converge with discourses of Indigenous peoples, and both carry a legacy of colonial constructs and relationships. With these overlaps as a point of departure, the purpose of this thesis is to explore how the discourses that govern nature conservation and protected areas shape the conditions for Indigenous peoples’ influence and participation in the governance and management of protected areas on their lands. I pursue this aim by analyzing, and critically examining the consequences of, the construction of Indigenous subject positions and conditions for agency in discourses of nature conservation and protected areas. The empirical focus of the thesis lies with international discourses of protected areas and Indigenous peoples and on local and national discourses articulated in relation to two cases of protected areas in Sápmi. My analytical framework builds on postcolonial theory and discourse theory. I use space for agency as a concept to describe and analyze the effects of the discursive positionings and constructions that shape the ability or capacity of individuals or group to act or to be perceived as legitimate actors. My results show twomain articulations of Indigenous subject positions in protected area discourses, which enable and restrain the space for Indigenous agency in different ways. One articulation connects Indigenous peoples to conservation through the concept of traditional knowledge, thereby positioning Indigenous subjects mainly as holders of traditional knowledge and justifying Indigenous influence by its potential contribution to conservation objectives. The other articulation focuses on the rights pertaining to Indigenous peoples as peoples, including land rights and the right to selfdetermination. These articulations are not necessarily mutually exclusive, but they have potentially different consequences and indicate discursive tensions that can affect the space for Indigenous agency in relation to protected areas. Moreover, my results demonstrate the hegemony of discourses that takes conservation through area protection for granted and subordinates Indigenous land use to conservation objectives, structure Indigenous agency as “participation” in specific types of arrangement, and articulate Indigenous rights in relation to hegemonic constructions of sovereignty, self-determination, and rights. These hegemonic formations silence articulations that would challenge the authority of colonizing societies over Indigenous territories, suppress radical critique of the fundamental nature of arrangements for protected area governance and management, and subdue alternatives to discourses of contemporary liberal democracy and individual property rights.

<p>Polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDD) and polychlorinated dibenzo-furans (PCDFs) belong to the most toxic compounds known to science and they are defined as Persistent Organic Pollutants (POPs) under the Stock-holm Convention. The general human exposure to PCDD/Fs is primarily through dietary intake. The importance of contaminated sites as secondary PCDD/F sources (i.e. sources that once received its contamination from a primary source) are getting increased attention. To be able to assess the risks for human exposure at PCDD/F contaminated sites, the environmen-tal distribution of PCDD/Fs and the potential mobilization between dif-ferent environmental media (e.g. food chain transfer) must be known. The primary aim of the work presented in this thesis was to investigate human exposure pathways associated with PCDD/F contaminated sites by combining field measurements and modeling. Site specific field measurements were made at a PCDD/F contaminated site in Sweden and multimedia modeling scenarios were evaluated against site specific data and national reference data.</p><p>The results show that the congener distributions in exposure media affected by contaminated soil may differ significantly from the distribu-tions found in media from reference locations. Higher chlorinated PCDD/Fs may be transferred into food chains where they contribute to a large fraction of the toxic equivalent concentration (TEQ). Ingestion of locally produced animal food may be an important exposure pathway al-ready at low or moderate PCDD/F soil concentrations. However, the con-gener composition of the source is critical for the exposure. The signifi-cance of the individual exposure routes varies depending on e.g. the spatial distribution and magnitude of the soil contamination, the pro-perties of the exposure media and the human behavior. Multimedia mo-deling can be used in risk assessments as long as model algorithms and model parameters are representative for the superhydrophobic properties of PCDD/Fs. However, selection of physical-chemical PCDD/F properties is a challenge due to large variation in reported values. For some proper-ties, data is scattered or completely lacking</p>

Polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDD) and polychlorinated dibenzo-furans (PCDFs) belong to the most toxic compounds known to science and they are defined as Persistent Organic Pollutants (POPs) under the Stock-holm Convention. The general human exposure to PCDD/Fs is primarily through dietary intake. The importance of contaminated sites as secondary PCDD/F sources (i.e. sources that once received its contamination from a primary source) are getting increased attention. To be able to assess the risks for human exposure at PCDD/F contaminated sites, the environmen-tal distribution of PCDD/Fs and the potential mobilization between dif-ferent environmental media (e.g. food chain transfer) must be known. The primary aim of the work presented in this thesis was to investigate human exposure pathways associated with PCDD/F contaminated sites by combining field measurements and modeling. Site specific field measurements were made at a PCDD/F contaminated site in Sweden and multimedia modeling scenarios were evaluated against site specific data and national reference data. The results show that the congener distributions in exposure media affected by contaminated soil may differ significantly from the distribu-tions found in media from reference locations. Higher chlorinated PCDD/Fs may be transferred into food chains where they contribute to a large fraction of the toxic equivalent concentration (TEQ). Ingestion of locally produced animal food may be an important exposure pathway al-ready at low or moderate PCDD/F soil concentrations. However, the con-gener composition of the source is critical for the exposure. The signifi-cance of the individual exposure routes varies depending on e.g. the spatial distribution and magnitude of the soil contamination, the pro-perties of the exposure media and the human behavior. Multimedia mo-deling can be used in risk assessments as long as model algorithms and model parameters are representative for the superhydrophobic properties of PCDD/Fs. However, selection of physical-chemical PCDD/F properties is a challenge due to large variation in reported values. For some proper-ties, data is scattered or completely lacking