<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida ett förvärv är ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. Företagsförvärv förekommer frekvent idag och det finns många studier i ämnet som lyfter fram mängden av misslyckade förvärv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvärv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte därför ta reda på om det finns något generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvärv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanställning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvärv. Denna sammanställning kompletterades med en egen mindre empirisk undersökning av åtta utförda företagsförvärv. I denna undersökning användes avkastning på eget kapital för att se lönsamhetsutvecklingen för respektive företag. Under arbetets gång skiftades fokuset delvis till att även utreda problemområden inom lönsamhetsmätning vid företagsförvärv. Detta då vi, både genom den mindre empiriska studien samt genomgången av tidigare forskningsresultat, upptäckte mängden av problem i studier av lönsamhetsutveckling för företag efter förvärv. Både använda teorier och tidigare forskning i denna uppsats diskuterar problematiken kring denna typ av studier. Områden som man behöver ta hänsyn till är många och komplexa, vilket gör att vi inte kan dra några säkra slutsatser. Bransch, mätinstrument, tidsperiod och begrepp är några områden som problematiserar en undersökning av företagsförvärvs lönsamhet. I allmänhet ser vi en något negativ utveckling av lönsamhet efter företagsförvärv, men då vi insett komplexiteten i denna frågeställning kan inga säkra slutsatser dras.

Matematik är en viktig del av människans vardag. De svenska resultaten i matematik sjunker enligt PISA-undersökningen 2012. Det ställer krav på förskolan som anses vara inkörsporten till barns matematiska lärande. Matematik fick en plats i barnträdgårdar och småbarnsskolor redan under 1860-talet men hur ser det ut i dagens förskolor? Den här tematiska analysen granskar delar av de senaste 6 årens forskning om matematik i förskolan. Studien visar att lärandet och den tidiga matematiken är en grundförutsättning för barns matematiska lärande. Det finns såväl kulturella aspekter som genusaspekter att ta hänsyn till samtidigt som pedagogerna har en väldigt viktig uppgift som de inte alltid känner sig helt trygga med. Det finns en mängd strategier att både lära in och lära ut matematik. Inget område inom matematiken är rättframt utan alla har sina specifika problemområden.

Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. / Call it for what it is aims to identify the leadership’s blind spots in relation to sexual harassment. This study is a continuation of a previous minor thesis that explored the mechanisms that made it possible for sexual harassment to occur on the workplace and had a co-worker focus. In this instance, this study used a qualitative research method in which five individuals in leadership positions within the culture sector of Denmark were interviewed. The thesis thus has a leadership perspective where the collected empirical evidence is viewed against Denmark's Equal Treatment Act, the American EEOC's guidelines as well as leadership and power theories. The result of the empirical study shows that the main concepts - sexual behavior and sexual harassment - as well as the awareness of the various problem areas constitute blind spots. The study also lands in three main problem areas whose issues in turn can constitute as blind spots: definitions, power structures and the room. This is presented in a model in relation to the leadership process. Within these, it was possible to identify the majority of blind spots with different characteristic traits, such as; judicial proactive, text formulation, the legal document, interpretive precedence, the collective, fully visual and informal spaces.

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever kan finnas för problemområden vid arbete på skadeplats med maximalt fyra drabbade.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien har en kvalitativ ansats. Nio ambulanssjuksköterskor i Uppsala, mellan 27 och 53 år, intervjuades. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Tillstånd för studien anskaffades hos ambulansstationens verksamhetschef. Intervjuerna var semistrukturerade och spelades in med ljudupptagning. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav 11 kategorier och 19 underkategorier.<strong>Resultat:</strong> Prehospitala problem på skadeplats är mörker, dåligt väder samt trafik. Prehospital sjukvårdsledning används inte i tillräcklig mån. Mental förberedelse är viktigt inför ankomst till skadeplats. Det nya radiosystemet fungerar inte optimalt och därmed försvåras kommunikationen mellan ambulans, räddningstjänst och polis. Samarbetet med räddningstjänst på skadeplats behöver förbättras. Mer interprofessionell övning och utbildning efterfrågas. De svåraste patientgrupperna är barn samt traumafall. <strong>Slutsats:</strong> Prehospital sjukvårdsledning används för lite vid arbetet på en mindre skadeplats. Radiosystemet fungerar inte optimalt och det försvårar kommunikationen och samarbetet mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Mer övning och utbildning behövs kring barn samt trauma. Mer interprofessionell övning och gemensamma utbildningar efterfrågas.</p> / <p>Purpose: <strong>To study problems that ambulance nurses experience at the scene of accident with a maximum of four affected persons. </strong>Methods:<strong> The study is qualitative. N</strong><strong>ine ambulance nurses in Uppsala, between 27 and 53 years, were interviewed. A convenience sample was chosen. The semi-structured interviews were sound recorded. Permission was acquired from the ambulance manager. After transcription a qualitative content analysis was performed. 11 categories and 19 subcategories were found. </strong>Results:<strong> Pre-hospital problems are bad weather and traffic. Pre-hospital leadership is not used enough. Mental preparation is important before arrival at scene of accident. The new radio communication system is not working properly, which hinders interprofessional communication. Collaboration with the rescue service needs to be improved. </strong><strong>The ambulance nurses request more training and education together with the other professions. The most demanding patient groups are children and trauma cases. </strong>Conclusions:<strong> Pre-hospital leadership is not used enough at a small scene of accident. The new radio system is not working properly which hinders the interprofessional communication. More training and education is needed when it comes to children and trauma. The ambulance nurses request more inter professional training and joint education. </strong></p>

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the recruitment process and its complexity. The study also aims to examine whether there are any problem areas with a recruitment process which is emotionally based and if so, how these can be resolved. Four issues have been presented, in regard to solving the study’s purpose and problem definition. Theoretical framework: The chapter begins by briefly illustrate the concept of employee turnover and the economic aspects a staff turnover can bring. Thereafter, the importance of a formal preparatory work for recruitment is presented. The chapter concludes by explaining the concepts of competence, corporate culture and introduces some common sources of error. Method: This study follows a qualitative method and the research approach is interactive induction. Conclusion: The earlier research presented in the study is adaptable to the investigated company. Through analysis, the authors have been able to draw conclusions that the investigated company has a lack of structure in both the preparation of recruitment and selection of candidates. The result also shows that there is inadequate knowledge of the consequences of miscalculation. Furthermore, the authors have found that the emotionally-based recruitment process involves several pitfalls, which can be pre-built with a more formal recruitment process. Finally, the authors present a proposal for improvements in the recruitment process for the investigated company, in the form of a model. / Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för rekryteringsprocessen och dess komplexitet. Studien avser även att besvara problemformuleringen kring vilka problem som finns med en känslomässigt baserad rekryteringsprocess och hur dessa kan lösas. Fyra frågeställningar har även utarbetats i avseende att besvara studiens syfte och problemformulering.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med att kort belysa begreppet personalomsättning och vilka ekonomiska aspekter personalomsättningen kan medföra. Därefter poängteras vikten av ett formellt förarbete inför en rekrytering. Kapitlet avslutas med att förklara begreppen kompetens, företagskultur samt presentera några vanliga felkällor. Metod: Studiens undersökning går efter en kvalitativ metodteori och studiens forskningsansats är interaktiv induktion. Slutsats: Studien visar på att presenterad tidigare forskning kring problematik gällande rekrytering även är applicerbart på det undersökta företaget. Genom analysen har författarna kunnat dra slutsatser att studiens företag har bristande struktur vid både förberedelserna av rekryteringen och urvalet av kandidater. Studien påvisar även att det finns bristfällig kunskap om konsekvensen av felbedömningar. Vidare har författarna funnit att känslomässigt baserade rekryteringsprocesser innebär flera fallgropar, vilka kan förbyggas med en formell rekryteringsprocess. Slutligen har författarna presenterat ett förbättringsförslag till studiens företags rekryteringsprocess, i form av en modell

Syfte: Att undersöka vad ambulanssjuksköterskor upplever kan finnas för problemområden vid arbete på skadeplats med maximalt fyra drabbade. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Nio ambulanssjuksköterskor i Uppsala, mellan 27 och 53 år, intervjuades. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Tillstånd för studien anskaffades hos ambulansstationens verksamhetschef. Intervjuerna var semistrukturerade och spelades in med ljudupptagning. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav 11 kategorier och 19 underkategorier.Resultat: Prehospitala problem på skadeplats är mörker, dåligt väder samt trafik. Prehospital sjukvårdsledning används inte i tillräcklig mån. Mental förberedelse är viktigt inför ankomst till skadeplats. Det nya radiosystemet fungerar inte optimalt och därmed försvåras kommunikationen mellan ambulans, räddningstjänst och polis. Samarbetet med räddningstjänst på skadeplats behöver förbättras. Mer interprofessionell övning och utbildning efterfrågas. De svåraste patientgrupperna är barn samt traumafall. Slutsats: Prehospital sjukvårdsledning används för lite vid arbetet på en mindre skadeplats. Radiosystemet fungerar inte optimalt och det försvårar kommunikationen och samarbetet mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Mer övning och utbildning behövs kring barn samt trauma. Mer interprofessionell övning och gemensamma utbildningar efterfrågas. / Purpose: To study problems that ambulance nurses experience at the scene of accident with a maximum of four affected persons. Methods: The study is qualitative. Nine ambulance nurses in Uppsala, between 27 and 53 years, were interviewed. A convenience sample was chosen. The semi-structured interviews were sound recorded. Permission was acquired from the ambulance manager. After transcription a qualitative content analysis was performed. 11 categories and 19 subcategories were found. Results: Pre-hospital problems are bad weather and traffic. Pre-hospital leadership is not used enough. Mental preparation is important before arrival at scene of accident. The new radio communication system is not working properly, which hinders interprofessional communication. Collaboration with the rescue service needs to be improved. The ambulance nurses request more training and education together with the other professions. The most demanding patient groups are children and trauma cases. Conclusions: Pre-hospital leadership is not used enough at a small scene of accident. The new radio system is not working properly which hinders the interprofessional communication. More training and education is needed when it comes to children and trauma. The ambulance nurses request more inter professional training and joint education. 

The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.